• Skånegatan 39
    Skånegatan 39
  • Skånegatan 39
    Skånegatan 39
  • Skånegatan 39
    Skånegatan 39
  • Skånegatan 39
    Skånegatan 39
  • Skånegatan 39
    Skånegatan 39
  • Skånegatan 39
    Skånegatan 39
  • Skånegatan 39
    Skånegatan 39
  • Skånegatan 39
    Skånegatan 39
  • Skånegatan 39
    Skånegatan 39
  • Skånegatan 39
    Skånegatan 39
  • Skånegatan 39
    Skånegatan 39
  • Skånegatan 39
    Skånegatan 39
  • Skånegatan 39
    Skånegatan 39
  • Skånegatan 39
    Skånegatan 39
  • Skånegatan 39
    Skånegatan 39
  • Skånegatan 39
    Skånegatan 39
  • Skånegatan 39
    Skånegatan 39
  • Skånegatan 39
    Skånegatan 39
  • Skånegatan 39
    Skånegatan 39
  • Skånegatan 39
    Skånegatan 39
  • Skånegatan 39
    Skånegatan 39
  • Skånegatan 39
    Skånegatan 39
  • Skånegatan 39
    Skånegatan 39
  • Skånegatan 39
    Skånegatan 39
Lorensberg

Skånegatan trettionio

190 KVADRAT KOLOSSALT VACKER SÄLLSKAPSVÅNING OM 5 RUM OCH KÖK

Deluxe
  • Antal rum 5 rok, varav 2-3 sovrum
  • Boarea 190 kvm
  • Våningsplan 5 av 5
  • Hiss Nej
  • Karta
En kolossalt elegant sällskapsvåning om fem rum och kök, fördelaktigt belägen överst i det vackra huset vid Korsvägen. Hissen går ända upp och in i våningen! Dispositionen är fördelad över 190 kvadrat. Tre sällskapsrum i fil med vackra massiva ekparketter, höga fotlister, bröstningar, djupa dörrvalv, spegeldörrar, öppen spis i funktion, burspråk, två badrum (fn 1 som tvättstuga) och loggia (inbyggd balkong). Stort kök klassiskt mot gården med skafferiskåp och köksingång. Makalös matsal mot gården inrymd i ett mycket vackert rum med bröstningar i original. Höga fönsterpartier, vackra originaldetaljer och 3,3 meter i tak med lugna stuckaturer, originalarmaturer och takrosetter. Allt detta vackra i doften av nationalromantik.

Välkommen till denna spatiösa våning där hissen bokstavligt talat går ända upp i våningen! Fördelat på 190 kvadratmeter finns fem väl tilltagna rum samt kök, badrum och tvättstuga. Sällskapsrummen är placerade i fil, krönt med burspråk mot Korsvägen och med fri sikt över Lisebergs grönska.

Högst upp i områdets mest tongivande byggnad nås bostaden via hissen rakt upp i våningen.

Det tidigare matrummet utgör nu salen, våningens centrum, till vilken både de representativa och de privata delarna angränsar. Vackra väggpaneler och taklister ger tillsammans med de bevarade spegeldörrarna och takhöjden på 3,30 verkligen en underbar inramning till detta rum som kan användas på många olika sätt. Här ryms exempelvis en soffgrupp och en arbetshörna eller ett matsalsmöblemang för trevliga middagsbjudningar.

Det före detta herrummet med vackra pardörrar nyttjas idag som matsal. Härifrån nås den underbara loggian med vid utsikt. Taket möter väggytorna i en vacker välvning som svarar mot de bevarade småspröjsade fönstren med spanjolettstängning. Blickandes genom dörrparen, bort mot biblioteket, kan man riktigt känna de tidigare herrarnas njutning när de drog sig tillbaka med något starkt och ett rökverk.

Våningens underbara salong bjuder på härlig rymd och ett vackert rundat burspråk balanserat av en oerhört stilig öppen spis i Kolmårdsmarmor. Här umgås man i förstklassig anda medan Gothia Towers nya siluett växer fram utanför de ursprungliga småspröjsade fönstren.Taket pryds av bevarade belysningsarmaturer i vackert återhållen Nationalromantisk stil. En i varje hörn.

Våningens bibliotek är beläget innanför salongen och fungerar som en lugn oas. Här ryms både arbetsplats och läshörna, utöver de självskrivna bokhyllorna. Om så önskas kan rummet även användas som ett avskilt sovrum med gott om förvaring i den anslutande garderoben.

I det rymliga master bedroom finns gott om platsbyggd förvaring och genom ett underbart välbevarat fönsterparti har man våningens slående utsikt samt ytterligare utgång till den härliga loggian. Det inglasade uterummet fungerar som en förlängning av sovrummet och för tankarna till en avkopplande semesterort.

Köket är en perfekt avvägning mellan funktionalitet och hemtrevnad. Här finns förvaring från golv till tak, stenbänkar och det tidstypiska och välbevarade platsbyggda skänkskåpet. På golvet ligger cararramarmor med detaljer i granit. Köket binds samman med våningens representativa delar genom en serveringsgång med ypperlig platsbyggd förvaring upp till tak.

Det lyxiga och rymliga badrummet lockar med massagebad och vackra avlastningsytor som liksom golvet är av marmor. Här finns även en duschhörna (ångdusch), musik via BO-linksystem och några dörrar bort är en separat toalett och en tvättstuga placerat. Tvättstugan kan enkelt återställas till ett badrum om så önskas.

Till våningen hör två vindsförråd om 10 resp 15 kvadrat.

Våningen, som sägs var avsedd åt byggmästaren en gång, erbjuder ett komplett och vackert boende och via översta våningsplanet även en privat känsla, mitt i stadens kulturella centrum med teatrar, muséum, konserthus, biografer, affärer, restauranger, parker med mera.

Utmärkta kommunikationsmöjligheter med både spårvagnar och bussar. Snabbt ut på vägsystem som E6, E20 och riksväg 40, City Airport, Landvetter Kort sagt, kommunikationer åt världens alla håll.

HUSET
Fastigheten Göteborg Heden 31:7 är belägen i hörnet av Södra Vägen 38, Korsvägen samt Skånegatan 39. Byggnaden uppfördes 1911 i tidstypisk nationalromantisk stil och är ritad av arkitekt Robert Aselius. Den stora hörnbyggnaden uppfördes som ett bostadshus i fem våningar med entrévåning, källarvåning och vind. Byggnaden har två huvudtrapphus samt tre kökstrapphus och en portgång. Mot Södra Vägen och Skånegatan fanns klassiska förträdgårdar.

Fastigheten ägdes ursprungligen av arkitekt Robert Aselius men övergick till Fastighets AB Korsvägen år 1922,vilket ännu idag äger fastigheten.

Byggnaden är ett tydligt exempel på Göteborgs nationalromantiska arkitektur och har ett högt kulturhistoriskt värde med flera värdefulla originaldetaljer såsom t ex de välbevarade fasaderna med den för tiden typiska formgivningen och enkla dekor. Byggnaden har även till stora delar bevarade trapphus med ursprungliga dörr- fönsterpartier, entréportar, golvbeläggningar, trappor och smidesräcken. Här finns ännu bevarade tidstypiska detaljer såsom beslag, brevinkast samt till viss del ursprunglig armatur.

Lokalerna i byggnadens bottenvåning har använts för diverse ändamål under åren. Ursprungligen disponerades utrymmet för Postkontor. År 1918 kom även Andersson & Co N., arkitektfirma och byggnadsfirma och år 1920 Nordiska Handelsbanken. Under 1920-talet skedde några in- och utflyttningar med bl a tillkommande café och charkuteriaffär. Under 1940-60-talet nyttjades lokalerna av Systembolaget samt för caféverksamhet. Senare har även en konstförening och en fastighetsmäklare huserat. I lokalerna finns idag apotek, tandläkerare och restaurang.

Byggnaden har renoverade, tätspröjsade fönster, tegelfasad i rött tegel, balkongräcken i svart smide, detaljer i natursten och koppar. Taket är faktiskt ett säteritak (åtminstone mot gatan), och blickar därmed tillbaka mot karolinsk tid (sent 1600-tal, tidigt 1700-tal). Vissa fönster högst upp är dock moderniserade till funkis, dvs ospröjsade.

HEDEN & KORSVÄGEN
Omkring 1880 var området inom vallgraven helt utbyggt och nya ytor behövdes för att kunna utvidga staden. År 1861 utlystes en stadsplanetävling för utvidgningen. Heden och dess närområde utgjordes för tiden fram till 1800-talets slut av landerimark med gles bebyggelse. Mellan åren 1862-66 utarbetades en ny stadsplanför området. I utbyggnadsplanen reserverades hela området för villormen på 1880-talet upprättades istället en ny plan för tät bostadsbebyggelse i slutna stenbostadskvarter. Utbyggnaden utfördes under en relativt lång tid, under åren 1890-1930, och husens karaktär varierar.

Stadsdelen Heden är välbevarad med bibehållen ursprunglig karaktär trots en del nytillskott. Området innehåller en del intressanta exempel på bostadshus präglade av olika arkitekturstilar som rådde under decennierna kring 1900-talet.

Korsvägen före sekelskiftet1900 var en lugn plats. Här bodde snickare, målare, poliser, tullvaktmästare m fl i småhus med trädgårdar. Under 1900-talet har Korsvägen utvecklats till en trafikplats där Södra Vägen, Skånegatan, Mölndalsvägen, Eklandagatan och Örgrytevägen möts. Platsen var dock redan på 1600-taletviktig för resande, då vägen från Halland och Skåne samt landsvägarna från Västergötland och Småland möttes här. Södra Vägen har där av fått sitt namn genom att den utgjorde den stora landsvägen söderut. Skånegatan fick sitt namn år 1886 efter landskapet Skåne.

Nationalromantiken var en intellektuell och estetisk rörelse under 1800-talet och början av 1900-talet. Nationalromantiken var de konstnärliga uttrycken för nationalismen och förekom i de flesta länder i Europa från början av 1800-talet och fram till realismen. Natur och landsbygd hyllas, liksom den egna staten. Både Skansen och Nationalmuseum i Stockholm skapades under den nationalromantiska perioden i Sverige.

Med nationalismens födelse och vurmen för nationalstaten i början av 1800-talet föds den egentliga nationalromantiken, till att börja med främst inom litteratur och musik. Inom arkitektur och konst var de klassicistiska idealen så starka, att det var först framåt mitten av 1800-talet som de började luckras upp.

Det nationalromantiska Sverige hämtade sina förebilder i äldre svensk arkitektur, till exempel allmogestil, vasatidens slott eller stormaktstidens barock. Material som trä, tegel och natursten var vanliga. Städernas hus hade ofta tegel eller puts, medan villor och egnahem ofta hade fasader i tjärat eller rödfärgat trä med tätspröjsade fönster. Knutar, foder och fönster målades vita, bruna eller gröna. Takfallen var ofta branta och brutna med kupor. Asymmetrisk planlösning var vanligt.

Många villastäder kom till under nationalromantiken. Många villor från denna tid visar en blandning av olika stilar. En del av byggnaderna som tillkom i villastäderna under denna period hade inslag av tidigare snickarglädje, schweizerstil och även senare jugendarkitektur. Under 1910-talet blev jugendstilen omodern och ersattes av en stramare stil med klassicistiska drag (även kallad tjugotalsklassicism eller Swedish grace). Få områden har hus i enbart nationalromantisk stil men Lärkstaden i Stockholm tillhör ett område med utpräglad nationalromantisk stil. Goda exempel i Göteborg är Feskekôrka 1874, Masthuggskyrkan 1914 och Röhsska museet 1914. Det goda hemmet blev en symbol för det enkla och goda sättet att leva sitt liv. Den konstnär som blivit mest känd för sådana bilder av hemmet är Carl Larsson.

Kvarteren omkring

Lorensberg hänger tätt samman med Vasastaden och sträcker sig från vallgraven i norr, österut till Heden, mot Nedre Johanneberg i söder samt längs Aschebergsgatan och Vasaplatsen i väster.

Lorensbergs landeri

Innan byggandet av Lorensberg påbörjades upptogs markerna söder om vallgraven mestadels av stora landerier och herrgårdsliknande gårdsanläggningar. Under 1700-talet låg Lorensbergs landeri i nuvarande Lorensbergsparken och på samma plats etablerades ett värdshus 1823 som med tiden utvidgades och under 1900-talets början blev ett populärt nöjesetablissemang med restaurang, cirkus och Lorensbergsteatern.

Byggandet av Lorensberg påbörjades under 1870-talet och startade i den norra delen av området. Här uppfördes stora stenhus i slutna och regelbundna kvarter längs raka gator, ett bostadsområde av ”hög kvalité” för stadens bättre bemedlade. Mot slutet av 1800-talet byggdes bostadshus i fyra-fem våningar med ljust putsade fasader i rikt dekorerad nyrenässans.

Paradgatan framför andra

Längs Kungsportsavenyn och dess tvärgator finns i dag ett rikt utbud av restauranger, barer och butiker och Lorensberg utgör en viktig del av stadens centrum, såväl nöjesmässigt som kulturellt.

Under 1880-talet utvecklades Kungsportsavenyn till att bli en förnäm bostadsgata med stora våningar bakom ståtliga, ljusa putsfasader. Den utformades som en paradgata med trädrader kantad av förträdgårdar framför husen. Avenyn var ett viktigt huvudstråk och tidigt diskuterades hur den skulle avslutas i den södra änden.

Götaplatsen utformades efter en stadsplan från 1910 som omfattade Avenyns avslutning, Götaplatsen, samt Lorensbergs villaområde och som togs fram av dåvarande stadsingenjören Albert Lilienberg. Runt Götaplatsen byggdes några av de viktigaste offentliga byggnaderna i Göteborg. Det pampiga Konstmuseet stod klart 1923, lagom till öppnandet av Jubileumsutställningen samma år. Stadsteatern och Konserthuset invigdes 1934 respektive 1935 och utformades i funktionalistisk stil. Den numer klassiska statyn över Poseidon hade då rests som kronan på verket fyra år tidigare, 1931.

Livet i Lorensberg

Bostadslägenheterna i Lorensberg planerades efter de principer som gällde för borgerliga hem i städerna under slutet av 1800-talet. Åt gatan låg den representativa delen av bostaden med salong, matsal och herrum i fil medan den privata delen med sovrum och kök var vända åt gården. På gården låg avträden och enklare gårdshus som innehöll smålägenheter med ett eller två rum. Alla bostäder värmdes ursprungligen med kakelugn eller liknande och i gathusen fanns både avloppssystem och rinnande vatten, ibland till och med även badrum för personlig hygien. Fram på 1930-talet installerades WC i både gat- och gårdshus och centralvärmen kom inte långt efter. I husens källarvåningar fanns verksamheter som skomakeri, mjölkaffär och potatislager.

Lorensbergs stenhusbebyggelse från tiden före 1935 är välbevarad och kompletterad med några större, modernare skapelser - främst längs Avenyn, men 1866 års stadsplan gör sig fortfarande i högsta grad påmind.

Arkitekturen

Nu ville man bort ifrån den stränga, klassiska arkitekturen och lät sig istället inspireras av naturens formspråk. I Sverige och Tyskland kallas stilen jugend (ungdom) och i övriga Europa gården under beteckningen Art Nouveau (den nya konsten). 

I Bryssel uppfördes år 1893 ett hotell vid namn Tassel. Hotellets trapphus blev vida omtalat på grund av sin banbrytande arkitektur med mjuka, slingriga former. Det var en helt ny stil där trappans järnpartier minde om växter. Järnsmidet och dess möjligheter var aktuellt i och med byggandet av Eiffeltornet (1889) och dekorativt smide blev en stor del i den nya arkitekturen. Smidet spelade även en central roll i utformandet av Paris Metronedgångar från förra sekelskiftet. 

I Sverige inleddes på 1890-talet en storhetstid för landets banker (-1910) med flera stora bankpalats i städernas centrala delar som resultat. Under den knappt 30-åriga perioden uppfördes 150 bankhus, många av dem i jugendstil. Vanligt var att själva banken var belägen i en stor hall på bottenplanet. Taket var glasat för ett rikligt dagsljusinsläpp. Lokalerna mot gatan hyrdes ut till butiker och resterande våningar till boende. Även det rena bostadsbyggandet påverkades av de nya idealen och byggnader i jugendstil präglar idag de flesta svenska städers centrala delar. I Stockholm uppfördes hela områden i en enklare variant som gick under namnet ”arbetarjugend”. 

Jugendhusens fasader putsades släta med mjukt formade burspråk, gärna avslutade med rundad frontespis, och fönster med små spröjs upptill. Taket var ofta brutet och klätt med plåt. Den tidigare våningsindelningen av fasadens ornament uteblev. Dekorationerna varierade från skulpterade blomstergirlanger i samma nyans som fasaden och partier av glaserat tegel till enkla spårade linjer kring fönstren. Balkonger var relativt sällsynta men de som fanns försågs med slingrande smidestäcken. Portomfattningarna gjordes som valv med växtornamentik omkring. 

I Göteborg är det framförallt en byggnad som utmärker sig när man talar om jugend. Belägen på Föreningsgatan tronar en solitär uppförd 1902, då i stadens utkant. Louise Enders hette arkitekten, som även bosatte sig i huset. Enders låg bakom ytterligare tre pampiga byggnader i staden: Herziahuset vid Packhusplatsen, bostadshuset vid Järntorget och den (1972) rivna Arkaden. I Göteborg finns inte tillnärmelsevis lika många jugendhus som i Stockholm och Malmö, möjligtvis hänger det ihop med vårt saltmättade klimat som inte är skonsamt mot putsfasader. Vid Bastionsplatsen finns dock Kontoristföreningens hus, från samma år som byggnader på Föreningsgatan, samt hörnhuset på Östra Hamngatan 15.