• Skanstorget 5 B
    Skanstorget 5 B
  • Skanstorget 5 B
    Skanstorget 5 B
  • Skanstorget 5 B
    Skanstorget 5 B
  • Skanstorget 5 B
    Skanstorget 5 B
  • Skanstorget 5 B
    Skanstorget 5 B
  • Skanstorget 5 B
    Skanstorget 5 B
  • Skanstorget 5 B
    Skanstorget 5 B
  • Skanstorget 5 B
    Skanstorget 5 B
  • Skanstorget 5 B
    Skanstorget 5 B
  • Skanstorget 5 B
    Skanstorget 5 B
  • Skanstorget 5 B
    Skanstorget 5 B
  • Skanstorget 5 B
    Skanstorget 5 B
  • Skanstorget 5 B
    Skanstorget 5 B
  • Skanstorget 5 B
    Skanstorget 5 B
  • Skanstorget 5 B
    Skanstorget 5 B
  • Skanstorget 5 B
    Skanstorget 5 B
  • Skanstorget 5 B
    Skanstorget 5 B
  • Skanstorget 5 B
    Skanstorget 5 B
  • Skanstorget 5 B
    Skanstorget 5 B
  • Skanstorget 5 B
    Skanstorget 5 B
  • Skanstorget 5 B
    Skanstorget 5 B
  • Skanstorget 5 B
    Skanstorget 5 B
  • Skanstorget 5 B
    Skanstorget 5 B
  • Skanstorget 5 B
    Skanstorget 5 B
  • Skanstorget 5 B
    Skanstorget 5 B
  • Skanstorget 5 B
    Skanstorget 5 B
Linnéstaden

Skanstorget fem B

Ett komplett och charmigt boende med staden runtomkring!

  • Antal rum 2 rok
  • Boarea 52 kvm
  • Våningsplan 1 av 4
  • Hiss Nej
  • Karta
Sagolikt rogivande tvårummare från förra seklets början. Balkong, vardagsrum och kök i en öppen och trivsam mix. En finstämdhet där allt faller i harmoni. Bland boendets många fina detaljer finns en kakelugn, originalsnickerier, vackra plankgolv, djupa fönsternischer, diskreta stuckaturer och takrosetter. Detta är sekelskifte i högform! Eftertraktat och privat läge i en välskött förening med goda lokalintäkter. Här är det lugnt och stilla även om staden är utanför porten. Bredband ingår i avgiften.

Historien om huset

Brf Skanstorget ingår i en rad av stenhus längs östra sidan av Skanstorget som uppfördes åren runt förra sekelskiftet.

Området vid nuvarande Skanstorget förvärvades av Göteborg stad så sent som år 1885. Innan dess kallades området här för Nilssons äng efter den tidigare ägaren och trädgårdsmästaren Åke Nilsson som flyttat till staden 1860. Trädgårdsmästare Nilssons ägor sträckte sig från ängen vid Skansbergets fot upp till berget i öster som även det fått namn efter Nilsson och kallades Nilssonsberg. Det är ett namn som gatan uppe på berget har än i dag, även om bebyggelsen förnyades helt under 1960-talet. Nilssonsberg hade ännu längre tillbaka kallats för Spekeberget och Lilla Ryssåsen under 1600-talet.

På platsen för nuvarande Brf Skanstorget hade trädgårdsmästare Nilsson år 1860 låtit uppföra ett orangeri, men det nuvarande stenhuset som står här i dag är i fem våningar och uppfört år 1907 av byggmästare G Nihlmark. Fasadens formspråk är jugendinspirerat med ljus puts och dekor i låg relief. Balkongöppningarna är breda och indragna i fasaden. Av de intilliggande byggnaderna är huset på Skanstorget 4 det äldsta, byggt 1887 och rymde under 1930-talet Göteborgs enskilda bank. De övriga byggnaderna stod klara 1905.

Efter att Nilssons äng inlemmats i staden anlades Skanstorget här år 1890 och området förvandlades snart från ängsmark till att bli en livlig torgplats med saluhall. Intill låg arbetarstadsdelen Haga med en vid tiden ökande befolkning. Övre Husargatan utvecklades allt mer till ett butiksstråk och runt södra foten av Skansberget låg även en del fabriker vid den här tiden. Invid torget kan man än i dag se den bevarade Korsettfabriken.

Kvarteren omkring

Linnéstaden är samlingsnamn för stadsdelarna Olivedal och Kommendantsängen samt kvarteren längs långgatorna. Området sträcker sig från Slottsskogen i söder, till Järntorget i norr och möter Masthugget i väst och Haga i öst. Även om läget är centralt ger Linné en känsla av småskalighet och lugn och kvarteren är fyllda med lokala blomsterhandlare, delikatessbutiker och gemytliga affärer. Tack vare närheten till Slottsskogen är det aldrig långt till grönska och en plats för rekreation och motion.

Djupedal

Innan Linné blev Linné kallades markerna söder om Järntorget för Djupedal eftersom det hörde till Djupedals Landeri. Området var under 1700-talet glesbebyggt och lantligt och bestod mestadels av ängar och hagmarker som arrenderades ut till bönder. Där Linnégatan nu går fram löpte tidigare Djupedalsbäcken, ett vattendrag som kulverterades när gatan anlades.

Linnégatan – 1000 m fransk boulevard i Göteborg

Byggandet av Linnégatan startade 1877 när en stadsplan för området lades fram. Linnégatan skulle bli stadens nya aveny kantad av exklusiva stenhus. En fransk boulevard i Göteborg! Linnégatan invigdes i maj 1900, men långt ifrån alla hus var då uppförda och först år 1931 var alla tomter bebyggda. Gatan gjordes bred, kantades av trädalléer och hade vid invigningen även en ridbana i mitten. Den långa utbyggnadsfasen har gjort att byggnaderna längs Linnégatan har fått varierande utseende och speglar flera olika arkitekturstilar. Karakteristiskt för Linnégatan är förträdgårdarna som fortfarande kantar många av husen.

Den äldsta kvarvarande byggnaden i Linné är Viktoriaskolan från 1877, numera använd som bl.a. biograf och föreningslokal. En annan tidig byggnad i Linné är Oscar Fredriks kyrka, en praktfull nygotisk kyrka ritad 1893 av den välkände kyrkoarkitekten Helgo Zetterwall.

Olivedal

På de branta sluttningarna i Olivedal hittar vi stenhuskvarter med kringbyggda gårdar från 1900-talets början. I jämförelse med de exklusiva bostäder som tillkom längs Linnégatan under samma tid utgör de fina exempel på en enklare bostadsbebyggelse i Linnéstaden med lägre hus där mönstermurade fasader gör varje hus unikt.

Långgatorna

Långgatornas namn sägs härstamma från numrerade gångar som fanns i en gammal fruktträdgård som låg på platsen under 1700-talet. Kvarteren runt Långgatorna byggdes årtiondena innan Linnégatan drogs fram och har präglats av den blandning av verksamheter som fanns i husen från början: förutom bostäder även verkstäder, ett auktionsverk, brandstation och butiker. 

Arkitekturen

Nu ville man bort ifrån den stränga, klassiska arkitekturen och lät sig istället inspireras av naturens formspråk. I Sverige och Tyskland kallas stilen jugend (ungdom) och i övriga Europa gården under beteckningen Art Nouveau (den nya konsten). 

I Bryssel uppfördes år 1893 ett hotell vid namn Tassel. Hotellets trapphus blev vida omtalat på grund av sin banbrytande arkitektur med mjuka, slingriga former. Det var en helt ny stil där trappans järnpartier minde om växter. Järnsmidet och dess möjligheter var aktuellt i och med byggandet av Eiffeltornet (1889) och dekorativt smide blev en stor del i den nya arkitekturen. Smidet spelade även en central roll i utformandet av Paris Metronedgångar från förra sekelskiftet. 

I Sverige inleddes på 1890-talet en storhetstid för landets banker (-1910) med flera stora bankpalats i städernas centrala delar som resultat. Under den knappt 30-åriga perioden uppfördes 150 bankhus, många av dem i jugendstil. Vanligt var att själva banken var belägen i en stor hall på bottenplanet. Taket var glasat för ett rikligt dagsljusinsläpp. Lokalerna mot gatan hyrdes ut till butiker och resterande våningar till boende. Även det rena bostadsbyggandet påverkades av de nya idealen och byggnader i jugendstil präglar idag de flesta svenska städers centrala delar. I Stockholm uppfördes hela områden i en enklare variant som gick under namnet ”arbetarjugend”. 

Jugendhusens fasader putsades släta med mjukt formade burspråk, gärna avslutade med rundad frontespis, och fönster med små spröjs upptill. Taket var ofta brutet och klätt med plåt. Den tidigare våningsindelningen av fasadens ornament uteblev. Dekorationerna varierade från skulpterade blomstergirlanger i samma nyans som fasaden och partier av glaserat tegel till enkla spårade linjer kring fönstren. Balkonger var relativt sällsynta men de som fanns försågs med slingrande smidestäcken. Portomfattningarna gjordes som valv med växtornamentik omkring. 

I Göteborg är det framförallt en byggnad som utmärker sig när man talar om jugend. Belägen på Föreningsgatan tronar en solitär uppförd 1902, då i stadens utkant. Louise Enders hette arkitekten, som även bosatte sig i huset. Enders låg bakom ytterligare tre pampiga byggnader i staden: Herziahuset vid Packhusplatsen, bostadshuset vid Järntorget och den (1972) rivna Arkaden. I Göteborg finns inte tillnärmelsevis lika många jugendhus som i Stockholm och Malmö, möjligtvis hänger det ihop med vårt saltmättade klimat som inte är skonsamt mot putsfasader. Vid Bastionsplatsen finns dock Kontoristföreningens hus, från samma år som byggnader på Föreningsgatan, samt hörnhuset på Östra Hamngatan 15.

Skanstorget 5 B

Lägenheten

  • Upplåtelseform Bostadsrätt
  • Andelstal 1,13803 %, 1,13803 % av årsavgiften
  • Uteplats Stor balkong med stilla läge mot gården.

Byggnaden

  • Byggnadsår 1905
  • Byggnadsstil Jugend
  • Uppvärmning Fjärrvärme
  • Internet Fiber med hastighet om 1000-mbit för 100kr/mån!
  • Parkering Boendeparkering i området.
  • Energiprestanda 151 kwh/kvm och år

Ansvarig mäklare

Såld

Observera att denna bostad är såld. Vänligen kontakta ansvarig mäklare om du önskar mer information.

Skanstorget 5 B