• Södra Hamngatan 5 D
    Södra Hamngatan 5 D
  • Södra Hamngatan 5 D
    Södra Hamngatan 5 D
  • Södra Hamngatan 5 D
    Södra Hamngatan 5 D
  • Södra Hamngatan 5 D
    Södra Hamngatan 5 D
  • Södra Hamngatan 5 D
    Södra Hamngatan 5 D
  • Södra Hamngatan 5 D
    Södra Hamngatan 5 D
  • Södra Hamngatan 5 D
    Södra Hamngatan 5 D
  • Södra Hamngatan 5 D
    Södra Hamngatan 5 D
  • Södra Hamngatan 5 D
    Södra Hamngatan 5 D
  • Södra Hamngatan 5 D
    Södra Hamngatan 5 D
  • Södra Hamngatan 5 D
    Södra Hamngatan 5 D
  • Södra Hamngatan 5 D
    Södra Hamngatan 5 D
  • Södra Hamngatan 5 D
    Södra Hamngatan 5 D
  • Södra Hamngatan 5 D
    Södra Hamngatan 5 D
  • Södra Hamngatan 5 D
    Södra Hamngatan 5 D
  • Södra Hamngatan 5 D
    Södra Hamngatan 5 D
  • Södra Hamngatan 5 D
    Södra Hamngatan 5 D
  • Södra Hamngatan 5 D
    Södra Hamngatan 5 D
  • Södra Hamngatan 5 D
    Södra Hamngatan 5 D
  • Södra Hamngatan 5 D
    Södra Hamngatan 5 D
  • Södra Hamngatan 5 D
    Södra Hamngatan 5 D
  • Södra Hamngatan 5 D
    Södra Hamngatan 5 D
  • Södra Hamngatan 5 D
    Södra Hamngatan 5 D
  • Södra Hamngatan 5 D
    Södra Hamngatan 5 D
  • Södra Hamngatan 5 D
    Södra Hamngatan 5 D
Inom Vallgraven

Södra Hamngatan fem D

106 kvm charmigt boende om 3 rok i 3 väderstreck bland takåsarna i stadens första kvarter!

  • Antal rum 3 rok, varav 2 sovrum
  • Boarea 106 kvm
  • Våningsplan 4 av 5
  • Hiss Ja
  • Karta
Högt, ljust söderläge med fyra stora fönsterpartier ger de 106 kvadraten ett vackert dagsljus. Den genomgående planlösningen bjuder på tre väderstreck. Den öppna planlösningen om 41 kvm med funktionerna kök-matsal-vardagsrum är ett riktigt sällskapsrum. Ett vackert levnadsrum för måltider och umgänge. Två sköna sovrum i norr med utsikter över oräkneliga takåsar och några skymtar av hamnkranar. Det ena sovrummet har utgång till balkong. Badrum med god volym och snyggt inrett. TM och TT. Kopplat till hallrummet finns en större klädkammare. Våningen har väggar i brutet vitt i behaglig samklang med de ljusa, vitpigmenterade plankgolven. Takhöjden på 2,8 meter återspeglar den nyklassicistiska atmosfären från 1808. Det var i de här kvarteren staden började byggas för snart 400 år sedan.

Nu har Södra Hamngatan i den här delen genomgått en omfattande renovering med stensättning av kajerna, grundläggning av spårvägen samt fint stensatta, breda trottoarer fram till Lilla Torget vilket även detta, stadens äldsta torg, nu har tagits omhand på ett försiktigt sätt. Allt bär fortfarande på känslan av den gamla tiden.

Porten på Södra Hamngatan Fem byggdes så bred och hög att en hästdroska kunde köra in på gården. I mitten finns en dörröppning för de boende. Den höga portgången leder in till en charmig gård med kullersten och ett livsträd i mitten att följa årstiderna i.

Vi tar den nya hissen till fjärde våning. Hallrummet möter upp med de ljusa, vitpigmenterade plankgolven som mynnar ut i resten av våningen. Hela våningen är målad i brutet vitt. Inbyggda spots bidrar till den ljusa upplevelsen. Plats för ytterkläder och skor. Kopplat till hallrummet finns även en stor klädkammare med garderober.

Det stora söderrummet är ett riktigt sällskapsrum. Den öppna planlösningen om 41 kvm inrymmer funktionerna kök-matsal-vardagsrum och är ett vackert levnadsrum för varje dags måltider och umgängen. Fyra höga fönsterpartier och 2,8 meter i tak ger en speciell livsbejakande karaktär. Köket i ena endan är stilrent, stramt i vitt från Kvänum med arbetsbänkar och lågt stänkskydd i kalksten. Maskiner i rostfritt med bland annat hel kyl och frys med kolsyrat vatten. I övrigt ryms här på ett naturligt vis både matbord och en yvig sittgrupp.

De två sovrummen ligger åt motsatt håll i norr med utsikter över oräkneliga takåsar. Det ena är något större och har skjutdörrsgarderober. Det andra har ett trevligt fönsterparti på hörnet och utgång till balkong med räcke i snyggt smide. Det här blir våningens tredje väderstreck. Från balkongen kan utöver alla takåsarna även ses övre delen av några hamnkranar samt nyårsfyrverkerierna. Plats för en liten balkongmöbel. Gården syns fint härifrån.

Badrummet nås från hallen och är rymligt med snygg inredning i schackrutigt golv i mild färgsättning samt smart förvaring. Toalett, handfat med praktisk kommod, dusch med flexibla glasväggar, handdukstork, tvättmaskin och torkskåp. Praktisk avlastningsbänk. Inbyggda spots och komfortvärme i golvet.

Våningen har stilrena innerdörrar i vitt med enkel spegel och dörrtrycken i aluminium.

Med hissen nås källarförrådet om 9,5 kvadrat!

Sammantaget ett charmigt boende med vyer och en planlösning som är lätt att tycka om. Allt i kombination med stadens hela utbud av affärer och kultur in på knuten, gör denna våning till ett livsbejakande val.

1622 öppnade Stora Hamnkanalen för trafik.

DICKSONS HANDELSHUS PÅ SÖDRA HAMNGATAN FEM

Byggnaden med adress Södra Hamngatan 5 är ett av de förnäma handelshus som uppfördes längs kanalen efter en av alla de stora stadsbränder som var vanliga vid slutet av 1700-talet och början på 1800-talet och som ödelade mycket av den äldsta bebyggelsen innanför vallgraven.

Göteborg brann inte mindre än sex gånger mellan 1792 och 1813. I byggnadsordningen från 1803 fastställdes därför att alla nya byggnader inom vallgraven skulle uppföras i sten för att förhindra nya bränder. De nya stenhusen var i 2-3 våningar och under ledning av den dåvarande stadsarkitekten Carl Wilhelm Carlberg fick mycket av bebyggelsen en enhetlig nyklassicistisk stil. I byggnaden på Södra Hamngatan 5 är nyklassicismens strama formspråk tydlig i de två övre våningarna medan bottenvåningen har utformats i samband med att försäkringsbolaget Atlantica tog över ägandet av huset 1917. Bottenvåning, entré och portgång fick då sitt nuvarande utseende i nationalromantisk stil efter arkitekten Oswald G Westerberg. Mellan andra och tredje våningen smyckades fasaden med reliefer utförda av Sigrid Fridman.

Under första halvan av 1800-talet ägdes fastigheten av James Dickson d ä som gjorde sig en förmögenhet genom handel med trävaror och skapade sig en inflytelserik position i Göteborg. Byggnaden användes både som kontor och bostad åt familjen Dickson fram till 1860. Därefter togs ägandet över av vinhandlare A Evers innan nästa ägare på 1890-talet gjorde om fastigheten till hyreslägenheter och lät bygga gårdsflyglar mot nuvarande Otterhällegatan. 
 
Just nu har vi en lägenhet till salu i det här huset. Läs mer på
http://ahre.se/till-salu/4iiikh7qtcf45cep
 
Text: Erika Persson, byggnadsantikvarie

Kvarteren omkring

Kvarteren inom Vallgraven är centrum för det mesta i Göteborg. På gångavstånd når du Centralstationen, gallerian Nordstaden och shoppingstråket kring Kungsgatan och Magasinsgatan.

Det stora utbudet av restauranger, caféer och barer inbjuder till både helgbruncher och middagar på några av stadens toppställen.

Närheten till vattnet påtaglig och känslan av att bo vid hamninloppet är speciell. Stenpiren är den naturliga sammanlänkningen till både Järntorget och Linnéstaden i väster och Hisingen på andra sidan älven.

Nya Amsterdam

Det sägs att det var holländare som byggde Göteborg och staden kallas därför ibland för ”Nya Amsterdam”. Även om det är en sanning med viss modifikation utgjorde holländarna de facto en stor del av befolkningen på 1600-talet och mycket kunskaper om byggteknik på sankmark hämtades härifrån.

Den första stadsplanen för Göteborg var inspirerad av holländska förebilder med kanaler som band samman älven med vallgraven och delade in marken i rätvinkliga kvarter. De långsmala tomterna delades ut bland stadens borgare. 

Områdena längs kanalerna var mest attraktiva och här bodde framgångsrika köpmän i ståtliga bostäder medan de inre kvarteren befolkades av hantverkare. De så kallade handels- eller hantverksgårdarna innehöll både bostad och verksamhet liksom lägenheter för anställda.

Från Kämpebron har du en sammanhängande vy av 1700-talets Göteborg med bebyggelsen längs Norra Hamngatan: Ostindiska huset, Sahlgrenska huset och Tyska kyrkan. I Västra Nordstaden hittar vi även Kronhuset från 1655 - ett av de äldsta husen i Göteborg.

 

På de forna befästningsvallarna

Fram till 1806 var Göteborg en befäst stad och omgärdad av omkring sju meter höga murar och vallgrav. Inpasseringar skedde genom de tre stadsportarna Kungsporten, Drottningporten och Karlsporten eller de två passagerna från älven vid Lilla och Stora Bommen.

Bränder har flertalet gånger under historiens gång härjat kvarteren inom Vallgraven. Fram till 1800-talet utgjordes bebyggelsen mestadels av trähus, men efter 1813 uppfördes alla nya hus i sten.

När befästningarna revs i början av 1800-talet öppnades ytterligare markområden för bebyggelse. Stråket längs Vallgraven bebyggdes med stenhus mellan 1850 och 1870 och fick namnet Stora Nygatan.

Centrum förändras

I takt med nya behov har Centrum gradvis förändrats. Byggandet av de nya bostadsområdena Lorensberg och Vasastaden med början på 1870-talet inledde en stor förändring som gjorde att byggnaderna innanför Vallgraven främst användes till bankhus, kontor och mer offentliga verksamheter. I och med stadens utbredning ställdes högre krav på kommunikationer mellan stadsdelarna. År 1879 började spårvägen att anläggas – tvärs igenom den gamla stadskärnan. Även biltrafiken behövde plats och ledde till att Västra och Östra hamnkanalen fylldes igen 1903 respektive 1936.

Under 1960- och 1970-talet genomfördes s.k. centrumsaneringar av Östra och Västra Nordstadens småskaliga bebyggelse, bostadsområdet Otterhällan och området kring Rosenlund som resulterade i mer storskaliga förändringar när mycket revs och byggdes nytt. Den gamla stadsplanens rutnät är dock fortfarande tydlig och stadens administrativa delar koncentreras alltjämt till Stora Hamnkanalen och Gustav Adolfs torg där bebyggelsen på flera håll är småskalig och minner om områdets långa historia.

Arkitekturen

I Göteborg hittar vi nyklassicismens byggnader innanför vallgraven där de flesta kvarter återuppbyggdes efter att ha brandhärjats under de många stadsbränderna i slutet av 1700-talet. Befolkningsökning och trångboddhet i enkla trähus gjorde stadsbränder till ett återkommande faktum i de flesta svenska städer. Göteborg brann inte mindre än sex gånger mellan 1792 och 1813. I byggnadsordningen från 1803 fastställdes därför att alla nya byggnader inom vallgraven skulle uppföras i sten för att förhindra nya bränder. De nya byggnaderna var stenhus i 2-3 våningar och under ledning av den dåvarande stadsarkitekten Carl Wilhelm Carlberg fick mycket av bebyggelsen en enhetlig nyklassicistisk stil. Carlberg ritade den nuvarande Domkyrkan som stod klar 1815 i en tydlig nyklassicism. Andra exempel på tidens stilideal är kvarteren längs Södra Hamngatan och runt Lilla torget.

Sparsmakad symmetri

Nyklassicismen i arkitekturen kännetecknas av sparsmakad och symmetrisk enkelhet. Fasaderna var ofta släta i tegel eller putsade i ljusa färger. Detaljerna hämtades från antikens formspråk och var strama och klassicerande och kunde utgöras av imiterande kolonner, pilastrar, frontoner vid hörnen eller som inramning runt entrén. Vid takfoten kunde husen ha diskreta dekorationer i form av exempelvis en tandsnittsfris. Det går att känna igen nyklassicismen genom att byggnaderna ofta har en mycket regelbunden och symmetrisk fönsterindelning. Även halvmåneformade, så kallade lunettfönster förekom antingen som takkupor eller på gaveln.

Det antika Grekland

I Sverige sammanfaller nyklassicismen till stor del med den gustavianska perioden mellan 1772-1809. Inflytelserika arkitekter var förutom Carl Wilhelm Carlberg i Göteborg också Olof Tempelman och C.A. Ehrensvärd. Nyklassicismen hade ett fortsatt inflytande i arkitekturen under 1800-talets första hälft även om den blev mer nedtonad och så småningom övergick i empirestilen. I Europa hade nyklassicismen slagit igenom under 1700-talet. Arkitekterna strävade efter enkelhet i formerna och blickade mot den grekiska antiken. Inspirationen kom bland annat från utgrävningarna av de romerska städerna Pompeji och Herculaneum. De nya klassicistiska idealen hade fötts som en kritik mot barockens komplexa formspråk som upplevdes som pråligt och tillgjort.