• Södra Vägen 2
    Södra Vägen 2
  • Södra Vägen 2
    Södra Vägen 2
  • Södra Vägen 2
    Södra Vägen 2
  • Södra Vägen 2
    Södra Vägen 2
  • Södra Vägen 2
    Södra Vägen 2
  • Södra Vägen 2
    Södra Vägen 2
  • Södra Vägen 2
    Södra Vägen 2
  • Södra Vägen 2
    Södra Vägen 2
  • Södra Vägen 2
    Södra Vägen 2
  • Södra Vägen 2
    Södra Vägen 2
  • Södra Vägen 2
    Södra Vägen 2
  • Södra Vägen 2
    Södra Vägen 2
  • Södra Vägen 2
    Södra Vägen 2
  • Södra Vägen 2
    Södra Vägen 2
  • Södra Vägen 2
    Södra Vägen 2
  • Södra Vägen 2
    Södra Vägen 2
  • Södra Vägen 2
    Södra Vägen 2
  • Södra Vägen 2
    Södra Vägen 2
  • Södra Vägen 2
    Södra Vägen 2
  • Södra Vägen 2
    Södra Vägen 2
  • Södra Vägen 2
    Södra Vägen 2
  • Södra Vägen 2
    Södra Vägen 2
Lorensberg

Södra Vägen två

CHARMIG LORENSBERGSVÅNING OM 4 RUM OCH KÖK I SOLIG NYRENÄSSANS

Deluxe
  • Antal rum 4 rok, varav 2-3 sovrum
  • Boarea 167 kvm
  • Våningsplan 2 av 6
  • Hiss Nej
  • Karta
Vacker och välgörande volym är våningens absoluta signum. Som mest påtagligt i de tre främre rummen i fil med sina höga fönsterpartier i par. Här finns alla de vackra detaljerna i behåll. Nyrenässansen i full blom. Takhöjden är 3,4 meter. Stuckaturer, takrosetter, höga öppningar i djupa dörrvalv med spegeldörrar, höga fönsterpartier, höga fotlister och vackra ekparketter. Rummens volymer verkligen hänför. Det mellersta rummet, den gamla matsalen med sina 40 kvadrat har en öppen spis (ej ren.) och utgång till en större balkong med utsikt över Heden. Klassiskt mot gården ligger ett större kök och det fjärde rummet, vilket är ett bra sovrum. Välkomnande och stort är våningens hallrum. Härifrån nås klädkammare och badrum. Stabil förening i vackert hus. Låg månadsavgift. Parkering kan ordnas.

Den närmast majestätiska fasaden med sitt vackert dekorerade entréparti sträcker sig upp till andra våningens fönster. Ett ljus och vackert trapphus möter upp med tidstypiska detaljer från tiden och en centralt placerad hiss omgärdas av dekorativt smide.

Tamburen har två garderober och ligger öppen mot det inre hallrummet. Det här är stort och lovar detsamma inför fortsättningen. En välkomnande sittgrupp gör sig bra här och kan på ett trevligt vis samla gästerna inför kvällen.

Det första av de tre rummen i fil nås via två höga spegeldörrar i par i djupt dörrvalv och är vackert inbjudande med massiv ekparkett lagd i dekorativ zick-zack! Två höga fönsterpartier bjuder på fina vyer över Heden och på samma gång ett skönt dagsljus. Två höga spegeldörrar i par i djupt dörrvalv till rummet intill öppnar upp för en vacker genomsyn i de tre rummen i fil.

Matsalen med sina 40 kvadrat har en tydlig position som våningens absoluta mittpunkt. Detta är ytterligare betonat av fyra öppningar från de omgärdande rummen. Två höga pardörrsöppningar och två höga enkeldörrsöppningar. En bastant öppen spis pryder den inre kortsidan. Spisen är inte renoverad. Den andra kortsidan har två höga fönsterpartier, varav det ena är utgången till balkongen. Här bjuds en fin utsikt över Heden och de angränsande kvarteren. 3,4 meter upp sitter en mycket vacker stuckatur i tidstypiskt nyrennäsans med tillhörande takrosett. Massiv ekparkett i en ovanligt vacker slottsläggning.

Det tredje rummet i fil nås via höga spegeldörrar i par i djupt dörrvalv med konsekventa spegelsnickerier. Som övriga rum är det dekorerat med höga fotlister och två höga fönsterpartier. Här ligger en massiv ek i slottsläggning. Den inre kortväggen har en lägre spegeldörr vilket antyder att angränsande rum inte är ett sällskapsrum i arkitektens ögon och kanske inte heller i dagens ljus. Det är serveringsgången som ansluter med klassiskt skänkskåp.

Köket ligger som alltid mot gården och har den gamla tidens volym och även dörr till kökstrapphuset med vädringsbalkong. Ett högt sexluftsfönster skapar kökskänsla. Några förvaringsskåp i original har överlevt och passar fint in oavsett vilken typ av kök man installerar.

Det fjärde rummet ligger intill och passar bra som sovrum. Här ryms en dubbelsäng och mer möblering. Den svängda väggen mot trapphuset ger en skön karaktär åt rummet.

Från hallrummet nås badrummet och en stor klädkammare.

Våningen passar bra för människor som vill bo i en historisk, vacker miljö och vill bevara den gamla arkitekturens livsbejakande atmosfär mitt i en stad som sakta börjar ta en ny form med mer plats för människor och en levande stadskärna. Mitt i stadens kulturella centrum med affärer, restauranger, caféer, parker och service.

Utmärkta kommunikationsmöjligheter med både spårvagnar och bussar. Snabbt ut på vägsystem som E6, E20 och riksväg 40, City Airport, Landvetter Kort sagt, kommunikationer åt världens alla håll.

Nyrenässans var en historiserande stilriktning inom arkitektur och konsthantverk som på 1800-talet tog upp former och motiv från renässansen. I arkitekturen kännetecknas den av återupptagande av ornament och kompositionsprinciper från europeiskt 1400-, 1500- och 1600-tal.

Under 1800-talet betraktas renässansen som en slags grundstil som alla arkitekter och formgivare använder som utgångspunkt. Därför är det svårt att peka ut särskilda företrädare eftersom i princip alla arkitekter verksamma under perioden 1850-1900 ritade främst i nyrenässans. En framstående arkitekt från 1800-talets andra hälft är med andra ord en framstående renässansarkitekt, som även har förmågan att rita i andra historiska stilar parallellt.

Som riktning inom arkitektur spänner nyrenässansen över en mycket stor bredd av olika stilar. Förutom att den har olika utvecklingsskeden bör den även indelas i exempelvis tysk, italiensk, fransk eller holländsk nyrenässans. Det uppstod också blandningar mellan nyrenässans och andra nystilar. Sambandet med den stora byggrushen under 1800-talet har gjort att nyrenässansen är den dominerande stilen i exteriörarkitekturen i städernas äldre bebyggelse. Ofta brukar nyrenässansbyggnader från slutet av 1800-talet i folkmun felaktigt kallas "sekelskifteshus", vilket skulle innebära att de vara byggda åren runt 1900 då jugendstilen slog igenom delvis som en motreaktion till nystilarna.

Marken för dagens Lorensberg ingick i Göteborgs stads ägor vid grundläggningen 1621. Området utnyttjades främst som betesmark, men arrenderades även ut under cirka 200 år som landerier till medborgare vilka bedrev jordbruk. Åren 1862-66 utarbetades en plan, där nuvarande stadsdelarna Lorensberg och Vasastaden utgjorde den centrala delen. Marken avsattes till ett exklusivt bostadsområde med stora stenhus, och Kungsportsavenyn, Vasagatan, Vasaplatsen och Vasaparken blev de viktigaste stråken och platserna.

De så kallade hyrespalatsen utmed Kungsportsavenyen anses utgöra exempel på nyrenässansens stadsarkitektur.

Kvarteren omkring

Lorensberg hänger tätt samman med Vasastaden och sträcker sig från vallgraven i norr, österut till Heden, mot Nedre Johanneberg i söder samt längs Aschebergsgatan och Vasaplatsen i väster.

Lorensbergs landeri

Innan byggandet av Lorensberg påbörjades upptogs markerna söder om vallgraven mestadels av stora landerier och herrgårdsliknande gårdsanläggningar. Under 1700-talet låg Lorensbergs landeri i nuvarande Lorensbergsparken och på samma plats etablerades ett värdshus 1823 som med tiden utvidgades och under 1900-talets början blev ett populärt nöjesetablissemang med restaurang, cirkus och Lorensbergsteatern.

Byggandet av Lorensberg påbörjades under 1870-talet och startade i den norra delen av området. Här uppfördes stora stenhus i slutna och regelbundna kvarter längs raka gator, ett bostadsområde av ”hög kvalité” för stadens bättre bemedlade. Mot slutet av 1800-talet byggdes bostadshus i fyra-fem våningar med ljust putsade fasader i rikt dekorerad nyrenässans.

Paradgatan framför andra

Längs Kungsportsavenyn och dess tvärgator finns i dag ett rikt utbud av restauranger, barer och butiker och Lorensberg utgör en viktig del av stadens centrum, såväl nöjesmässigt som kulturellt.

Under 1880-talet utvecklades Kungsportsavenyn till att bli en förnäm bostadsgata med stora våningar bakom ståtliga, ljusa putsfasader. Den utformades som en paradgata med trädrader kantad av förträdgårdar framför husen. Avenyn var ett viktigt huvudstråk och tidigt diskuterades hur den skulle avslutas i den södra änden.

Götaplatsen utformades efter en stadsplan från 1910 som omfattade Avenyns avslutning, Götaplatsen, samt Lorensbergs villaområde och som togs fram av dåvarande stadsingenjören Albert Lilienberg. Runt Götaplatsen byggdes några av de viktigaste offentliga byggnaderna i Göteborg. Det pampiga Konstmuseet stod klart 1923, lagom till öppnandet av Jubileumsutställningen samma år. Stadsteatern och Konserthuset invigdes 1934 respektive 1935 och utformades i funktionalistisk stil. Den numer klassiska statyn över Poseidon hade då rests som kronan på verket fyra år tidigare, 1931.

Livet i Lorensberg

Bostadslägenheterna i Lorensberg planerades efter de principer som gällde för borgerliga hem i städerna under slutet av 1800-talet. Åt gatan låg den representativa delen av bostaden med salong, matsal och herrum i fil medan den privata delen med sovrum och kök var vända åt gården. På gården låg avträden och enklare gårdshus som innehöll smålägenheter med ett eller två rum. Alla bostäder värmdes ursprungligen med kakelugn eller liknande och i gathusen fanns både avloppssystem och rinnande vatten, ibland till och med även badrum för personlig hygien. Fram på 1930-talet installerades WC i både gat- och gårdshus och centralvärmen kom inte långt efter. I husens källarvåningar fanns verksamheter som skomakeri, mjölkaffär och potatislager.

Lorensbergs stenhusbebyggelse från tiden före 1935 är välbevarad och kompletterad med några större, modernare skapelser - främst längs Avenyn, men 1866 års stadsplan gör sig fortfarande i högsta grad påmind.

Arkitekturen

Årtiondena vid slutet av 1800-talet pågick ett hektiskt byggande i städerna. Vid mitten av århundrandet levde fortfarande 90% av Sveriges invånare på landsbygden men befolkningsökning, missväxt och fattigdom gjorde att allt fler sökte sig till städerna. Här fanns hopp om ett bättre liv och arbete i de nya fabrikerna. Inflyttningen till städerna ledde till stor bostadsbrist och en massiv nyproduktion tog fart av dels hyreshus men även institutionsbyggnader som bankpalats, läroverk, och sjukhus. Det började nu växa fram stenstadskvarter i de större städerna runt om i landet. I Göteborg växte stenstaden fram i Lorensberg och Vasastaden med storgårdskvarter organiserade i rutnätsplan och flervåningshus uppförda i sten. Efter kontinentala förebilder anlades breda, trädplanterade alléer och esplanader genom stenstaden för att ge monumentalitet och grönska.

Stenstadens bebyggelse har till stor del fått sin prägel av nyrenässansens stilideal. I Göteborg hittar vi tydliga exempel längs Viktoriagatan med enhetliga stenhus inspirerade av Paris och fransk nyrenässans. Även de forna privatvillorna längs Kungsportsavenyn har nyrenässansens formspråk med ljust putsade och rikt dekorerade fasader. Följer man härifrån esplanadstråket Vasagatan åt väster erbjuder byggnaderna rik variation av fasadmaterial och utsmyckningar för flanören att beundra.

Nyrenässansen under 1800-talets senare hälft hämtade inspiration i renässansen (europeiskt 1400-1600-tal) vilken i sin tur hade antiken som förebild. Renässansen och i förlängningen alltså antiken betraktades som arkitekturens grundstil. Karaktäristiskt för nyrenässansen är en symmetriskt ordnad fasad med jämn fönstersättning och rik skuggverkan som skapas genom en skulptural sammansättning av kolonner, friser och rusticeringar. Fasaden är putsad, gärna i stenimiterande nyanser, och kunde vara ytterligare dekorerad med till exempel gipsfigurer. Fönstren kröntes ofta med frontoner. Mitt- eller sidoparti kunde vara framskjutet medan taken var flacka. Efter klassicistiska förtecken delades fasaden in i tre partier med en rustik sockelvåning, där över en rikt dekorerad våning och en enklare våning upptill.

Under 1800-talets andra hälft fanns en vurm för historiska stilar inom arkitekturkonsten och man sökte sig bakåt i tiden efter influenser. Vid sidan av nyrenässansen uppstod en mängd andra så kallade nystilar som lånade friskt av olika historiska epoker. Kyrkobyggandet och restaureringskonsten var vid den här tiden präglade av nygotik och förebilderna var då istället medeltida. I Sverige var Helgo Zettervall en av de ledande arkitekterna, mycket inspirerad av Viollet-le-Duc - vars citat vi läser överst. Zetterwalls sista stora kyrkoprojekt blev Oscar Fredriks kyrka i Göteborg och motsvarar troligen hans idealbild. Med fasad av rött tegel, mönsterlagt skiffertak, spetsbågiga fönster, strävpelare och smäckra tornspiror kan kyrkan lätt misstas för en medeltida gotisk katedral.

När sekelskiftet 1900 närmade sig skulle de historiserande stilidealen komma att möta en del kritik. Man menade att nystilar var historieromantiserande och närmast en förfalskning eller pastisch. Istället borde ärlighet eftersträvas i arkitekturen! 

 

Södra Vägen 2

Lägenheten

  • Upplåtelseform Bostadsrätt
  • Andelstal 3,85726 %, 3,85726 % av årsavgiften
  • Uteplats Balkong, läge nordväst.

Byggnaden

  • Byggnadsstil Nyrenässans
  • Energiprestanda 132 kwh/kvm och år

Ansvarig mäklare

Såld

Observera att denna bostad är såld. Vänligen kontakta ansvarig mäklare om du önskar mer information.

Södra Vägen 2