• Södra Vägen 2
    Södra Vägen 2
  • Södra Vägen 2
    Södra Vägen 2
  • Södra Vägen 2
    Södra Vägen 2
  • Södra Vägen 2
    Södra Vägen 2
  • Södra Vägen 2
    Södra Vägen 2
  • Södra Vägen 2
    Södra Vägen 2
  • Södra Vägen 2
    Södra Vägen 2
  • Södra Vägen 2
    Södra Vägen 2
  • Södra Vägen 2
    Södra Vägen 2
  • Södra Vägen 2
    Södra Vägen 2
  • Södra Vägen 2
    Södra Vägen 2
  • Södra Vägen 2
    Södra Vägen 2
  • Södra Vägen 2
    Södra Vägen 2
  • Södra Vägen 2
    Södra Vägen 2
  • Södra Vägen 2
    Södra Vägen 2
  • Södra Vägen 2
    Södra Vägen 2
  • Södra Vägen 2
    Södra Vägen 2
  • Södra Vägen 2
    Södra Vägen 2
  • Södra Vägen 2
    Södra Vägen 2
  • Södra Vägen 2
    Södra Vägen 2
  • Södra Vägen 2
    Södra Vägen 2
  • Södra Vägen 2
    Södra Vägen 2
  • Södra Vägen 2
    Södra Vägen 2
  • Södra Vägen 2
    Södra Vägen 2
  • Södra Vägen 2
    Södra Vägen 2
  • Södra Vägen 2
    Södra Vägen 2
Lorensberg

Södra Vägen två

Skön cityvåning om 3 rok, 119 kvm. Öppen plan i kök-matsal-vardagsrum. Ljusupplevelse! Toppskick!

  • Antal rum 3 rok, varav 2 sovrum
  • Boarea 119 kvm
  • Våningsplan 1 av 6
  • Hiss Ja
  • Karta
Den närmast majestätiska fasaden med sitt vackert dekorerade entréparti syns på långt håll. Ett ljust och vackert trapphus möter upp med tidstypiska detaljer från tiden med bland annat marmoreringar, stuckaturer och entrédörrar i par. Ett vitt stengolv ger lite slottskänsla.

Våningen är en ljusupplevelse! Fullkomligt och intensivt fylls våningen av ett fantastiskt välgörande dagsljus via tio höga, välvda fönsterpartier i djupa nischer.

Hallrummet med ljuset och rymden gör det välkomnande med ett vitt stengolv i marmor och praktiska skjutdörrsgarderober. Härifrån nås även gästtoaletten och ett av sovrummen. Vackert med välvt fönsterparti, väggar i brutet vitt och med ekparkett som i våningen i övrigt. Takhöjden är 3,2 meter.

Det strikt moderna köket från italienska Arrital utgör den absoluta kontrasten till 1890-talet och ger samtidigt våningen en spännande mix av gammal och ny atmosfär. Skåpinredning i stramt vitt med köksbänkar i svart granit. Maskiner från Miele och De Dietrich. Integrerad kyl och frys. I den sällskapliga köksön finns induktionshäll med köksfläkt, diskho, diskmaskin och vinkyl samt mer förvaring. Plats för pallar och barhäng. Här dukas buffén upp när andan faller på.

Från köket har man öppen kontakt med både matsalsdelen och vardagsrummet. Allt inramat av den svängda väggen med de vackra, välvda fönsterpartierna. En riktigt härlig sällskapsdel om cirka 50 kvadrat. Där väggen börjar övergå i den svängda formen är rummet möblerat med en matmöbel. En bit från köket och en bit från vardagsrummet. Öppenheten med vyerna ger en lustfylld känsla.

Vardagsrummet är möblerat med en yvig soffgrupp intill valvet mot hallrummet. Integrerade spots med strategiska placeringar kan erbjuda fina stämningar och arbetsbelysning i köket.

Master bedroom har god plats för en dubbelsäng innanför det elfte välvda fönsterpartiet i djup nisch, skjutdörrsgarderob samt direkt access till exklusivt badrum med bland annat stor glasad duschplats och tvättmaskin samt torktumlare från Miele.

Gästtoaletten är inredd i vit marmor. Hallrummet med sina stora, kvadratisk vita klinker i vit marmor ger en lite pampig känsla i kombinationen med de mörka entrédörrarna i par.

Parkering kan erbjudas.

Våningen passar bra för människor som vill bo i en historisk, vacker miljö och vill bevara den gamla arkitekturens livsbejakande atmosfär mitt i en stad som sakta börjar ta en ny form med mer plats för människor och en levande stadskärna. Mitt i stadens kulturella centrum med affärer, restauranger, caféer, parker och service.

Utmärkta kommunikationsmöjligheter med både spårvagnar och bussar. Snabbt ut på vägsystem som E6, E20 och riksväg 40 samt Landvetter Flygplats. Kort sagt, kommunikationer åt världens alla håll.

Kvarteren omkring

Lorensberg hänger tätt samman med Vasastaden och sträcker sig från vallgraven i norr, österut till Heden, mot Nedre Johanneberg i söder samt längs Aschebergsgatan och Vasaplatsen i väster.

Lorensbergs landeri

Innan byggandet av Lorensberg påbörjades upptogs markerna söder om vallgraven mestadels av stora landerier och herrgårdsliknande gårdsanläggningar. Under 1700-talet låg Lorensbergs landeri i nuvarande Lorensbergsparken och på samma plats etablerades ett värdshus 1823 som med tiden utvidgades och under 1900-talets början blev ett populärt nöjesetablissemang med restaurang, cirkus och Lorensbergsteatern.

Byggandet av Lorensberg påbörjades under 1870-talet och startade i den norra delen av området. Här uppfördes stora stenhus i slutna och regelbundna kvarter längs raka gator, ett bostadsområde av ”hög kvalité” för stadens bättre bemedlade. Mot slutet av 1800-talet byggdes bostadshus i fyra-fem våningar med ljust putsade fasader i rikt dekorerad nyrenässans.

Paradgatan framför andra

Längs Kungsportsavenyn och dess tvärgator finns i dag ett rikt utbud av restauranger, barer och butiker och Lorensberg utgör en viktig del av stadens centrum, såväl nöjesmässigt som kulturellt.

Under 1880-talet utvecklades Kungsportsavenyn till att bli en förnäm bostadsgata med stora våningar bakom ståtliga, ljusa putsfasader. Den utformades som en paradgata med trädrader kantad av förträdgårdar framför husen. Avenyn var ett viktigt huvudstråk och tidigt diskuterades hur den skulle avslutas i den södra änden.

Götaplatsen utformades efter en stadsplan från 1910 som omfattade Avenyns avslutning, Götaplatsen, samt Lorensbergs villaområde och som togs fram av dåvarande stadsingenjören Albert Lilienberg. Runt Götaplatsen byggdes några av de viktigaste offentliga byggnaderna i Göteborg. Det pampiga Konstmuseet stod klart 1923, lagom till öppnandet av Jubileumsutställningen samma år. Stadsteatern och Konserthuset invigdes 1934 respektive 1935 och utformades i funktionalistisk stil. Den numer klassiska statyn över Poseidon hade då rests som kronan på verket fyra år tidigare, 1931.

Livet i Lorensberg

Bostadslägenheterna i Lorensberg planerades efter de principer som gällde för borgerliga hem i städerna under slutet av 1800-talet. Åt gatan låg den representativa delen av bostaden med salong, matsal och herrum i fil medan den privata delen med sovrum och kök var vända åt gården. På gården låg avträden och enklare gårdshus som innehöll smålägenheter med ett eller två rum. Alla bostäder värmdes ursprungligen med kakelugn eller liknande och i gathusen fanns både avloppssystem och rinnande vatten, ibland till och med även badrum för personlig hygien. Fram på 1930-talet installerades WC i både gat- och gårdshus och centralvärmen kom inte långt efter. I husens källarvåningar fanns verksamheter som skomakeri, mjölkaffär och potatislager.

Lorensbergs stenhusbebyggelse från tiden före 1935 är välbevarad och kompletterad med några större, modernare skapelser - främst längs Avenyn, men 1866 års stadsplan gör sig fortfarande i högsta grad påmind.

Arkitekturen

Årtiondena vid slutet av 1800-talet pågick ett hektiskt byggande i städerna. Vid mitten av århundrandet levde fortfarande 90% av Sveriges invånare på landsbygden men befolkningsökning, missväxt och fattigdom gjorde att allt fler sökte sig till städerna. Här fanns hopp om ett bättre liv och arbete i de nya fabrikerna. Inflyttningen till städerna ledde till stor bostadsbrist och en massiv nyproduktion tog fart av dels hyreshus men även institutionsbyggnader som bankpalats, läroverk, och sjukhus. Det började nu växa fram stenstadskvarter i de större städerna runt om i landet. I Göteborg växte stenstaden fram i Lorensberg och Vasastaden med storgårdskvarter organiserade i rutnätsplan och flervåningshus uppförda i sten. Efter kontinentala förebilder anlades breda, trädplanterade alléer och esplanader genom stenstaden för att ge monumentalitet och grönska.

Stenstadens bebyggelse har till stor del fått sin prägel av nyrenässansens stilideal. I Göteborg hittar vi tydliga exempel längs Viktoriagatan med enhetliga stenhus inspirerade av Paris och fransk nyrenässans. Även de forna privatvillorna längs Kungsportsavenyn har nyrenässansens formspråk med ljust putsade och rikt dekorerade fasader. Följer man härifrån esplanadstråket Vasagatan åt väster erbjuder byggnaderna rik variation av fasadmaterial och utsmyckningar för flanören att beundra.

Nyrenässansen under 1800-talets senare hälft hämtade inspiration i renässansen (europeiskt 1400-1600-tal) vilken i sin tur hade antiken som förebild. Renässansen och i förlängningen alltså antiken betraktades som arkitekturens grundstil. Karaktäristiskt för nyrenässansen är en symmetriskt ordnad fasad med jämn fönstersättning och rik skuggverkan som skapas genom en skulptural sammansättning av kolonner, friser och rusticeringar. Fasaden är putsad, gärna i stenimiterande nyanser, och kunde vara ytterligare dekorerad med till exempel gipsfigurer. Fönstren kröntes ofta med frontoner. Mitt- eller sidoparti kunde vara framskjutet medan taken var flacka. Efter klassicistiska förtecken delades fasaden in i tre partier med en rustik sockelvåning, där över en rikt dekorerad våning och en enklare våning upptill.

Under 1800-talets andra hälft fanns en vurm för historiska stilar inom arkitekturkonsten och man sökte sig bakåt i tiden efter influenser. Vid sidan av nyrenässansen uppstod en mängd andra så kallade nystilar som lånade friskt av olika historiska epoker. Kyrkobyggandet och restaureringskonsten var vid den här tiden präglade av nygotik och förebilderna var då istället medeltida. I Sverige var Helgo Zettervall en av de ledande arkitekterna, mycket inspirerad av Viollet-le-Duc - vars citat vi läser överst. Zetterwalls sista stora kyrkoprojekt blev Oscar Fredriks kyrka i Göteborg och motsvarar troligen hans idealbild. Med fasad av rött tegel, mönsterlagt skiffertak, spetsbågiga fönster, strävpelare och smäckra tornspiror kan kyrkan lätt misstas för en medeltida gotisk katedral.

När sekelskiftet 1900 närmade sig skulle de historiserande stilidealen komma att möta en del kritik. Man menade att nystilar var historieromantiserande och närmast en förfalskning eller pastisch. Istället borde ärlighet eftersträvas i arkitekturen! 

 

Södra Vägen 2

Lägenheten

  • Upplåtelseform Bostadsrätt
  • Andelstal 3,62388 %, 3,62388 % av årsavgiften

Byggnaden

  • Byggnadsår 1889
  • Byggnadsstil Nyrenässans
  • Uppvärmning Fjärrvärme

Ansvarig mäklare

Såld

Observera att denna bostad är såld. Vänligen kontakta ansvarig mäklare om du önskar mer information.

Södra Vägen 2