• Södra Vägen 38
    Södra Vägen 38
  • Södra Vägen 38
    Södra Vägen 38
  • Södra Vägen 38
    Södra Vägen 38
  • Södra Vägen 38
    Södra Vägen 38
  • Södra Vägen 38
    Södra Vägen 38
  • Södra Vägen 38
    Södra Vägen 38
  • Södra Vägen 38
    Södra Vägen 38
  • Södra Vägen 38
    Södra Vägen 38
  • Södra Vägen 38
    Södra Vägen 38
  • Södra Vägen 38
    Södra Vägen 38
  • Södra Vägen 38
    Södra Vägen 38
  • Södra Vägen 38
    Södra Vägen 38
  • Södra Vägen 38
    Södra Vägen 38
  • Södra Vägen 38
    Södra Vägen 38
  • Södra Vägen 38
    Södra Vägen 38
  • Södra Vägen 38
    Södra Vägen 38
  • Södra Vägen 38
    Södra Vägen 38
  • Södra Vägen 38
    Södra Vägen 38
  • Södra Vägen 38
    Södra Vägen 38
  • Södra Vägen 38
    Södra Vägen 38
  • Södra Vägen 38
    Södra Vägen 38
  • Södra Vägen 38
    Södra Vägen 38
  • Södra Vägen 38
    Södra Vägen 38
  • Södra Vägen 38
    Södra Vägen 38
  • Södra Vägen 38
    Södra Vägen 38
  • Södra Vägen 38
    Södra Vägen 38
  • Södra Vägen 38
    Södra Vägen 38
  • Södra Vägen 38
    Södra Vägen 38
  • Södra Vägen 38
    Södra Vägen 38
Lorensberg

Södra Vägen trettioåtta

Elegant sällskapsvåning i fin Nationalromantik om 5 rok, 211 kvm 3.4 m i tak. 2567 kr/mån!

  • Antal rum 5 rok
  • Boarea 211 kvm
  • Våningsplan 1 av 5
  • Hiss Ja
  • Karta
Elegant sällskapsvåning om fem rum och kök, belägen en kolossalt vacker trappa upp i det pampiga huset vid Korsvägen. Dispositionen är fördelad över 211 soliga kvadrat. Tre sällskapsrum i fil med vackra massiva ekparketter, höga fotlister, bröstningar, spegelskjutdörrar, två enastående burspråk, öppen spis, badrum, gästtoalett och gårdsbalkong. Två sovrum. Stort kök klassiskt mot gården med kallskafferi och köksingång. Makalös matsal med ett burspråk i en mycket vacker välvd form. Höga fönsterpartier, vackra originaldetaljer och 3,4 meter i tak med lugna stuckaturer och takrosetter. Allt detta vackra i doften av fin nationalromantik. Fastighets AB Korsvägen förbereder en konvertering till bostadsrättsförening, planerad till våren 2017. Mycket låg belåning.

Idag på Nummer Trettioåtta ståtar fasaden i söder- & västerljuset med en vackert välvd entréport i ek och smiden på tidstypiskt vis. Se de ovala dörrglasen och trädetaljerna. Njut av den vackra foajén med det svängda trapphuset i carraramarmor med intarsia. Känn på de välformade handledarna i ek. Blyinfattade glasningar sällskapar. Tag hissen en våning och öppna den höga, vackra entrédörren. Hissen lär vara inspirerad av en liknande på Grand Hôtel Stockholm.

Hallrummet har en välkomnande storlek som sällan ses. Det ligger i vinkel med massiv ek i fiskbensläggning som mynnar ut i resten av våningen. Härifrån nås gästtoaletten. Vackra, dubbla och glasade pardörrar till gårdsbalkongen. Den ljusa färgsättningen och de höga fönsterpartierna ger våningen ett så behagligt ljus att stadsvåningens fina nationalromantiska atmosfär andas för fullt.

Via ett djupt dörrvalv nås matsalen vilken idag är inredd i den gamla salongen och har den volym som förväntas. Här ryms en riktig matsalsmöbel. Vackert för vardagsfester och högtidliga kalas. Ett av våningens två stora burspråk sällskapar. Vackert spröjsat i söderljuset. Fönsterkrokar i mässing från 1911 dekorerar. Takrosetten är fin i sin fyrkantiga form. I gamla tider ansågs fyrkantigt tursamt. Tursamt att den är kvar. Även sällskapsrummet intill har en fyrkantig takrosett. De tre sällskapsrummen ligger i fil och visar på en klassisk stämningsfylld genomsyn.

Spegelskjutdörrar i original öppnar upp ett brett och högt valv till vardagsrummet eller egentligen den gamla matsalen såsom arkitekten Robert Aselius en gång ritade våningen. Ett stort och vackert fönsterparti vänt mot söderljuset skapar en vilsam stämning. Den motsatta väggen har två snedställda delar varav den ena inrymmer en dörröppning till hallrummet. En hög öppen spis i Kolmårdsmarmor där emellan. Den massiva ekparketten är lagd i fiskbensmönster. Även en yvig sittgrupp låter rummet upplevas som mycket rymligt. Matsalarna på den tiden var alltid det största rummet med flera öppningar och med ett centralt läge i våningarna.

Spegelskjutdörrar i original öppnar upp ett brett och högt valv till det tredje rummet i fil. Biblioteket. Här ser vi våningen andra burspråk. Vackert som en dag med spröjsningar i överkant. Tjusigt på kvällen. Vitlackade, höga bröstningar med arbetade speglar och mönster i konsekvens med övriga spegeldörrar och dörrvalv. Även här finns förstås en vacker genomsyn åt det andra hållet.

Som ett fjärde rum i fil ligger det ena sovrummet dock med ingång från hallrummet. Massiv ekparkett i fiskbensläggning och ett stort vackert fönsterparti med spröjsade överdelar. Rummet används idag som TV-rum med kan lika gärna vara ett skönt sovrum.

Köket ligger klassiskt mot gården och har den gamla storleken med plats för ett rejält matbord vid köksfönstret med gårdsvy. Här finns ett riktigt kallskafferi att gå in i som på mormors tid. Köksingång från gården.

Master bedroom är en skön volym för två och har en rogivande placering med gårdsvy. Plats för lite avkopplande möblering vid en rundad vägg.

Stort badrum med dubbla handfat, dusch, bidé, toalett, tvättmaskin och torktumlare. Fönster mot gården.

I passagen finns mycket gott om förvaringsutrymmen.

Till våningen hör ett stort förråd på vinden.

Våningen passar bra för människor som önskar bo i en historisk, vacker miljö och vill bevara den gamla arkitekturens livsbejakande atmosfär mitt i en stad som sakta börjar ta en ny form med mer plats för människor och en levande stadskärna. Mitt i det nya Göteborg och stadens kulturella centrum med affärer, caféer, restauranger, parker och service.

Utmärkta kommunikationsmöjligheter med både spårvagnar och bussar. Snabbt ut på vägsystem som E6, E20 och riksväg 40, Landvetter. Kort sagt, kommunikationer åt världens alla håll.

BYGGNADEN
Fastigheten Göteborg Heden 31:7 är belägen i hörnet av Södra Vägen 38, Korsvägen samt Skånegatan 39. Byggnaden uppfördes 1911 i tidstypisk nationalromantisk stil och är ritad av arkitekt Robert Aselius. Den stora hörnbyggnaden uppfördes som ett bostadshus i fem våningar med entrévåning, källarvåning och vind. Byggnaden har två huvudtrapphus samt tre kökstrapphus och en portgång. Mot Södra Vägen och Skånegatan fanns klassiska förträdgårdar.

Fastigheten ägdes ursprungligen av arkitekt Robert Aselius men övergick till Fastighets AB Korsvägen år 1922,vilket ännu idag äger fastigheten. Bolaget förbereder en konvertering till bostadsrättsförening vilket planeras att genomföras våren 2017.

Byggnaden är ett tydligt exempel på Göteborgs nationalromantiska arkitektur och har ett högt kulturhistoriskt värde med flera värdefulla originaldetaljer såsom t ex de välbevarade fasaderna med den för tiden typiska formgivningen och enkla dekor. Byggnaden har även till stora delar bevarade trapphus med ursprungliga dörr- fönsterpartier, entréportar, golvbeläggningar, trappor och smidesräcken. Här finns ännu bevarade tidstypiska detaljer såsom beslag, brevinkast samt till viss del ursprunglig armatur. Trapphusen bjuder besökaren på en hel del originaldetaljer.

Lokalerna i byggnadens bottenvåning har använts för diverse ändamål under åren. Ursprungligen disponerades utrymmet för Postkontor. År 1918 kom även Andersson & Co N, arkitektfirma och byggnadsfirma och år 1920 Nordiska Handelsbanken. Under 1920-talet skedde några in- och utflyttningar med bl a tillkommande café och charkuteriaffär. Under 1940-60-talet nyttjades lokalerna av Systembolaget samt för caféverksamhet. Senare tid har även en konstförening och en fastighetsbyrå huserat i huset. I lokalerna finns idag apotek, tandläkerare och restaurang.

Byggnaden har renoverade, tätspröjsade fönster, tegelfasad i rött tegel, balkongräcken i svart smide, detaljer i natursten och koppar. Taket är faktiskt ett säteritak (åtminstone mot gatan), och blickar därmed tillbaka mot karolinsk tid (sent 1600-tal, tidigt 1700-tal). Vissa fönster högst upp är dock moderniserade till funkis, dvs ospröjsade.

HEDEN OCH KORSVÄGEN
Omkring 1880 var området inom vallgraven helt utbyggt och nya ytor behövdes för att kunna utvidga staden. År 1861 utlystes en stadsplanetävling för utvidgningen. Heden och dess närområde utgjordes för tiden fram till 1800-talets slut av landerimark med gles bebyggelse. Mellan åren 1862-66 utarbetades en ny stadsplanför området. I utbyggnadsplanen reserverades hela området för villor men på 1880-talet upprättades istället en ny plan för tät bostadsbebyggelse i slutna stenbostadskvarter. Utbyggnaden utfördes under en relativt lång tid, under åren 1890-1930, och husens karaktärer varierar.

Stadsdelen Heden är välbevarad med bibehållen ursprunglig karaktär trots en del nytillskott. Området innehåller en del intressanta exempel på bostadshus präglade av olika arkitekturstilar som rådde under decennierna kring 1900-talet.

Korsvägen före sekelskiftet 1900 var en lugn plats. Här bodde snickare, målare, poliser, tullvaktmästare m fl i småhus med trädgårdar. Under 1900-talet har Korsvägen utvecklats till en trafikplats där Södra Vägen, Skånegatan, Mölndalsvägen, Eklandagatan och Örgrytevägen möts. Platsen var dock redan på 1600-talet viktig för resande, då vägen från Halland och Skåne samt landsvägarna från Västergötland och Småland möttes här. Södra Vägen har där av fått sitt namn genom att den utgjorde den stora landsvägen söderut. Skånegatan fick sitt namn år 1886 efter landskapet Skåne.

Kvarteren omkring

Lorensberg hänger tätt samman med Vasastaden och sträcker sig från vallgraven i norr, österut till Heden, mot Nedre Johanneberg i söder samt längs Aschebergsgatan och Vasaplatsen i väster.

Lorensbergs landeri

Innan byggandet av Lorensberg påbörjades upptogs markerna söder om vallgraven mestadels av stora landerier och herrgårdsliknande gårdsanläggningar. Under 1700-talet låg Lorensbergs landeri i nuvarande Lorensbergsparken och på samma plats etablerades ett värdshus 1823 som med tiden utvidgades och under 1900-talets början blev ett populärt nöjesetablissemang med restaurang, cirkus och Lorensbergsteatern.

Byggandet av Lorensberg påbörjades under 1870-talet och startade i den norra delen av området. Här uppfördes stora stenhus i slutna och regelbundna kvarter längs raka gator, ett bostadsområde av ”hög kvalité” för stadens bättre bemedlade. Mot slutet av 1800-talet byggdes bostadshus i fyra-fem våningar med ljust putsade fasader i rikt dekorerad nyrenässans.

Paradgatan framför andra

Längs Kungsportsavenyn och dess tvärgator finns i dag ett rikt utbud av restauranger, barer och butiker och Lorensberg utgör en viktig del av stadens centrum, såväl nöjesmässigt som kulturellt.

Under 1880-talet utvecklades Kungsportsavenyn till att bli en förnäm bostadsgata med stora våningar bakom ståtliga, ljusa putsfasader. Den utformades som en paradgata med trädrader kantad av förträdgårdar framför husen. Avenyn var ett viktigt huvudstråk och tidigt diskuterades hur den skulle avslutas i den södra änden.

Götaplatsen utformades efter en stadsplan från 1910 som omfattade Avenyns avslutning, Götaplatsen, samt Lorensbergs villaområde och som togs fram av dåvarande stadsingenjören Albert Lilienberg. Runt Götaplatsen byggdes några av de viktigaste offentliga byggnaderna i Göteborg. Det pampiga Konstmuseet stod klart 1923, lagom till öppnandet av Jubileumsutställningen samma år. Stadsteatern och Konserthuset invigdes 1934 respektive 1935 och utformades i funktionalistisk stil. Den numer klassiska statyn över Poseidon hade då rests som kronan på verket fyra år tidigare, 1931.

Livet i Lorensberg

Bostadslägenheterna i Lorensberg planerades efter de principer som gällde för borgerliga hem i städerna under slutet av 1800-talet. Åt gatan låg den representativa delen av bostaden med salong, matsal och herrum i fil medan den privata delen med sovrum och kök var vända åt gården. På gården låg avträden och enklare gårdshus som innehöll smålägenheter med ett eller två rum. Alla bostäder värmdes ursprungligen med kakelugn eller liknande och i gathusen fanns både avloppssystem och rinnande vatten, ibland till och med även badrum för personlig hygien. Fram på 1930-talet installerades WC i både gat- och gårdshus och centralvärmen kom inte långt efter. I husens källarvåningar fanns verksamheter som skomakeri, mjölkaffär och potatislager.

Lorensbergs stenhusbebyggelse från tiden före 1935 är välbevarad och kompletterad med några större, modernare skapelser - främst längs Avenyn, men 1866 års stadsplan gör sig fortfarande i högsta grad påmind.

Arkitekturen

Den politiska situationen i Europa var orolig vilket resulterade i en nationell uppslutning. Första världskriget innebar ett uppsving för svensk industri vars konkurrenter i krigsdrabbade länder slogs ut. För landets invånare var det svårare med brist på både bostäder och mat.
Nationalromantiken hade sin storhetstid mellan 1910 och 1920. Stilen förekommer även uppblandad med den tidigare jugendarkitekturen och den efterkommande 1920-talsklassicismen. Inspiration hämtades från äldre svenskt byggande i allmogestil eller från vasatidens slott. Influenser kom också från Tyskland och Danmark. Namnet nationalromantik kan anses missvisande eftersom byggandet snarare var realistiskt än romantiskt och strömningarna internationella snarare än nationella.
Rejäla huskonstruktioner där själva materialäktheten var viktig kännetecknar nationalromantiken. Man ville framhäva den ur granit huggna sockeln, det handslagna teglet och de smidda ankarsluten. I sig symboler för det historiska byggandet men också för fosterlandet. Materialen skulle användas på det sätt som passade dem bäst. Husen ritades enligt enkla, rena principer med raka linjer och släta ytor. Flerbostadshusen var borglika med slutna murar, kantiga burspråk och branta tak. De småspröjsade fönstren målades vita och balkongerna hade murade räcken eller räcken av smidesjärn. I de fall det förekom dekorationer utgjordes de av mönstermurning, diskreta koppardetaljer eller solida naturstensfigurer. Portarna var ofta tunga av massiv ek och placerades en bit in i fasaden, halvt dolda av murade valv. Under den nationalromantiska eran uppfördes även fristående hus i villastäder och hela områden med Egnahemshus. Dessa byggdes i trä med tjärad eller rödmålad, mörk panelfasad och brant takfall. Även här upplevs fasaderna som slutna med småspröjsade fönster.
I Göteborg finns nationalromantiken representerad bland annat i Röhsska museets strama tegelfasad, Masthuggskyrkans borglika siluett och gamla Televerkets hus vid Kaserntorget. Enfamiljshus av nationalromantiskt snitt finns i fashionabla Lorensbergs villastad och i Landala Egnahem är stilen tydlig i husens branta takfall, slutna fasader och småspröjsade fönster. I de bevarade delarna av Landala finns nationalromantiska landshövdingehus.

Södra Vägen 38

Lägenheten

  • Upplåtelseform Bostadsrätt

Byggnaden

  • Byggnadsår 1911
  • Byggnadsstil Nationalromantik
  • Uppvärmning Fjärrvärme
  • Energiprestanda 116 kwh/kvm och år

Ansvarig mäklare

Såld

Observera att denna bostad är såld. Vänligen kontakta ansvarig mäklare om du önskar mer information.

Södra Vägen 38