• Södra Vägen 59
    Södra Vägen 59
  • Södra Vägen 59
    Södra Vägen 59
  • Södra Vägen 59
    Södra Vägen 59
  • Södra Vägen 59
    Södra Vägen 59
  • Södra Vägen 59
    Södra Vägen 59
  • Södra Vägen 59
    Södra Vägen 59
  • Södra Vägen 59
    Södra Vägen 59
  • Södra Vägen 59
    Södra Vägen 59
  • Södra Vägen 59
    Södra Vägen 59
  • Södra Vägen 59
    Södra Vägen 59
  • Södra Vägen 59
    Södra Vägen 59
  • Södra Vägen 59
    Södra Vägen 59
  • Södra Vägen 59
    Södra Vägen 59
  • Södra Vägen 59
    Södra Vägen 59
  • Södra Vägen 59
    Södra Vägen 59
  • Södra Vägen 59
    Södra Vägen 59
  • Södra Vägen 59
    Södra Vägen 59
  • Södra Vägen 59
    Södra Vägen 59
  • Södra Vägen 59
    Södra Vägen 59
  • Södra Vägen 59
    Södra Vägen 59
  • Södra Vägen 59
    Södra Vägen 59
  • Södra Vägen 59
    Södra Vägen 59
  • Södra Vägen 59
    Södra Vägen 59
  • Södra Vägen 59
    Södra Vägen 59
  • Södra Vägen 59
    Södra Vägen 59
  • Södra Vägen 59
    Södra Vägen 59
  • Södra Vägen 59
    Södra Vägen 59
  • Södra Vägen 59
    Södra Vägen 59
  • Södra Vägen 59
    Södra Vägen 59
  • Södra Vägen 59
    Södra Vägen 59
  • Södra Vägen 59
    Södra Vägen 59
  • Södra Vägen 59
    Södra Vägen 59
  • Södra Vägen 59
    Södra Vägen 59
  • Södra Vägen 59
    Södra Vägen 59
  • Södra Vägen 59
    Södra Vägen 59
Lorensberg

Södra Vägen femtionio

20-Talspärla om tre rum & kammare i toppskick med badrum, gästtoalett, två balkonger och högt läge!

  • Antal rum 3,5 rok, varav 2 sovrum
  • Boarea 119 kvm
  • Våningsplan 5 av 6
  • Hiss Ja
  • Karta
Det tjusiga 20-talet bjuder här på en skön atmosfär, hemtrivsel och ett livsbejakande boende mitt i staden under utveckling. Tre rum och kammare med högt, skönt läge och två balkonger. Två sällskapsrum i fil, varav ett med balkong, med vikbara pardörrar och massiva oljade ekparketter i slottsläggning. Stort sovrum med garderober och kammare mot gården. Köket där emellan med inredning från Lidhult och köksbalkong. Nytt snyggt badrum. Hela våningen i superfräscht skick. Lågt belånad förening.

Den mäktiga hörnfastigheten är uppförd 1924 som för att synas. Södra Vägen var på sin tid den stora porten till staden. Det var där man kom farande söder ifrån. Idag är det ett attraktivt läge mitt i stadens kulturella centrum med Evenemangstråket och kommunikationer intill. Med Landeri- & Näckrosparken intill skapas en komplett, ljuvlig boendemiljö.

Ta hissen till femte våningen. Ny säkerhetsdörr tillverkad i originalutseende. Innanför välkomnar hallrummet i vinkel, delvis möblerbart, med massiv, oljad ekparkett i fiskbensläggning. Gammaldags avhängning i nisch och separat gästtoalett.

Det ljusa vardagsrummet ligger i fil med matsalen och har vikbara spegeldörrar i par. Sällsynt charmiga. Den vackra ekparketten ligger även här och i slottsläggning. Vardagsrummet har utgång till den ena balkongen med vyer mot Gothia Towers och Universeum åt ena hållet och över de vackra husfasaderna utmed Södra vägen ner mot Heden, åt det andra. Balkongen har ett tidstypiskt smide i original.

Matsalen är som gjord för trevliga måltider och rymmer en större matsalsmöbel om så önskas. Båda sällskapsrummen har stilrena stuckaturer och takrosetter.
Öppning mot passagen vilken går genom hela våningen.

Stort, skönt sovrum mot gården med bra garderober och ett vackert fönsterparti. Ekparkett. Nytt, fräscht badrum intill.

Köket ligger klassiskt mot gården och har en charmig skåpinredning från Lidhult. Utgång till köksbalkong i vinkel.

Kammaren intill rymmer en säng, ett skrivbord och lite till.

Hela våningen är nyligen renoverad, så gott som på Lidhultköket. Den känns elegant och samtidigt avslappnad med ingredienserna 20-talsklassicism och modern form och funktion, väl integrerade i varje kvadratmeter på ett sällsynt trivsamt vis.

Tvättstugan nås från gatuentrén.

Källarförråd om 3 kvadrat.

Våningen passar bra för människor som vill bo i en historisk, vacker miljö och vill bevara den gamla arkitekturens livsbejakande atmosfär mitt i en stad som sakta börjar ta en ny form med mer plats för människor och en levande stadskärna. Mitt i stadens kulturella centrum med affärer, restauranger, parker och service.

Utmärkta kommunikationsmöjligheter med både spårvagnar och bussar. Snabbt ut på vägsystem som E6, E20 och riksväg 40, City Airport, Landvetter Kort sagt, kommunikationer åt världens alla håll.

20-TALSKLASSICISM
1920-talets klassicism (eller Swedish Grace som den kallades utomlands) uppvisar strama och smäckra former. Inspirationen kom från antikens Grekland och empirstilen som var förhärskande under tidigt 1800-tal.

Under mitten av 1920-talet var ekonomin i Sverige stabil med god tillväxt, både föregången och efterföljd av ekonomisk kris. Nymodigheten elektricitet gjorde att man kunde mekanisera och rationalisera industrin, varorna spreds sedan över landet med järnväg och lastbilar. Med höjda löner kunde människor köpa mer än det allra nödvändigaste vilket satte fart på samhället och tillverkningen. Välståndet och inflyttningen till städerna gjorde en modernisering både behövlig och möjlig. Samtidigt var etta en tid av politisk osäkerhet, hög arbetslöshet och trångboddhet. Samhället hade tidigare inte varit en del av byggsektorn utan alla hyreshus hade uppförts av privata byggherrar eller på spekulation. År 1923 grundades HSB som skulle komma att spela störst roll i utvecklandet av goda bostäder åt arbetarfamiljer. Tillsammans byggde nu kommuner och kooperativa bostadsföreningar bättre boende för dem med låg inkomst. Bakom utformandet av de små men praktiska och mycket genomtänkta lägenheterna låg olika utredningar och köksstudier. En standardiseringskommitté inrättades för att möjliggöra masstillverkning av lister och köksinredning. Samtidigt lanserades kataloghus för den som hade möjlighet att köpa ett monteringsfärdigt hem.

På stadsplaneringsnivå ville man nu bort ifrån den rätvinkliga, täta och mörka stenstaden. Nya ideal förespråkade istället tvåvåningshus i storgårdskvarter. Ljus och luft skulle det vara mellan husen. Även byggandet av en försvenskad Trädgårdsstad härstammar från 20-talet. Trädgårdsstäder med friliggande hus placerade i gatuliv längs grönskande, krökta gator byggdes utanför de större städernas kärnor.

Klassicismens fasader var symmetriska med jämn fönstersättning och diskret prydda med pilastrar och frontoner eller girlanger och rosetter. Balkongerna och de höga portarna in till gården kunde smyckas med urnor och kolonner. Det var de klassiska arkitekturidealen som återanvändes, inte sällan med herrgården som förebild - fast i en förenklad version. Man eftersträvade enkelhet och lugn, en reaktion mot tidigare blandstilar. Fasaderna putsades eller murades i tegel. Trähusen kläddes med stående locklistpanel. Det karaktäristiska fönstret är spröjsat och har två bågar med tre rutor i varje. Små runda fönster, oxögon, och halvmåneformade, lunettfönster, prydde gavlar.

Drag av klassicismen och den efterföljande funktionalismen har ofta kombinerats i byggnader uppförda i brytpunkten mellan de två stilarna, omkring 1930. De klassicistiska arkitekterna övergick även de till funktionalismen under trettiotalet. I Göteborg finns ett flertal utpräglat klassicistiska områden som Nedre Johanneberg, där tegelbyggnaderna vid Terrassgatan är pampigt placerade på en höjd - accentuerad av naturstensmurar och en grässlänt. Kungsladugård och Bagaregården med sina landshövdingehus kring grönskande storgårdar liksom villor och radhus i Änggården är ytterligare exempel.

Björk, C och Reppen, L: Så byggdes staden, 2000
Eriksson, Eva: Den moderna staden tar form, 2001
Lönnroth, Gudrun (red.): Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg, 1999

Kvarteren omkring

Lorensberg hänger tätt samman med Vasastaden och sträcker sig från vallgraven i norr, österut till Heden, mot Nedre Johanneberg i söder samt längs Aschebergsgatan och Vasaplatsen i väster.

Lorensbergs landeri

Innan byggandet av Lorensberg påbörjades upptogs markerna söder om vallgraven mestadels av stora landerier och herrgårdsliknande gårdsanläggningar. Under 1700-talet låg Lorensbergs landeri i nuvarande Lorensbergsparken och på samma plats etablerades ett värdshus 1823 som med tiden utvidgades och under 1900-talets början blev ett populärt nöjesetablissemang med restaurang, cirkus och Lorensbergsteatern.

Byggandet av Lorensberg påbörjades under 1870-talet och startade i den norra delen av området. Här uppfördes stora stenhus i slutna och regelbundna kvarter längs raka gator, ett bostadsområde av ”hög kvalité” för stadens bättre bemedlade. Mot slutet av 1800-talet byggdes bostadshus i fyra-fem våningar med ljust putsade fasader i rikt dekorerad nyrenässans.

Paradgatan framför andra

Längs Kungsportsavenyn och dess tvärgator finns i dag ett rikt utbud av restauranger, barer och butiker och Lorensberg utgör en viktig del av stadens centrum, såväl nöjesmässigt som kulturellt.

Under 1880-talet utvecklades Kungsportsavenyn till att bli en förnäm bostadsgata med stora våningar bakom ståtliga, ljusa putsfasader. Den utformades som en paradgata med trädrader kantad av förträdgårdar framför husen. Avenyn var ett viktigt huvudstråk och tidigt diskuterades hur den skulle avslutas i den södra änden.

Götaplatsen utformades efter en stadsplan från 1910 som omfattade Avenyns avslutning, Götaplatsen, samt Lorensbergs villaområde och som togs fram av dåvarande stadsingenjören Albert Lilienberg. Runt Götaplatsen byggdes några av de viktigaste offentliga byggnaderna i Göteborg. Det pampiga Konstmuseet stod klart 1923, lagom till öppnandet av Jubileumsutställningen samma år. Stadsteatern och Konserthuset invigdes 1934 respektive 1935 och utformades i funktionalistisk stil. Den numer klassiska statyn över Poseidon hade då rests som kronan på verket fyra år tidigare, 1931.

Livet i Lorensberg

Bostadslägenheterna i Lorensberg planerades efter de principer som gällde för borgerliga hem i städerna under slutet av 1800-talet. Åt gatan låg den representativa delen av bostaden med salong, matsal och herrum i fil medan den privata delen med sovrum och kök var vända åt gården. På gården låg avträden och enklare gårdshus som innehöll smålägenheter med ett eller två rum. Alla bostäder värmdes ursprungligen med kakelugn eller liknande och i gathusen fanns både avloppssystem och rinnande vatten, ibland till och med även badrum för personlig hygien. Fram på 1930-talet installerades WC i både gat- och gårdshus och centralvärmen kom inte långt efter. I husens källarvåningar fanns verksamheter som skomakeri, mjölkaffär och potatislager.

Lorensbergs stenhusbebyggelse från tiden före 1935 är välbevarad och kompletterad med några större, modernare skapelser - främst längs Avenyn, men 1866 års stadsplan gör sig fortfarande i högsta grad påmind.

Arkitekturen

Under mitten av 1920-talet var ekonomin i Sverige stabil med god tillväxt, både föregången och efterföljd av ekonomisk kris. Nymodigheten elektricitet gjorde att man kunde mekanisera och rationalisera industrin, varorna spreds sedan över landet med järnväg och lastbilar. Med höjda löner kunde människor köpa mer än det allra nödvändigaste vilket satte fart på samhället och tillverkningen. Välståndet och inflyttningen till städerna gjorde en modernisering både behövlig och möjlig. Samtidigt var detta en tid av politisk osäkerhet, hög arbetslöshet och trångboddhet. Samhället hade tidigare inte varit en del av byggsektorn utan alla hyreshus hade uppförts av privata byggherrar eller på spekulation. År 1923 grundades HSB som skulle komma att spela störst roll i utvecklandet av goda bostäder åt arbetarfamiljer. Tillsammans byggde nu kommuner och kooperativa bostadsföreningar bättre boende för dem med låg inkomst. Bakom utformandet av de små men praktiska och mycket genomtänkta lägenheterna låg olika utredningar och köksstudier. En standardiseringskommitté inrättades för att möjliggöra masstillverkning av lister och köksinredning. Samtidigt lanserades kataloghus för den som hade möjlighet att köpa ett monteringsfärdigt hem.

På stadsplaneringsnivå ville man nu bort ifrån den rätvinkliga, täta och mörka stenstaden. Nya ideal förespråkade istället tvåvåningshus i storgårdskvarter. Ljus och luft skulle det vara mellan husen. Även byggandet av en försvenskad Trädgårdsstad härstammar från 20-talet. Trädgårdsstäder med friliggande hus placerade i gatuliv längs grönskande, krökta gator byggdes utanför de större städernas kärnor.

Klassicismens fasader var symmetriska med jämn fönstersättning och diskret prydda med pilastrar och frontoner eller girlanger och rosetter. Balkongerna och de höga portarna in till gården kunde smyckas med urnor och kolonner. Det var de klassiska arkitekturidealen som återanvändes, inte sällan med herrgården som förebild – fast i en förenklad version. Man eftersträvade enkelhet och lugn, en reaktion mot tidigare blandstilar. Fasaderna putsades eller murades i tegel. Trähusen kläddes med stående locklistpanel. Det karaktäristiska fönstret är spröjsat och har två bågar med tre rutor i varje. Små runda fönster, oxögon, och halvmåneformade, lunettfönster, prydde gavlar.

Drag av klassicismen och den efterföljande funktionalismen har ofta kombinerats i byggnader uppförda i brytpunkten mellan de två stilarna, omkring 1930. De klassicistiska arkitekterna övergick även de till funktionalismen under trettiotalet. I Göteborg finns ett flertal utpräglat klassicistiska områden som Nedre Johanneberg, där tegelbyggnaderna vid Terrassgatan är pampigt placerade på en höjd - accentuerad av naturstensmurar och en grässlänt. Kungsladugård och Bagaregården med sina landshövdingehus kring grönskande storgårdar liksom villor och radhus i Änggården är ytterligare exempel.

Södra Vägen 59

Lägenheten

  • Upplåtelseform Bostadsrätt
  • Andelstal 5,4289 %

Byggnaden

  • Byggnadsår 1924
  • Byggnadsstil 1920-talets klassicism
  • Uppvärmning Fjärrvärme
  • Energiprestanda 129 kwh/kvm och år

Ansvarig mäklare

Såld

Observera att denna bostad är såld. Vänligen kontakta ansvarig mäklare om du önskar mer information.

Södra Vägen 59