• Södra Vägen 63
    Södra Vägen 63
  • Södra Vägen 63
    Södra Vägen 63
  • Södra Vägen 63
    Södra Vägen 63
  • Södra Vägen 63
    Södra Vägen 63
  • Södra Vägen 63
    Södra Vägen 63
  • Södra Vägen 63
    Södra Vägen 63
  • Södra Vägen 63
    Södra Vägen 63
  • Södra Vägen 63
    Södra Vägen 63
  • Södra Vägen 63
    Södra Vägen 63
  • Södra Vägen 63
    Södra Vägen 63
  • Södra Vägen 63
    Södra Vägen 63
  • Södra Vägen 63
    Södra Vägen 63
  • Södra Vägen 63
    Södra Vägen 63
  • Södra Vägen 63
    Södra Vägen 63
  • Södra Vägen 63
    Södra Vägen 63
  • Södra Vägen 63
    Södra Vägen 63
  • Södra Vägen 63
    Södra Vägen 63
  • Södra Vägen 63
    Södra Vägen 63
  • Södra Vägen 63
    Södra Vägen 63
  • Södra Vägen 63
    Södra Vägen 63
  • Södra Vägen 63
    Södra Vägen 63
  • Södra Vägen 63
    Södra Vägen 63
  • Södra Vägen 63
    Södra Vägen 63
  • Södra Vägen 63
    Södra Vägen 63
  • Södra Vägen 63
    Södra Vägen 63
  • Södra Vägen 63
    Södra Vägen 63
  • Södra Vägen 63
    Södra Vägen 63
  • Södra Vägen 63
    Södra Vägen 63
  • Södra Vägen 63
    Södra Vägen 63
Lorensberg

Södra Vägen sextiotre

3:A MED TOPPLÄGE OCH I TOPPSKICK. ÖPPEN SPIS. 2 TOALETTER. 2 BALKONGER

  • Antal rum 3 rok, varav 1 sovrum
  • Boarea 93 kvm
  • Våningsplan 6 av 7
  • Hiss Ja
  • Karta
Superfräsch trea om 93 kvadrat med högt, privat läge på sjätte våning med utsikter över Universeum, Gothia Towers och Korsvägen. Extremt härligt hörnläge med de två översta och rymliga balkongerna, varav en med kvällssol, renoverade med bl a nya smiden. Våningen har vackra parkettgolv och 2,75 m i takhöjd. Ett ljuvligt stort kök med mekanisk köksfläkt och plats för rejält matbord. Rummet intill används som matsal och har utgång till ena balkongen. Vardagsrummet är ett vackert hörnrum med öppen spis i funktion. Utsikterna bidrar till en skön atmosfär. Rummet kan även användas som sovrum om så önskas. Master bedroom intill är ett romantiskt sovrum med hörngarderober i original. Fräscht badrum med badkar och tvättmaskin från Miele. Separat gästtoalett med fond från Engelska tapetmagasinet. Stort källarförråd. Gästlägenhet. Renoverad fastighet. Allt i en skön citykänsla!

Högst upp i hörnet på Södra Vägen Sextiotre är denna underbara bostad belägen! Läget ger en vidunderlig utsikt över Korsvägen, Gothia Towers och Universeum med Delsjöområdets grönska i fonden. En otrolig frihetskänsla infinner sig när man, från en av lägenhetens två balkonger, har nära på hela staden för sina fötter!

Välkommen in i tamburen. Här möts man av spegeldörrar med bevarade mässingshandtag och profilerade listverk i alla rum. Lägenheten är pietetsfullt renoverad med ett slående resultat. Detta är en bostad att älska!

Det välplanerade köket är härligt inbjudande med platsbyggt serveringsskåp och ett bevarat skafferi. Materialval och köksmaskiner är på topp vilket ger en exklusiv helhet. Gott om plats för ett rejält matbord. Här intas frukosten med Lisebergs grönska och högsta attraktioner i blickfånget. Och varför inte middagen.

I anslutning till köket finns den eleganta matsalen där vännerna verkligen trivs! Ekparketten i fiskbensläggning binder samman sällskapsrummen. Från matsalen nås bostadens ena balkong - perfekt för välkomstskål eller en stund i morgonsolen.

Vardagsrummet är hemtrevligt och utgör en naturlig fortsättning på bostadens representativa del. Här flödar ljust genom två fönster - och när det inte gör så tänds förslagsvis en brasa i öppna spisen av vacker marmor. Liksom i matsalen och sovrummet är mötet mellan vägg och tak behagligt rundat, sk hålkäl, periodens version av stuckatur.

Sovrummet ansluter till hallen och vardagsrummet. Mellan platsbyggda och välbevarade hörngarderober placeras en dubbelsäng och därutöver ryms ytterligare förvaring. Kronan på verket är lägenhetens andra balkong och utsikten är - även här - fantastisk, en dröm att vakna upp till!

Tambur och hallrum utgör bostadens nav med ingång till både wc och badrum. Hallrummet är möblerbart och utmärkt som arbetsplats eller bibliotek.

RENOVERING OCH ÅTGÄRDER I LÄGENHETEN
2014-09 Ny kyl/frys, ugn, induktionshäll
2014-09 Utbyte av köksinstallation (stommar, luckor, belysning mm)
2012-13 Underhållsrenovering av väggar, delvis nya tapeter och målade väggar/lister
2012-11 Slipning och lackning av ekparkett
2006 Installation av larm med brandvarnare kopplat till Lövdals larmcentral
2005 Renovering av pipor mm till öppen spis
2005-01 Ny diskmaskin och tvättmaskin
2004-12 Elcentral utbytt, jordfelsbrytare installerad
2004-12 Nya golv i kök och sovrum
2004-12 Ytskikt på samtliga väggar renoverade
2004-12 Håltagning i vägg mellan kök och matsal
2004-12 Vägg riven mellan kök och serveringsgång
2004-12-26 Inflyttning

Till lägenheten hör ett källarförråd. Det är inte uppmätt men uppskattas till ca 5 kvadrat med högt i tak.

I föreningen finns:
- Bokningsbart kök/övernattningsrum/bastu/badrum (byggt 2008)
- Tvättstuga och torkrum (byggt 2008)
- Cykelförråd (byggt 2008)
- Innergård
- Vädringsbalkonger på varje våning i trapphuset, vetter mot gården

Stora händelser i huset:
2013 Fasad och balkongrenovering (slutbesiktning ej klar)
2013 Nya ventiler
2010 Ommålning av trapphus
2009 Säkerhetsdörrar installerade
2008 Nytt tak och vindslägenheter
2007 Nya källarförråd
2006 Stambyte
2005 Grundförstärkning
2004 Bredbandsinstallation

Pågående arbeten
Balkongrenoveringen är ännu inte slutbesiktigad. Besiktning planerad till november. Plan finns på att måla smidet svart som i originalutförandet. Anledningen till att det ännu inte är målat är att det galvade smidet måste stå ca ett år innan det målas för att uppnå rätt egenskaper.

Sexvåningsbyggnaden i sten uppfördes efter Carl Hjalmar Zettertröms ritningar, daterade 1930. Redan från samma år finns ändringsritningar där bland annat denna bostad har fått ytterligare ett rum och försetts med öppen spis. Den tidigare alkoven, som idag utgör en del av köket, kallades istället jungfrukammare. Zetterström var verksam i Göteborg under 1900-talets första decennier. Hans byggnader i jugend och nationalromantik finns främst i Johanneberg, Lorensberg och Vasastaden. Han har även ritat det höga jugendhuset på Östa Hamngatan 15 (1906) som idag inrymmer Brogyllen och den nationalromantiska borgen med adress Linnéplatsen 1 (1913).

Detta hus har en stram, slät fasad murad av rött tegel. Den höga sockelvåningen är slätputsad och dekorerad med stiliserade kolonner vilka ger resterande byggnad en nästan svävande känsla. Fönstersättningen är jämn med rytmiskt placerade balkongrader och vinkelräta burspråk. En dekorativ takfot avslutar den annars mycket sparsmakade upplevelsen.

LORENSBERGDagens Lorensberg sträcker sig från vallgraven i norr, längs Södra Vägen i öster, mot Nedre Johanneberg i söder samt längs Aschebergsgatan och Vasaplatsen i väster.

Stadsdelen är uppkallad efter Lorensbergs landeri, ett så kallat nöjesjordbruk, som under 1700-talet låg i den nuvarande Lorensbergsparken. Parken var större då och landeriet var ett av flera i området. Under århundradets andra halva fanns också stora tobaksodlingar i det område som idag korsas av Kungsportsavenyn. Vid 1700-talets slut öppnade ett värdshus på Lorensbergs landeri där de burgna stadsborna kunde förlusta sig och njuta av den lantliga idyllen. År 1823 löste Göteborgs stad in ägorna för att säkerställa dess tillgänglighet som sommarnöje för borgarna, det populära och välrenommerade värdshuset drevs vidare av Winbergskan (Maria Winberg). Området runtom (nuvarande Lorensberg och Vasastaden) tillhörde också staden och nyttjades som betesmark samt för jordbruk.

Vid mitten av 1800-talet var staden innanför vallgravarna färdigbyggd och nya områden behövde tas i anspråk. En stadsplanetävling utlystes och 1866 hade man en färdig plan som sträckte sig från Masthugget till Olskroken. Nuvarande Vasastaden och Lorensberg började byggas först och stora delar av planen genomfördes aldrig. Tongivande i området var redan då Vasaplatsen, Vasagatan, Vasaparken och naturligtvis Kungsportsavenyn. En senare plan inkluderade Stadsteatern och Konserthuset vid Götaplatsen samt Lorensbergs villaområde, utbyggnaderna var färdiga 1935.

Byggandet av de nya stadsdelarna pågick mellan 1868 och 1905 och startade i den norra delen av området. Här skulle stora stenhus uppföras i slutna kvarter och längs raka gator, ett bostadsområde av "hög kvalité" för stadens bättre bemedlade. Mot slutet av 1800-talet byggdes bostadshus i fyra-fem våningar med ljust putsade fasader i rikt dekorerad nyrenässans, större delen av både Kungsportsavenyn och Vasagatan färdigställdes. Avenyn var inledningsvis en bostadsgata med hyreshus innehållande stora våningar.

År 1923 gick den stora jubileumsutställningen av stapeln till firande av stadens grundande 300 år tidigare (302 år tidigare, för att vara exakt, utställningen blev något försenad). Vid den nyanlagda Götaplatsen fanns huvudentrén och det nybyggda Konstmuseet liksom en stor del av utställningens provisoriska paviljonger. Arkitekturen var främst klassicistisk med inspiration från Grekland men här fanns även drag av österländskt byggande.

De större våningarna var placerade i gathusen helst på ett hörn, medan de enklare gårdshusen innehöll smålägenheter. Indelningen syns fortfarande tydligt i fasadernas utsmyckning - eller avsaknad därav. Alla bostäder värmdes ursprungligen med kakelugn eller liknande och torrdasset var placerat på gården. I gathusen fanns avloppssystem och rinnande vatten, ibland även badrum för personlig hygien. På 1930-talet fanns WC installerat i både gat- och gårdshus, centralvärme kom inte långt efter. I husens källarvåningar fanns verksamheter som skomakeri, mjölkaffär och potatislager. Befolkningen i området förändrades från flerbarnsfamiljer med inneboende tjänstefolk (1905) till äldre par utan hemmavarande barn (1970) och mellan 1930-45 delades flera av de stora våningarna upp i mindre lägenheter. Stenstadens utbredning till trots fanns de sista resterna av områdets äldre trähusbebyggelse kvar längs Södra Vägen ända till 1958. Lorensbergs stenhusbebyggelse från tiden före 1935 är välbevarad och kompletterad med några större, modernare skapelser - främst längs Avenyn. Stadsplanen med slutna kvarter och raka gator är fortfarande högst avläsbar. Den äldsta kvarvarande byggnaden i området är Johannebergs landeri, idag ett ensamt trähus på en kulle ovanför Korsvägen.

Dagens Lorensberg utgör en del av stadens centrum, såväl nöjesmässigt som kulturellt. Längs Kungsportsavenyn och dess tvärgator finns ett rikt utbud av restauranger, barer och butiker. Götaplatsen ramas in av Stadsteatern, Konstmuseet, Konsthallen och Konserthuset. Här ligger även det nyrenoverade och välbesökta Stadsbiblioteket.

NATIONALROMANTIKEN
Nationalromantiken uppstod omkring 1910 och varade fram till ungefär 1920. Stilen förekommer även uppblandad med den tidigare jugendarkitekturen och den efterkommande 1920-talsklassicismen. Inspirationen hämtades från äldre svenskt byggande i allmogestil eller från vasatidens slott liksom från Tyskland och Danmark.

Den politiska situationen i Europa var orolig vilket resulterade i en nationell uppslutning. Inom arkitekturen gjorde sig detta gällande genom rejäla huskonstruktioner där själva materialäktheten var viktig. Man ville framhäva den ur granit huggna sockeln, det handslagna teglet och de smidda ankarsluten. I sig symboler för det historiska byggandet men också för fosterlandet. Materialen skulle användas på det sätt det passade dem bäst. Husen ritades enligt enkla, rena principer med raka linjer och släta ytor. De nationalromantiska arkitekterna vände sig emot att man tidigare, under 1800-talets nystilsperiod, hade vurmat för antikens formspråk. De menade att återinförandet av kolonner och andra klassicistiska dekorationer var historiserande och rent av oärligt. Kritik kom från ett fåtal håll: även nationalromantiken blickade bakåt! Vad som anses äkta eller oäkta är en ständigt pågående diskussion.

Flerbostadshusen var borglika med slutna murar, kantiga burspråk och branta tak. De småspröjsade fönstren målades vita och balkongerna hade murade räcken eller räcken av smidesjärn. I de fall det förekom dekorationer utgjordes de av mönstermurning, diskreta koppardetaljer eller solida naturstensfigurer. Portarna var ofta tunga av massiv ek och placerades en bit in i fasaden, halvt dolda av murade valv.

Under den nationalromantiska eran uppfördes även fristående hus i villastäder och hela områden med Egnahemshus. Dessa byggdes i trä med tjärad eller rödmålad, mörk panelfasad och brant takfall. Även här gjordes väggarna slutna med småspröjsade fönster.

I Göteborg finns nationalromantiken representerad bland annat i Röhsska museet, Masthuggskyrkan, Televerkets hus vid Kaserntorget och Landala Egnahem.

Kvarteren omkring

Lorensberg hänger tätt samman med Vasastaden och sträcker sig från vallgraven i norr, österut till Heden, mot Nedre Johanneberg i söder samt längs Aschebergsgatan och Vasaplatsen i väster.

Lorensbergs landeri

Innan byggandet av Lorensberg påbörjades upptogs markerna söder om vallgraven mestadels av stora landerier och herrgårdsliknande gårdsanläggningar. Under 1700-talet låg Lorensbergs landeri i nuvarande Lorensbergsparken och på samma plats etablerades ett värdshus 1823 som med tiden utvidgades och under 1900-talets början blev ett populärt nöjesetablissemang med restaurang, cirkus och Lorensbergsteatern.

Byggandet av Lorensberg påbörjades under 1870-talet och startade i den norra delen av området. Här uppfördes stora stenhus i slutna och regelbundna kvarter längs raka gator, ett bostadsområde av ”hög kvalité” för stadens bättre bemedlade. Mot slutet av 1800-talet byggdes bostadshus i fyra-fem våningar med ljust putsade fasader i rikt dekorerad nyrenässans.

Paradgatan framför andra

Längs Kungsportsavenyn och dess tvärgator finns i dag ett rikt utbud av restauranger, barer och butiker och Lorensberg utgör en viktig del av stadens centrum, såväl nöjesmässigt som kulturellt.

Under 1880-talet utvecklades Kungsportsavenyn till att bli en förnäm bostadsgata med stora våningar bakom ståtliga, ljusa putsfasader. Den utformades som en paradgata med trädrader kantad av förträdgårdar framför husen. Avenyn var ett viktigt huvudstråk och tidigt diskuterades hur den skulle avslutas i den södra änden.

Götaplatsen utformades efter en stadsplan från 1910 som omfattade Avenyns avslutning, Götaplatsen, samt Lorensbergs villaområde och som togs fram av dåvarande stadsingenjören Albert Lilienberg. Runt Götaplatsen byggdes några av de viktigaste offentliga byggnaderna i Göteborg. Det pampiga Konstmuseet stod klart 1923, lagom till öppnandet av Jubileumsutställningen samma år. Stadsteatern och Konserthuset invigdes 1934 respektive 1935 och utformades i funktionalistisk stil. Den numer klassiska statyn över Poseidon hade då rests som kronan på verket fyra år tidigare, 1931.

Livet i Lorensberg

Bostadslägenheterna i Lorensberg planerades efter de principer som gällde för borgerliga hem i städerna under slutet av 1800-talet. Åt gatan låg den representativa delen av bostaden med salong, matsal och herrum i fil medan den privata delen med sovrum och kök var vända åt gården. På gården låg avträden och enklare gårdshus som innehöll smålägenheter med ett eller två rum. Alla bostäder värmdes ursprungligen med kakelugn eller liknande och i gathusen fanns både avloppssystem och rinnande vatten, ibland till och med även badrum för personlig hygien. Fram på 1930-talet installerades WC i både gat- och gårdshus och centralvärmen kom inte långt efter. I husens källarvåningar fanns verksamheter som skomakeri, mjölkaffär och potatislager.

Lorensbergs stenhusbebyggelse från tiden före 1935 är välbevarad och kompletterad med några större, modernare skapelser - främst längs Avenyn, men 1866 års stadsplan gör sig fortfarande i högsta grad påmind.

Arkitekturen

Under mitten av 1920-talet var ekonomin i Sverige stabil med god tillväxt, både föregången och efterföljd av ekonomisk kris. Nymodigheten elektricitet gjorde att man kunde mekanisera och rationalisera industrin, varorna spreds sedan över landet med järnväg och lastbilar. Med höjda löner kunde människor köpa mer än det allra nödvändigaste vilket satte fart på samhället och tillverkningen. Välståndet och inflyttningen till städerna gjorde en modernisering både behövlig och möjlig. Samtidigt var detta en tid av politisk osäkerhet, hög arbetslöshet och trångboddhet. Samhället hade tidigare inte varit en del av byggsektorn utan alla hyreshus hade uppförts av privata byggherrar eller på spekulation. År 1923 grundades HSB som skulle komma att spela störst roll i utvecklandet av goda bostäder åt arbetarfamiljer. Tillsammans byggde nu kommuner och kooperativa bostadsföreningar bättre boende för dem med låg inkomst. Bakom utformandet av de små men praktiska och mycket genomtänkta lägenheterna låg olika utredningar och köksstudier. En standardiseringskommitté inrättades för att möjliggöra masstillverkning av lister och köksinredning. Samtidigt lanserades kataloghus för den som hade möjlighet att köpa ett monteringsfärdigt hem.

På stadsplaneringsnivå ville man nu bort ifrån den rätvinkliga, täta och mörka stenstaden. Nya ideal förespråkade istället tvåvåningshus i storgårdskvarter. Ljus och luft skulle det vara mellan husen. Även byggandet av en försvenskad Trädgårdsstad härstammar från 20-talet. Trädgårdsstäder med friliggande hus placerade i gatuliv längs grönskande, krökta gator byggdes utanför de större städernas kärnor.

Klassicismens fasader var symmetriska med jämn fönstersättning och diskret prydda med pilastrar och frontoner eller girlanger och rosetter. Balkongerna och de höga portarna in till gården kunde smyckas med urnor och kolonner. Det var de klassiska arkitekturidealen som återanvändes, inte sällan med herrgården som förebild – fast i en förenklad version. Man eftersträvade enkelhet och lugn, en reaktion mot tidigare blandstilar. Fasaderna putsades eller murades i tegel. Trähusen kläddes med stående locklistpanel. Det karaktäristiska fönstret är spröjsat och har två bågar med tre rutor i varje. Små runda fönster, oxögon, och halvmåneformade, lunettfönster, prydde gavlar.

Drag av klassicismen och den efterföljande funktionalismen har ofta kombinerats i byggnader uppförda i brytpunkten mellan de två stilarna, omkring 1930. De klassicistiska arkitekterna övergick även de till funktionalismen under trettiotalet. I Göteborg finns ett flertal utpräglat klassicistiska områden som Nedre Johanneberg, där tegelbyggnaderna vid Terrassgatan är pampigt placerade på en höjd - accentuerad av naturstensmurar och en grässlänt. Kungsladugård och Bagaregården med sina landshövdingehus kring grönskande storgårdar liksom villor och radhus i Änggården är ytterligare exempel.