• Solbänksgatan 36
    Solbänksgatan 36
  • Solbänksgatan 36
    Solbänksgatan 36
  • Solbänksgatan 36
    Solbänksgatan 36
  • Solbänksgatan 36
    Solbänksgatan 36
  • Solbänksgatan 36
    Solbänksgatan 36
  • Solbänksgatan 36
    Solbänksgatan 36
  • Solbänksgatan 36
    Solbänksgatan 36
  • Solbänksgatan 36
    Solbänksgatan 36
  • Solbänksgatan 36
    Solbänksgatan 36
  • Solbänksgatan 36
    Solbänksgatan 36
  • Solbänksgatan 36
    Solbänksgatan 36
  • Solbänksgatan 36
    Solbänksgatan 36
  • Solbänksgatan 36
    Solbänksgatan 36
  • Solbänksgatan 36
    Solbänksgatan 36
  • Solbänksgatan 36
    Solbänksgatan 36
  • Solbänksgatan 36
    Solbänksgatan 36
  • Solbänksgatan 36
    Solbänksgatan 36
  • Solbänksgatan 36
    Solbänksgatan 36
  • Solbänksgatan 36
    Solbänksgatan 36
  • Solbänksgatan 36
    Solbänksgatan 36
  • Solbänksgatan 36
    Solbänksgatan 36
  • Solbänksgatan 36
    Solbänksgatan 36
  • Solbänksgatan 36
    Solbänksgatan 36
  • Solbänksgatan 36
    Solbänksgatan 36
  • Solbänksgatan 36
    Solbänksgatan 36
  • Solbänksgatan 36
    Solbänksgatan 36
  • Solbänksgatan 36
    Solbänksgatan 36
  • Solbänksgatan 36
    Solbänksgatan 36
  • Solbänksgatan 36
    Solbänksgatan 36
  • Solbänksgatan 36
    Solbänksgatan 36
  • Solbänksgatan 36
    Solbänksgatan 36
  • Solbänksgatan 36
    Solbänksgatan 36
  • Solbänksgatan 36
    Solbänksgatan 36
  • Solbänksgatan 36
    Solbänksgatan 36
  • Solbänksgatan 36
    Solbänksgatan 36
  • Solbänksgatan 36
    Solbänksgatan 36
  • Solbänksgatan 36
    Solbänksgatan 36
Änggården

Solbänksgatan trettiosex

EN SANN FUNKISDRÖM OM 8 ROK MED SUVERÄNT LÄGE I TRÄDGÅRDSSTADEN!

  • Antal rum 8 rok, varav 5-6 sovrum
  • Boarea 190 kvm
  • Biarea 70 kvm
  • Tomtareal 361 kvm
  • Byggnadsår 1948
  • Karta
Utöver det sköna solljuset kan det fina funkishuset sägas vara fyllt av elegans, romantik och charm från 40-talet. Byggnaden är uppförd 1948 som ett parhus och denna del utgör den västra halvan. Varsamt och omtänksamt renoverat till ett trivsamt och praktiskt familjeboende om åtta rum, tre badrum och kök, totalt 190 kvadrat, omgärdat av stora, vackert formade, uteplatser för solens alla lägen. Källarvåning med bland annat ett av badrummen, dressingroom, tvättstuga, vinkällare, förråd, bergvärme. Garage. Funkis är lätt att tycka om!

Huset ligger intill naturreservatet Änggårdsbergen, Botaniska trädgården och med Slottsskogen inom promenadavstånd.

Välkomnande hallrum med vackert stengolv i vit marmor, garderober och gästtoalett.

Glasad dörr till vardagsrummet i U-form med funktionerna bibliotek, vardagsrum och matsal. Allt i brutet vitt med burspråk i två väderstreck och altandörr till soldäcken på insidan av trädgården och de stenlagda uteplatserna på västergaveln. Originalparketterna i ek har nyligen slipats och vaxats till en vacker lyster.

En trivsam entré till sällskapsytorna är biblioteksdelen med väggfasta bokhyllor och vitrinskåp. Vardagsrummet rymmer lätt en yvig sittgrupp och mer möblering. Inte minst framför den vackra öppna spisen, vilken är nyrenoverad. Burspråket mot söder i kombination med utgången till soldäcken skapar en skön känsla av förlängning av rummet ut i trädgården. Här finns förstås plats för flera sittgrupper, solsängar, grill med mera.

Som en förlängning av vardagsrummet mot köket, ligger matsalsdelen. Här ryms en större matsalsmöbel. Den omedelbara närheten till köket skapar snabbt idén om att här kan allt från frukost till vardagsfest och högtidliga kalas göra sig bra.

Köket känns klassiskt med dispositionen i vinkel. Nytt från 2006 med vit stram skåpinredning och arbetsbänkar i svart granit. Färgerna stämmer väl med den funktionella andan. Maskiner i rostfritt. Här ryms ett frukostbord om så önskas.

En vacker ektrappa leder till andra våningen och det stora allrummet. Öppet mot övre hallrummet med utgång till västerbalkongen. Allt i brutet vitt står sig fint till ekparketten.

Master bedroom och det andra sovrummet på var sida av en klädkammare och städskåp. Charmiga trägolv. Badrum med badkar och fönster.

Översta våningen disponerar tre sovrum, badrum och en rad garderober. Charmiga trägolv sällskapar. För familjen med flera barn blir detta på ett naturligt sätt deras egen avdelning.

Källarvåningen har ett fräscht och sunt klimat genom att byggnaden är omdränerad samt att klinkergolvet i alla rum har golvvärme och allt är målar med en silikatfärg (färg som andas). Här finns ett av de tre badrummen, dressingroom, tvättstuga, vinkällare och förrådsrum. Garaget nås utifrån och ligger intill.

En sann dröm för barnfamiljen som önskar bo barnvänligt, lummigt och tryggt mitt i Sveriges vackraste stad!

Följande åtgärder har utförts på huset;

2003
-Bergvärme

2006
- Yttertaket
- Soldäcken och de stenlagda uteplatserna
- All el
- Köket
- Totalrenovering av källarvåningen med klinkergolv, golvvärme, målning, badrum, dressingroom, tvättstuga och vinkällare.

2008-12
- nya ytskikt.

2013
- Fasad och fönster
- öppen spis, keramisk dragning, ommurning och provtryckning
- ekparketter, slipning, hårdvaxning

För mer information och visning, kontakta Auktoriserad Fastighetsmäklare Tomas Ahre, 0705 250650, tomas.ahre@ahre.se

ÄNGGÅRDEN
En allé av magnoliaträd markerar infarten till Änggården. Området framstår som en idyllisk, barnvänlig oas i storstaden. Kännetecknande för Änggården är dess vackra trähus i olika kulörer, fina funkishus och prunkande trädgårdar.

I området finns bland annat en livsmedelsbutik och tre förskolor. Mitt i området ligger Botaniska trädgården som delar upp trädgårdsstaden i två delar. I främre Änggården i norr och Änggården i söder. Bebyggelsen i främre Änggården härrör från omkring sekelskiftet 1800/1900. Änggårdens radhus är till större delen uppförda under 1920-talet och dess villor byggdes mellan 1948 och 1965. Eftersom det intilliggande Änggårdsbergen i öster om stadsdelen är klassat som naturreservat, är området skyddat från fortsatt exploatering.

FUNKTIONALISM
Eller funkis, är en radikal stil inom arkitektur, stadsbyggnadskonst och formgivning som formades i Europa främst under 1920- & 30-talet. Benämningen används ibland för hela den moderna epoken fram till postmodernismens genombrott under 1970-talet. Stockholmsutställningen 1930 betraktas allmänt för genombrottet av den funktionalistiska stilen i Sverige.

Funktionalismen är en av modernismens olika yttringar. Arkitektur runt om i världen började under 1920-talet använda helt nya formspråk och förkastade därmed helt traditionellt arkitekturtänkande och de historiska stilarna. Byggnader skulle enligt de funktionalistiska doktrinerna utformas helt och hållet utifrån sin funktion.

Från arkitekturen spred sig den funktionalistiska idén till gestaltningen av bruksföremål som möbler, glas, keramik, metall, textil och slutligen till industridesignen. Många föremål har blivit klassiker, exempelvis Wilhelm Wagenfelds bordslampa WG24 eller Ludwig Mies van der Rohes och Marcel Breuers berömda stålrörsmöbel.

Kvarteren omkring

Mitt i Änggården ligger Botaniska trädgården som delar upp stadsdelen i en nordlig och en sydlig del. Intill området ligger populära Slottsskogen och Linnéstaden och österut omgärdar Änggårdsbergen och erbjuder fantastiska möjligheter till stadsnära rekreation och friluftsliv. Få andra stadsdelar i Göteborg har sådan atmosfär som Änggården. Ett stenkast från stadens jäkt och brus kliver du in i en grönskande oas, en miljö som hämtad från 1920-talet.

Trädgårdsstaden Änggården

Änggården innehåller en välbevarad bebyggelse och den ursprungliga tanken med stadsdelen är lika tydlig nu som då. Den som utarbetade planen för Änggården var den dåvarande stadsingenjören i Göteborg, Albert Lilienberg, välkänd både i och utanför Göteborg. Lilienberg hade en förkärlek för trädgårdsstaden som stadsideal och Änggården präglas av hans idéer.

Lilienberg var noggrann med kommunikationen mellan hus och gata och accentuerade detta genom att låta miljön kring husen vara en lika viktig del som husen själva. Gatorna kröker sig mjukt och öppnar upp sig i små platsbildningar omslutna av radhus. Prunkande trädgårdar och förgårdar är en röd tråd som binder samman miljön. Radhusen skapar harmoni och bidrar till upplevelsen.

Vid en första anblick slås man av den enhetliga stilen i området, men tittar man närmare kan man lägga märke till de individuella detaljer som utmärker varje enskilt hus i längorna. Bakom ritningarna finns välkända arkitekter från den tiden: Arvid Bjerke, Ernst Torulf, Uno Åhrén, Ingrid Wallberg och Nils Olsson. Färgsättning och fasaddetaljer avslöjar både arkitekternas egna kännetecken och en förskjutning i stilideal som inträffade under den period som Änggården byggdes, från nationalromantik via 20-talsklassicism till funkis.

Radhuset slår igenom

På 1920-talet var radhus som boendeform ett nytt inslag i städerna. Vid Änggårdsplatsen uppfördes ett av de första radhusen i Göteborg. Längan började byggas 1915 och kallas ”engelska längan” på grund av det brittiska inslaget med putsade fasader, höga branta tak och småspröjsade fönster.

Radhusen söder om Botaniska trädgården byggdes från 1922 och en bit in på 1930-talet. Varje port, fönster och fasad har alldeles egna och fantasifulla dekorationer som pelare, balkonger, utsnidade tandsnittsfriser och girlanger. De senare radhusen från 1930-talet uppvisar istället en mer sparsmakad och stilren funktionalism med släta fasader och små skärmtak över porten i funkisstil. Utmärkande för Änggården är husens olika ljusa pasteller som går fint samman med de omgivande trädgårdarna: blått, grön, rosa och gula nyanser för att nämna några. 

Fornnordiska villor

Norr om Botaniska trädgården ligger stora trävillor i nationalromantisk stil på generösa tomter längs Apotekargatan, Malmgårdsgatan och Askimsgatan. Villorna här uppfördes mellan 1915-1922 av välbeställda direktörer, professorer och handelsmän, vilket delvis kan förklaras med de höga byggkostnaderna under krigsåren. Uttrycket är rustikt och påtagligt influerat av fornnordiska ideal. I samband med att villorna stod klara öppnade Botaniska trädgården upp sina portar för allmänheten år 1919.

Stora och Lilla Änggården

Änggården var en gång namnet på en kronogård som låg här på 1600-talet och som var boställe för en så kallad ängvaktare som såg efter viltet och skogen på markerna. Gården styckades upp under 1700-talet i Stora och Lilla Änggården. Huvudbyggnaden till Stora Änggården uppfördes som sommarbostad av göteborgsfamiljen Grén och ligger fortfarande kvar i Botaniska trädgården.

Både Stora och Lilla Änggården övertogs av sonen, apotekaren Grén, år 1847. Manbyggnaden till Lilla Änggården är i dag museibyggnad och ligger intill kolonilotterna i södra skogskanten. På sina många resor tog familjen Gren med exotiska träslag som planterades på de omfattande markerna: blodbok, avenbok, valnötsträd, rödblommande kastanj och lärkträd. I Änggårdsbergens naturområde kan man än i dag uppleva en exotisk flora med ovanliga trädslag. 

Arkitekturen

Den svenska funktionalismen växte fram ur trångboddhet där arbetarfamiljen ofta trängdes i en lägenhet om ett rum och kök. Därtill var samhället skakat av ekonomiska svårigheter som Krüger-kraschen och en hög arbetslöshet. Uppförandet av nya områden bidrog inte enbart till att avhjälpa bostadsbrist utan skapade även arbetstillfällen i flera berörda branscher runt om i landet.

En drivande part i det funktionalistiska byggandet var HSB och i Göteborg uppfördes i deras regi kvarteret Nybygget (i Masthugget) och Helagsfjället (på Strömmensberg). De befintliga bostäderna var ofta mörka och trånga, den nya arkitekturen kontrade med ett rejält ljusinsläpp genom perspektivfönster och fönsterband. Stor vikt lades vid varje familjemedlems möjlighet till avskildhet, en tydlig reaktion på tidigare trångboddhet. Dessutom försågs de nya lägenheterna med badrum, något som absolut inte var en självklarhet i tidigare bostäder för arbetarklassen.     

Funkisens vanligaste flerbostadshus var så kallade smal- eller tjockhus (olika djupa lamellhus) och punkthus med sadeltak eller platt tak. Fasaderna putsades släta eller murades av tegel, vilket är vanligt i Göteborg. Fönstren placerades i liv med fasaden för att undvika tidigare ideals så populära skuggverkan. Fönster över hörn var en nymodighet som möjliggjordes av modern teknik. Rationalitet, effektivitet och standardisering var viktiga frågor i bostadsbyggandet och funktionalismens nästan vetenskapliga synsätt gav svaren. Någon utsmyckning som inte var direkt kopplad till funktion förekom inte.  

En av de främsta förespråkarna för funkisen i Sverige var arkitekt Uno Åhrén. Som stadsplanechef tog han fram stadsplanen till Övre Johanneberg som är ett av Göteborgs mest utpräglade funkisområden med  ljust putsade lamellhus placerade i öppen terräng. Balkongerna hänger utanpå fasaden och flera trapphus är uppglasade. Åhrén ligger även bakom stadsplanen i Örgryte längs Skårsgatan där vi hittar fristående kubistiska funkisvillor med ljust putsade fasader och flacka tak.