• Stampgatan 42
    Stampgatan 42
  • Stampgatan 42
    Stampgatan 42
  • Stampgatan 42
    Stampgatan 42
  • Stampgatan 42
    Stampgatan 42
  • Stampgatan 42
    Stampgatan 42
  • Stampgatan 42
    Stampgatan 42
  • Stampgatan 42
    Stampgatan 42
  • Stampgatan 42
    Stampgatan 42
  • Stampgatan 42
    Stampgatan 42
  • Stampgatan 42
    Stampgatan 42
  • Stampgatan 42
    Stampgatan 42
  • Stampgatan 42
    Stampgatan 42
  • Stampgatan 42
    Stampgatan 42
  • Stampgatan 42
    Stampgatan 42
  • Stampgatan 42
    Stampgatan 42
  • Stampgatan 42
    Stampgatan 42
  • Stampgatan 42
    Stampgatan 42
  • Stampgatan 42
    Stampgatan 42
  • Stampgatan 42
    Stampgatan 42
  • Stampgatan 42
    Stampgatan 42
  • Stampgatan 42
    Stampgatan 42
  • Stampgatan 42
    Stampgatan 42
  • Stampgatan 42
    Stampgatan 42
  • Stampgatan 42
    Stampgatan 42
  • Stampgatan 42
    Stampgatan 42
  • Stampgatan 42
    Stampgatan 42
  • Stampgatan 42
    Stampgatan 42
  • Stampgatan 42
    Stampgatan 42
  • Stampgatan 42
    Stampgatan 42
  • Stampgatan 42
    Stampgatan 42
  • Stampgatan 42
    Stampgatan 42
  • Stampgatan 42
    Stampgatan 42
  • Stampgatan 42
    Stampgatan 42
  • Stampgatan 42
    Stampgatan 42
Stampen

Stampgatan fyrtiotvå

HÖGST UPP I HUSET MED FRITT LÄGE MOT PARKEN OCH UTSIKT SOM IMPONERAR. BALKONG SÅKLART.

  • Antal rum 1 rok
  • Boarea 38 kvm
  • Våningsplan 5 av 5
  • Hiss Ja
  • Karta
Välplanerat boende med balkong och milsvid utsikt, högst upp i huset. Vackra och tidstypiska beslag, fönsterbänk av marmor samt diskret takdekor ger hemmet en extra guldkant. Bostadsrättsförening med mycket god ekonomi och låg belåningsgrad.
<br /><br />
Stampgatan var förr en av få stora infartsvägar till staden och trafikerades tidigt (år 1881) av en av de första spårvagnslinjerna. Bebyggelsen var länge av trä och i högst två våningar, senare kompletterad med högre stenhus. Här fanns livsmedelsbutiker och hantverkare i husens bottenvåningar.
<br /><br />
Nuvarande byggnad uppfördes 1936 i funktionalistisk stil. Den strama fasaden är murad av rött tegel med sockel av skiffer, fönstersättningen är jämn med variation i storlek. Kvardröjande från 1920-talsklassicismen ser vi lisener och takfoten är utskjuten. Centrerat finns husets entré med uppglasade, gedigna träportar. Även här drar arkitekturen åt klassicism med utskuret tandsnitt som dekoration.

Det mysiga boendets stora rum används som kombinerat sovrum och vardagsrum. Här ryms en dubbelsäng liksom en soffgrupp samt en arbetshörna med hyllor intill. Det stora fönsterpartiet låter dagsljuset flöda in i rummet, över den vackra fönsterbrädan av marmor. Utsikten är verkligen underbar med grönska både nära och i Delsjöområdet i fonden. Ullevi utgör en spännande kontrast mot det gamla fattighusets röda träbyggnad och parken intill. Rummets tak pryds av en diskret stuckatur.

Köket nås genom en bevarad och utrymmesbesparande skjutdörr, här sätts funktion i funktionalism! Välplanerat, så klart, med arbetsytor och förvaring på motstående väggar och plats för matbord. Från köket nås balkongen med utrymme för utemöbler. Här på den översta balkongen fylls lungorna av frisk luft och själen av frihetskänsla med himlen ovanför. Utsikten är härlig med mycket grönska och långa siktlinjer.

I tamburen finns plats för både ursprungliga, platsbyggda garderober liksom för en hatthylla. Ytterligare förvaring erbjuds i garderober med spegelklädda dörrar. Helkaklat badrum med badkar, tvättställ och wc.

Varmt välkommen på visning!

HUSETS HISTORIA
På Stadsmuseet finns en nedtecknad berättelse där livet i de numer rivna byggnaderna beskrivs. Sture föddes på Stampgatan 42 år 1916. Tvåvåningshuset var sju fönsteraxlar (fönster placerade lodrätt ovanför varandra) brett och på museets bilder från 1935 ser gården med utedass och prång rejält nedgången ut. I 42:an bodde även tant Lovisa, herr Wenander, Familjerna Möller, Fahlström, Johansson, Lindenhjelm, Netz och Alexandersson. Totalt fanns här 13 barn varav en flicka var sjuk och sängliggande. De andra brukade leka utanför hennes fönster så att hon fick vara med. På gården fanns en smedja och en kronärtskocksodling.

KVARTEREN RUNT OMKRING - STAMPEN
Området Stampen avgränsas av järnvägen i norr, Mölndalsån i öster, Fattighusån i söder, och Drottningtorget i väster. Fattighusån är en kanal från mitten av 1600-talet, grävd för att binda samman Mölndalsån med Göteborgs kanaler.

Stampgatan var redan på 1600-talet den stora infartsvägen till staden från nordost. Längs vägen fanns en förstadsbebyggelse, trähus med trädgårdar och olika verksamheter som butik eller skomakeri. Här fanns även flera sociala inrättningar som barnhus, fattigskola, fattighus och Tukt- och spinnhus (kvinnofängelse). Under 1800-talet fanns här tre bryggerier, varav ett var Pripps. På den numer benämnda Prippska tomten byggdes bryggeriet gradvis ut under 1900-talet. Områdets namn kommer från en klädfabrik, klädstamp, belägen i trähuset i områdets sydöstra del. Byggnaden användes efter 1926 som fattighus. Till institutionen hörde även kyrkan och kyrkogården i området. Barnhuset uppfördes längs Stampgatans södra sträckning år 1857. Arkitekt var Edelswärd som ritade mycket i staden vid tidpunkten. Edelswärd har även ritat många av landets stationshus.

Vid Drottningtorget ligger det tidigare Cantralposthuset, numer hotell och restaurang. Byggnaden är stor och pampig i 1920-talsklassicistisk stil. Längs Odinsgatan och Friggagatan tillkom under 1930-talet en låg bebyggelse med motorrelaterade verksamheter, längorna revs senare till förmån för ny och mer yteffektiv bebyggelse. Inom området finns även GP-huset (1934), Mosaiska begravningsplatsen med kapell från 1790-talet liksom "spinnhuset" - ett tidigare kvinnofängelse som uppfördes år 1741.

ARKITEKTUREN - FUNKTIONALISMEN
Den svenska funktionalismen växte fram ur trångboddhet där arbetarfamiljen ofta trängdes i en lägenhet om ett rum och kök. Därtill var samhället skakat av ekonomiska svårigheter som Krüger-kraschen och en hög arbetslöshet. Uppförandet av nya områden bidrog inte enbart till att avhjälpa bostadsbrist utan skapade även arbetstillfällen i flera berörda branscher runt om i landet. Funktionalismen var dock inte en stil bara för abetarbostäder, även det exklusiva byggandet influerades.

Redan under 1920-talet spreds funktionalismens grundidéer i Sverige genom Le Corbusiers paviljong på Konst- och industriutställningen i Paris år 1925. De två svenska funktionalistiska arkitekterna Uno Åhrén och Sven Markelius hade kontakter med utländska företrädare som Le Corbusier och Walter Gropius. De nya idealen spreds även genom tidens stora utställningar och flera svenska arkitekter deltog i internationella arkitekttävlingar.

Funkisen slog igenom i Stockholm och spreds sedan ut i landet genom huvudstadens arkitekter som utförde uppdrag på mindre orter. Huskropparna byggdes långa och smala med sadeltak eller platt tak. Fönstren placerades i liv med fasaden för att undvika äldre ideals så populära skuggverkan. Rationalitet, effektivitet och standardisering var viktiga frågor i bostadsbyggandet och funtionalismens nästan vetenskapliga synsätt gav svaren. De befintliga bostäderna var ofta mörka och trånga, den nya arkitekturen kontrade med ett rejält ljusinsläpp genom perspektivfönster och fönsterband. Stor vikt lades vid varje familjemedlems möjlighet till avskiljdhet, en tydlig reaktion på tidigare trångboddhet. Dessutom försågs de nya lägenheterna med badrum, något som absolut inte var en självklarhet i tidigare bostäder för arbetarklassen.

År 1930 hölls Stockholmsutställningen, vilken ofta ses som startskottet för funktionalismens spridning. Gunnar Asplund anlitades som chefsarkitekt för utställningen viken gjorde stor succé både inom landet och internationellt. En drivande part i det funktionalistiska byggandet var HSB och i Göteborg uppfördes i deras regi kvarteret Nybygget (i Masthugget) och Helagsfjället (på Strömmensberg). Stadens mest utpräglade funkisområde är Övre Johanneberg med sina ljust putsade lamellhus placerade i öppen terräng. Balkongerna hänger utanpå fasaden och flera trapphus är uppglasade. Längs Skårsgatan i stadsdelen Örgryte finns ytterligare sammanhängande funkisbebyggelse representerad av fristående kubistiska villor med ljust putsade fasader och flacka tak

Kvarteren omkring

Stampen är med sitt strategiska läge i direkt närhet till både kommunikationer och city en stadsdel med dragningskraft. Gatorna kring Odinsplatsen utgör ett nav i stadsdelen och kantas med restauranger och butiker.

Klädstampen

Stampen har fått sitt namn av att det här legat en klädfabrik, en så kallad klädstamp. Textilindustrin har varit historiskt viktig längs hela Mölndalsån. Redan på 1600-talet var Stampgatan den stora infartsvägen till staden från nordost och längs vägen växte en förstadsbebyggelse så småningom fram med enkla trähus.

Klädfabriken i Stampen byggdes 1705 i ett hus som finns kvar än i dag och ligger vid Fattighusåns östra del, nära förbindelsen till Mölndalsån. Samma byggnad gjordes 1726 om till fattighus dit även kyrkan och kyrkogården intill hörde. Vid sidan om fattighuset fanns fler sociala inrättningar i området som barnhus, fattigskola och Tukt- och spinnhus (kvinnofängelse). Barnhuset uppfördes längs Stampgatans södra sträckning år 1857 av arkitekten Adolf Edelswärd.

Den cirkelformade Odinsplatsen och stråken Odinsgatan och Friggagatan planerades och drogs fram redan i samband med utbyggnadsplanen för Göteborg från 1866. Merparten av byggnaderna kring Odinsplatsen uppfördes dock senare på 1930-talet. Göteborgs-Postens hus vid Polhemsplatsen från 1934 ritades av arkitekten Ragnar Ossian Swensson i funkisstil. Längs Stampgatan hittar vi fina exempel på bostadsbebyggelse i storgårdskvarter från samma årtionde. Ett annat historiskt inslag i området är den Mosaiska begravningsplatsen med kapell från 1790-talet som ligger vid Svingeln.

Prippska tomten

Under 1800-talet låg hela tre bryggerier i Stampen. En del av Stampen kallas fortfarande för Prippska tomten, ett namn som kommer av att Pripps Bryggerier låg här fram till 1976. Läget vid Fattighusån och Mölndalsån var gynnsamt för bryggerinäring. Själva fabrikerna är numer rivna och ersatta med modern bostadsbebyggelse från 1980-talet, men kvar finns många gatu- och kvartersnamn med koppling till bryggerihistorien. En byggnad som är kvar från det Prippska bryggeriets verksamhet är ett bostadshus för arbetare och tjänsteman vid företaget som bryggeriet lät uppföra 1898 vid Odinsgatan 20 – 24. Pripps bryggerier var det största bryggeriet i staden vid 1870-talet bortsett från porterbryggeriet vid Klippan som på den tiden endast tillverkade porter och ale. 

Stampgatan 42

Lägenheten

  • Upplåtelseform Bostadsrätt
  • Andelstal 2,78838 %, 2,78838 % av årsavgiften

Byggnaden

  • Byggnadsår 1936
  • Uppvärmning Fjärrvärme
  • Energiprestanda 153 kwh/kvm och år

Ansvarig mäklare

Såld

Observera att denna bostad är såld. Vänligen kontakta ansvarig mäklare om du önskar mer information.

Stampgatan 42