• Stora Nygatan 9
    Stora Nygatan 9
  • Stora Nygatan 9
    Stora Nygatan 9
  • Stora Nygatan 9
    Stora Nygatan 9
  • Stora Nygatan 9
    Stora Nygatan 9
  • Stora Nygatan 9
    Stora Nygatan 9
  • Stora Nygatan 9
    Stora Nygatan 9
  • Stora Nygatan 9
    Stora Nygatan 9
  • Stora Nygatan 9
    Stora Nygatan 9
  • Stora Nygatan 9
    Stora Nygatan 9
  • Stora Nygatan 9
    Stora Nygatan 9
  • Stora Nygatan 9
    Stora Nygatan 9
  • Stora Nygatan 9
    Stora Nygatan 9
  • Stora Nygatan 9
    Stora Nygatan 9
  • Stora Nygatan 9
    Stora Nygatan 9
  • Stora Nygatan 9
    Stora Nygatan 9
  • Stora Nygatan 9
    Stora Nygatan 9
  • Stora Nygatan 9
    Stora Nygatan 9
  • Stora Nygatan 9
    Stora Nygatan 9
  • Stora Nygatan 9
    Stora Nygatan 9
  • Stora Nygatan 9
    Stora Nygatan 9
  • Stora Nygatan 9
    Stora Nygatan 9
  • Stora Nygatan 9
    Stora Nygatan 9
  • Stora Nygatan 9
    Stora Nygatan 9
  • Stora Nygatan 9
    Stora Nygatan 9
  • Stora Nygatan 9
    Stora Nygatan 9
  • Stora Nygatan 9
    Stora Nygatan 9
  • Stora Nygatan 9
    Stora Nygatan 9
  • Stora Nygatan 9
    Stora Nygatan 9
Inom Vallgraven

Stora Nygatan nio

Charmig och fräsch tvåochenhalva med synnerligen härligt gårdsläge vid Trädgårdsföreningen!

  • Antal rum 2,5 rok, varav 1-2 sovrum
  • Boarea 85 kvm
  • Våningsplan 2 av 4
  • Hiss Ja
  • Karta
Charmig och fräsch tvåochenhalva med synnerligen härligt gårdsläge på Stora Nygatan Nio i de hypercentrala kvarteren vid vallgraven och mitt över Trädgårdsföreningen. Till funktionen är lägenheten en trea något beroende av hur den används. Den har en uppsluppen planlösning mellan kök - matsal - vardagsrum. Tre meter i tak och fyra höga ljusglada fönsterpartier ger en kreativ stämning. Sovrummet har två skjutdörrsgarderober och skön plats för en dubbelsäng. Helfräscht badrum med bland annat tvättpelare. Arbetsrummet avskärmat av en kolonn kan lätt göras till ett andra sovrum om så önskas. Närbelägna Trädgår´n, några vågskvalp därifrån, bidrar starkt till kvarterens attraktiva atmosfär tillsammans med det myllrande city fyllt av shopping, restauranger, vackra byggnader, kanaler och kommunikationer åt världens alla håll!

Kvarteren andas gammal Göteborgshistoria och strax före kanalens plötsliga krök har ett vackert hus uppförts 1850 som för att synas från alla håll och kanter. Byggnaden totalrenoverades 2004.

Hallen har en rad garderober och golv i oljad ek som mynnar ut i resten av våningen. Härifrån nås badrummet. Komplett och helfräscht med golvvärme, och tvättpelare. Kakel och klinker från Höganäs.

Lägenheten präglas till stor del av den öppna planlösningen mellan kök och matplats. Ett tufft kök i ek från Marbodal med rostfria maskiner och arbetsbänkar i granit och spis med både gas- och elplattor. Kökets disposition skapar möjligheter och takhöjden om tre meter ett gott humör. De fyra fönsterpartierna mot gården ger ingen insyn men väl ett gott dagsljus till lägenheten. Plats finns för ett riktigt långbord när andan faller på för vardagsfester eller högtidliga kalas. Det vackra oljade ekgolvet förgyller.

Arbetsrummet är avskärmat av en kolonn och kan enkelt göras om till ett andra sovrum med gårdsvy om så önskas. Det stora sovrummet har också ett skönt läge och två innehållsrika skjutdörrsgarderober.

Det här är ett charmigt och trivsamt boende i ett absolut historisk cityläge med framtiden för sig.

Källarförråd om cirka fem kvadrat samt tvättstuga nås från gården.

HISTORIEN OM HUSET
På fastigheten står två hus som byggdes 1849 och 1855. Byggnaderna uppfördes som bostäder åt välbärgade köpmän och Stora Nygatan blev bland Göteborgs mest exklusiva bostadsadresser. Husen byggdes på delar av de före detta befästningsverken, bastionerna, vilka delvis revs 1807. Murarna som avgränsar Vallgraven idag är de nedre delarna av dessa befästningsverk. Rester av grundläggningen för ett kruttorn påträffades under ombyggnaden. Detta kruttorn var beläget innanför befästningsmuren där det idag finns lägenhetsförråd.

Arkitekt för Stora Nygatan 7 var John Westerberg som också var riksdagsman. Detta hus byggdes om för stallmästare James F Dickson 1874. Dickson påbörjade byggandet av Tjolöholms Slott men fick inte se det färdigställt. Dickson bodde sannolikt i huset fram till sin död 1898 efter en blodförgiftning. En större ombyggnad skedde 1909. Namnet Carl Bonde figurerar i samband med denna ombyggnad.

Kapten JJ Berg övertog Stora Nygatan som sedan hyrdes ut som bostäder till ett flertal familjer. Flera ombyggnader har skett under årens lopp. Bland annat fanns en mössfabrik mot Drottninggatan. På tredje våningen mot Drottninggatan inreddes 1924 en ordenslokal för Riddartemplet Felicia. Denna ordenslokal byggdes om till lägenheter. Den väggmålning som finns på norra gaveln av ordenslokalen är idag igenbyggd, men bevarad bakom den nya gipsväggen.

Vinden har tidigare används som magasin med en bostad för tjänstefolk uppe på vinden. Bostaden bestod av ett litet rum utan isolering men med en kakelugn som värmekälla.

Göteborgssystemet, senare Systembolaget, hade sina lokaler i husen. En systembolagsbutik fanns i bottenvåningen mot Drottninggatan och i övriga husen fanns kontor och bostäder för de anställda. Fram till ombyggnaden 2002 hade Systembolaget ett regionkontor i fastigheten.
Göteborgs Stad hyrde större delen av de båda husen fram till dess ombyggnaden startade. Familjerätten och Socialförvaltningen hade verksamhet i lokalerna.

Eftersom husen har innehållit lokaler med många olika verksamheter har de byggts om vid många tillfällen och mycket av det ursprungliga utseendet har gått förlorat.. Bäst bevarat är fasaderna mot Stora Nygatan och några få lägenheter som har gammal ekparkett och tak med stuckatur och takmålningar.

Vid ombyggnaden hittades den gamla trapphusmålningen på Stora Nygatan 9 under senare tids övermålningar. Mycket stor omsorg lades vid att ta fram, restaurera och komplettera det gamla måleriet. På de nybyggda väggarna i trapphuset nymålades ett mönster identiskt med det gamla.

I trapphuset på Stora Nygatan 7 tog man fram provrutor där ursprungsmåleriet framträder. En dekorslinga som hittades användes som dekor i trapphuset vid nymålningen. Taket i våningen två trappor upp var ursprungligen målad i flera kulörer som har övermålats med vit färg. Vid ombyggnaden målades några detaljer i guldfärg. Denna kulör hittades på flera ställen i det gamla takmåleriet.

Kvarteren omkring

Kvarteren inom Vallgraven är centrum för det mesta i Göteborg. På gångavstånd når du Centralstationen, gallerian Nordstaden och shoppingstråket kring Kungsgatan och Magasinsgatan.

Det stora utbudet av restauranger, caféer och barer inbjuder till både helgbruncher och middagar på några av stadens toppställen.

Närheten till vattnet påtaglig och känslan av att bo vid hamninloppet är speciell. Stenpiren är den naturliga sammanlänkningen till både Järntorget och Linnéstaden i väster och Hisingen på andra sidan älven.

Nya Amsterdam

Det sägs att det var holländare som byggde Göteborg och staden kallas därför ibland för ”Nya Amsterdam”. Även om det är en sanning med viss modifikation utgjorde holländarna de facto en stor del av befolkningen på 1600-talet och mycket kunskaper om byggteknik på sankmark hämtades härifrån.

Den första stadsplanen för Göteborg var inspirerad av holländska förebilder med kanaler som band samman älven med vallgraven och delade in marken i rätvinkliga kvarter. De långsmala tomterna delades ut bland stadens borgare. 

Områdena längs kanalerna var mest attraktiva och här bodde framgångsrika köpmän i ståtliga bostäder medan de inre kvarteren befolkades av hantverkare. De så kallade handels- eller hantverksgårdarna innehöll både bostad och verksamhet liksom lägenheter för anställda.

Från Kämpebron har du en sammanhängande vy av 1700-talets Göteborg med bebyggelsen längs Norra Hamngatan: Ostindiska huset, Sahlgrenska huset och Tyska kyrkan. I Västra Nordstaden hittar vi även Kronhuset från 1655 - ett av de äldsta husen i Göteborg.

 

På de forna befästningsvallarna

Fram till 1806 var Göteborg en befäst stad och omgärdad av omkring sju meter höga murar och vallgrav. Inpasseringar skedde genom de tre stadsportarna Kungsporten, Drottningporten och Karlsporten eller de två passagerna från älven vid Lilla och Stora Bommen.

Bränder har flertalet gånger under historiens gång härjat kvarteren inom Vallgraven. Fram till 1800-talet utgjordes bebyggelsen mestadels av trähus, men efter 1813 uppfördes alla nya hus i sten.

När befästningarna revs i början av 1800-talet öppnades ytterligare markområden för bebyggelse. Stråket längs Vallgraven bebyggdes med stenhus mellan 1850 och 1870 och fick namnet Stora Nygatan.

Centrum förändras

I takt med nya behov har Centrum gradvis förändrats. Byggandet av de nya bostadsområdena Lorensberg och Vasastaden med början på 1870-talet inledde en stor förändring som gjorde att byggnaderna innanför Vallgraven främst användes till bankhus, kontor och mer offentliga verksamheter. I och med stadens utbredning ställdes högre krav på kommunikationer mellan stadsdelarna. År 1879 började spårvägen att anläggas – tvärs igenom den gamla stadskärnan. Även biltrafiken behövde plats och ledde till att Västra och Östra hamnkanalen fylldes igen 1903 respektive 1936.

Under 1960- och 1970-talet genomfördes s.k. centrumsaneringar av Östra och Västra Nordstadens småskaliga bebyggelse, bostadsområdet Otterhällan och området kring Rosenlund som resulterade i mer storskaliga förändringar när mycket revs och byggdes nytt. Den gamla stadsplanens rutnät är dock fortfarande tydlig och stadens administrativa delar koncentreras alltjämt till Stora Hamnkanalen och Gustav Adolfs torg där bebyggelsen på flera håll är småskalig och minner om områdets långa historia.

Arkitekturen

Årtiondena vid slutet av 1800-talet pågick ett hektiskt byggande i städerna. Vid mitten av århundrandet levde fortfarande 90% av Sveriges invånare på landsbygden men befolkningsökning, missväxt och fattigdom gjorde att allt fler sökte sig till städerna. Här fanns hopp om ett bättre liv och arbete i de nya fabrikerna. Inflyttningen till städerna ledde till stor bostadsbrist och en massiv nyproduktion tog fart av dels hyreshus men även institutionsbyggnader som bankpalats, läroverk, och sjukhus. Det började nu växa fram stenstadskvarter i de större städerna runt om i landet. I Göteborg växte stenstaden fram i Lorensberg och Vasastaden med storgårdskvarter organiserade i rutnätsplan och flervåningshus uppförda i sten. Efter kontinentala förebilder anlades breda, trädplanterade alléer och esplanader genom stenstaden för att ge monumentalitet och grönska.

Stenstadens bebyggelse har till stor del fått sin prägel av nyrenässansens stilideal. I Göteborg hittar vi tydliga exempel längs Viktoriagatan med enhetliga stenhus inspirerade av Paris och fransk nyrenässans. Även de forna privatvillorna längs Kungsportsavenyn har nyrenässansens formspråk med ljust putsade och rikt dekorerade fasader. Följer man härifrån esplanadstråket Vasagatan åt väster erbjuder byggnaderna rik variation av fasadmaterial och utsmyckningar för flanören att beundra.

Nyrenässansen under 1800-talets senare hälft hämtade inspiration i renässansen (europeiskt 1400-1600-tal) vilken i sin tur hade antiken som förebild. Renässansen och i förlängningen alltså antiken betraktades som arkitekturens grundstil. Karaktäristiskt för nyrenässansen är en symmetriskt ordnad fasad med jämn fönstersättning och rik skuggverkan som skapas genom en skulptural sammansättning av kolonner, friser och rusticeringar. Fasaden är putsad, gärna i stenimiterande nyanser, och kunde vara ytterligare dekorerad med till exempel gipsfigurer. Fönstren kröntes ofta med frontoner. Mitt- eller sidoparti kunde vara framskjutet medan taken var flacka. Efter klassicistiska förtecken delades fasaden in i tre partier med en rustik sockelvåning, där över en rikt dekorerad våning och en enklare våning upptill.

Under 1800-talets andra hälft fanns en vurm för historiska stilar inom arkitekturkonsten och man sökte sig bakåt i tiden efter influenser. Vid sidan av nyrenässansen uppstod en mängd andra så kallade nystilar som lånade friskt av olika historiska epoker. Kyrkobyggandet och restaureringskonsten var vid den här tiden präglade av nygotik och förebilderna var då istället medeltida. I Sverige var Helgo Zettervall en av de ledande arkitekterna, mycket inspirerad av Viollet-le-Duc - vars citat vi läser överst. Zetterwalls sista stora kyrkoprojekt blev Oscar Fredriks kyrka i Göteborg och motsvarar troligen hans idealbild. Med fasad av rött tegel, mönsterlagt skiffertak, spetsbågiga fönster, strävpelare och smäckra tornspiror kan kyrkan lätt misstas för en medeltida gotisk katedral.

När sekelskiftet 1900 närmade sig skulle de historiserande stilidealen komma att möta en del kritik. Man menade att nystilar var historieromantiserande och närmast en förfalskning eller pastisch. Istället borde ärlighet eftersträvas i arkitekturen!