• Sveagatan 11
    Sveagatan 11
  • Sveagatan 11
    Sveagatan 11
  • Sveagatan 11
    Sveagatan 11
  • Sveagatan 11
    Sveagatan 11
  • Sveagatan 11
    Sveagatan 11
  • Sveagatan 11
    Sveagatan 11
  • Sveagatan 11
    Sveagatan 11
Linnéstaden

Sveagatan elva

RYMLIG TVÅRUMMARE MED BALKONG OCH HÖGT LÄGE I POPULÄR FÖRENING

  • Antal rum 2 rok
  • Boarea 68,2 kvm
  • Våningsplan 5 av 7
  • Hiss Nej
  • Karta
I de sköna kvarteren intill Linnégatan och Skansen Kronan njuter en Linnétvåa av sitt höga läge i huset. Här välkomnar synen av Linnés takåsar, toppen av Skansen Krona och kranarna i hamnen. Balkongen med morgonsol i massor. Rymligt kök med trivsam matplats. Vardagsrum av större modell. Josef Frank pryder väggarna. Badrum med tvättpelare. Eftertraktat och privat läge i en välskött förening. Bredband ingår.

Alldeles intill Linnégatan återfinns hörnfastigheten vid Sveagatan och Majorsgatan. Entrén med planteringar och röda mattan välkomnar. Här är det ordning och reda. Vi tar hissen till femte våningen. Större hiss - bra för barnvagnar och stora sällskap.

Rymlig hall med plats för kapphylla och avställning av skor. Garderober i par och en större skrivbordshörna ryms.

Vid öppning mot vardagsrummet. Trivsamt fönsterparti och dörröppning till balkongen. Här ryms ett par sköna utemöbler och ett litet bord. Denna plats blir en klar favorit. En perfekt miljö för avkoppling och umgänge. Mysigt och delvis under tak. Eluttag och belysning. Utsikt över takåsar, toppen på Skansen Krona och faktiskt kranarna i hamnen.

Vardagsrummet med god volym som ger plats åt flera funktioner. Till exempel både mat- & sittgrupp. Här ryms ett stort antal sittande middagsgäster. Tapet av Josef Frank klär väggarna.

Sovrummet med plats för stora sängen och tre garderober. Det höga läget i huset ger att du kan sova med fönstret öppet.

Köket med vita snickerier och kakel med fasade kanter. Här finns allt. Diskmaskin, spishäll, köksfläkt, ugn, kyl och frys. Smarta lösningar med god förvaring. En trivsam matplats vid köksfönstret.

Kaklat badrum. Handukstork. Större duschkabin. Praktisk tvättpelare.

Till lägenheten hör ett källarförråd på 6 kvadrat.

Helbra tvättstuga med tre stora maskiner och två tumlare. Generöst med tvättider alla veckans dagar.

Cykelrum som nås via gården och barnvagnsförråd direkt i entrén.

Välkommen att leva livet i Linné!

KVARTEREN RUNT OMKRING - LINNÉSTADEN

Linnéstaden är ett samlingsnamn för stadsdelarna Olivedal (väster om Linnégatan), Kommendantsängen (på nämnda gatas östra sida) liksom området längs Långgatorna. Området sträcker sig från Slottsskogen i söder, till Järntorget i norr och möter Masthugget och Haga i väster respektive öster.

Dagens Linnéstaden tillhörde tidigare Älvsborgs Kungsladugård. Under 1700-talet styckades mark till Olivedals herrgård av, uppförd vid Slottsskogens entré från Linnéplatsen sett. Hela området söder om Järntorget kallades Djupedalen, uppdelat av Djupedalsbäcken (i folkmun även kallad Råttebäcken eller Frigångsbäcken) med ungefär samma sträckning som nuvarande Linnégatan. Stadsdelen Olivedal bestod under 1800-talet av en myllrande kåkbebyggelse uppför Nordhemshöjderna samt lantlig bebyggelse med ängar och hagmarker åt söder. Markerna öster om dagens Linnégata användes som betesmark för militärens hästar och var i princip obebyggt. I öster låg en kolerakyrkogård och en liten grupp trähus. Även kring Skansen Kronan hade en gles bebyggelse vuxit upp, kallad Djupedalskolonien. Området hade dåligt rykte och man rekommenderades inte att vistas där efter mörkrets inbrott. Långgatsområdet var under 1700-talet bebyggt med en herrgård omgiven av fruktodlingar. Gatornas namn sägs härstamma från numrerade gångar i den tidigare fruktträdgården och Plantagegatan skulle ursprungligen hetat Femte Långgatan men ansågs för kort. Gatorna som korsar Långgatorna var tänkta att kallas Första (nuvarande Linnégatan) till Femte Tvärgatan men fick istället "riktiga" namn.

År 1877 var den första stadsplanen för området färdig. Enligt den skulle bäcken ersättas med en ny Kungsportsaveny, en boulevard, med bostadshus på bägge sidor. Redan två år senare kulverterades den första delen av bäcken, från Järntorget och 300 meter söder ut. 1893 kom förslag på gatans hela sträckning fram till Slottsskogens entré och 1899 var Linnégatan utlagd i sin helhet: 1000 meter från Järntorget till Slottsskogen. Själva gatan invigdes i maj 1900 men långt ifrån alla hus var uppförda, först år 1931 var alla tomter bebyggda.

I Olivedal började byggandet under 1880-talet med landshövdingehus i långsträckta kvarter, dessa revs senare och ersattes av Nordostpassagens 1960-talsbebyggelse. Längs Linnégatans båda sidor uppfördes mellan 1895-1930 stenhus i flera våningar, många med förträdgårdar mot gatan. På Skansbergets södra sluttning, mot Linnégatan, uppläts mark för friliggande landshövdingehus med trädgårdar kring. Totalt fanns här omkring 20 dylika byggnader av vilka Villa Ideborg (med Linnéterrassen) idag är den enda kvarvarande. Resten av husen revs, som så mycket annat, under 1960-talet och ersattes med det lägenhetskomplex som bland annat innehåller Hemköp.

Den äldsta kvarvarande byggnaden är Viktoriaskolan som stod klar år 1877, då omgiven av en skolgård med berså där det idag är parkeringsplats. Under perioden 1965-80 revs stora delar av den äldre bebyggelsen i området och ersattes av moderna bostadshus. Den främsta anledningen var markförhållandena, den leriga före detta flodfåran, som skapade sättningar på omkring halvmetern i byggnaderna närmast Linnégatan.

Linnéstaden är idag ett levande och populärt område att leva i. Här finns många restauranger att välja emellan liksom flera caféer och butiker. När vädret tillåter är uteserveringarna en självklar del av Linnégatan som fortfarande utgör huvudstråket. Den tidigare brandstationen är idag saluhall med lunchrestauranger, delikatessbutiker och bibliotek. I söder finns Slottsskogen för motion, rekreation och lek.

ARKITEKTUREN - POSTMODERNISM

Allt var tillåtet och regelbrott var välkomnade. Likt den etikettkunnige som vet hur man ska uppföra sig och därför är i sin fulla rätt att bryta mot alla normer.

Postmodernismen uppkom under 1970-talet som en reaktion på funktionalismen och den senare modernismen. Förespråkarna vände sig emot att arkitekturen alltför länge hade präglats av funktion med rationalitet som norm. Istället ville man tillbaka till själva arkitekturen vars kärna ansågs vara just utsmyckningen, det sköna för ögat snarare än det rent funktionella. Den nya arkitekturen växte fram i Amerika och spreds vidare till Europa.

Karaktäristiskt är den humoristiska "felplaceringen" av klassiska arkitekturelement samt en lek med material och färg. Pasteller och primalfärger används friskt liksom otrutna geometriska former, gärna tredimensionella. Antikens kolonner åtefinns utan bärande funktion och i otypiskt utförande - ett medvetet skämtsamt återanvändande. Tagna ur sitt sammanhang placeras och nästan parodieras frontoner och arkitrav. Allt med en blinkning åt den invigde, den arkiktekturkunnige.

Göteborgs tydligaste exempel på den postmodernistiska arkitekturen är strategiskt placerad vid älven och utgör ett lyckat försök att "sätta staden på kartan". Byggnaden kallas Läppstiftet efter sin form men heter egentligen Lilla Bommen och uppfördes som huvudkontor åt Skanska (1986-89). Istället för att flirta med den klassiska arkitekturen så talar höghuset ett maritimt språk med röd/vit fasad och närmast blåtonade glaspartier. Toppen av byggnaden är ett virrvarr av former, indragna och utskjutande, samt olikformade fönster. Det hela avslutas med ett periskopliknande utsiktstorn innehållande café.

De stora stadssaneringar som präglade Göteborg under 1960 och -70-talet skapade nya byggtillfällen lagom till postmodernismens genombrott. Exempelvis i Linnéstaden uppfördes ett flertal byggnader med en direkt blinkning till den omgivande arkitekturen. Inte bara är dekorationer återanvända, här finns även den äldre fasadens rytm med burspråk, toureller och kapade hörn - i modern tappning.

Caldenby, C (red.): Att bygga ett land, 1998
Tietz, Jürgen: Arkitektures historia under 1900-talet, 2000

Kvarteren omkring

Linnéstaden är samlingsnamn för stadsdelarna Olivedal och Kommendantsängen samt kvarteren längs långgatorna. Området sträcker sig från Slottsskogen i söder, till Järntorget i norr och möter Masthugget i väst och Haga i öst. Även om läget är centralt ger Linné en känsla av småskalighet och lugn och kvarteren är fyllda med lokala blomsterhandlare, delikatessbutiker och gemytliga affärer. Tack vare närheten till Slottsskogen är det aldrig långt till grönska och en plats för rekreation och motion.

Djupedal

Innan Linné blev Linné kallades markerna söder om Järntorget för Djupedal eftersom det hörde till Djupedals Landeri. Området var under 1700-talet glesbebyggt och lantligt och bestod mestadels av ängar och hagmarker som arrenderades ut till bönder. Där Linnégatan nu går fram löpte tidigare Djupedalsbäcken, ett vattendrag som kulverterades när gatan anlades.

Linnégatan – 1000 m fransk boulevard i Göteborg

Byggandet av Linnégatan startade 1877 när en stadsplan för området lades fram. Linnégatan skulle bli stadens nya aveny kantad av exklusiva stenhus. En fransk boulevard i Göteborg! Linnégatan invigdes i maj 1900, men långt ifrån alla hus var då uppförda och först år 1931 var alla tomter bebyggda. Gatan gjordes bred, kantades av trädalléer och hade vid invigningen även en ridbana i mitten. Den långa utbyggnadsfasen har gjort att byggnaderna längs Linnégatan har fått varierande utseende och speglar flera olika arkitekturstilar. Karakteristiskt för Linnégatan är förträdgårdarna som fortfarande kantar många av husen.

Den äldsta kvarvarande byggnaden i Linné är Viktoriaskolan från 1877, numera använd som bl.a. biograf och föreningslokal. En annan tidig byggnad i Linné är Oscar Fredriks kyrka, en praktfull nygotisk kyrka ritad 1893 av den välkände kyrkoarkitekten Helgo Zetterwall.

Olivedal

På de branta sluttningarna i Olivedal hittar vi stenhuskvarter med kringbyggda gårdar från 1900-talets början. I jämförelse med de exklusiva bostäder som tillkom längs Linnégatan under samma tid utgör de fina exempel på en enklare bostadsbebyggelse i Linnéstaden med lägre hus där mönstermurade fasader gör varje hus unikt.

Långgatorna

Långgatornas namn sägs härstamma från numrerade gångar som fanns i en gammal fruktträdgård som låg på platsen under 1700-talet. Kvarteren runt Långgatorna byggdes årtiondena innan Linnégatan drogs fram och har präglats av den blandning av verksamheter som fanns i husen från början: förutom bostäder även verkstäder, ett auktionsverk, brandstation och butiker. 

Sveagatan 11

Lägenheten

  • Upplåtelseform Bostadsrätt
  • Andelstal 1,424 %

Byggnaden

  • Energiprestanda 82 kwh/kvm och år

Ansvarig mäklare

Såld

Observera att denna bostad är såld. Vänligen kontakta ansvarig mäklare om du önskar mer information.

Sveagatan 11