• Sylvestergatan 10
    Sylvestergatan 10
  • Sylvestergatan 10
    Sylvestergatan 10
  • Sylvestergatan 10
    Sylvestergatan 10
  • Sylvestergatan 10
    Sylvestergatan 10
  • Sylvestergatan 10
    Sylvestergatan 10
  • Sylvestergatan 10
    Sylvestergatan 10
  • Sylvestergatan 10
    Sylvestergatan 10
  • Sylvestergatan 10
    Sylvestergatan 10
  • Sylvestergatan 10
    Sylvestergatan 10
  • Sylvestergatan 10
    Sylvestergatan 10
  • Sylvestergatan 10
    Sylvestergatan 10
  • Sylvestergatan 10
    Sylvestergatan 10
  • Sylvestergatan 10
    Sylvestergatan 10
  • Sylvestergatan 10
    Sylvestergatan 10
  • Sylvestergatan 10
    Sylvestergatan 10
  • Sylvestergatan 10
    Sylvestergatan 10
  • Sylvestergatan 10
    Sylvestergatan 10
  • Sylvestergatan 10
    Sylvestergatan 10
  • Sylvestergatan 10
    Sylvestergatan 10
  • Sylvestergatan 10
    Sylvestergatan 10
  • Sylvestergatan 10
    Sylvestergatan 10
  • Sylvestergatan 10
    Sylvestergatan 10
  • Sylvestergatan 10
    Sylvestergatan 10
  • Sylvestergatan 10
    Sylvestergatan 10
  • Sylvestergatan 10
    Sylvestergatan 10
  • Sylvestergatan 10
    Sylvestergatan 10
  • Sylvestergatan 10
    Sylvestergatan 10
  • Sylvestergatan 10
    Sylvestergatan 10
  • Sylvestergatan 10
    Sylvestergatan 10
Nedre Johanneberg

Sylvestergatan tio

Trerummare med högt och eftertraktat läge i stark brf med låg avgift

  • Antal rum 3 rok
  • Boarea 107 kvm
  • Våningsplan 4 av 5
  • Hiss Ja
  • Karta
Klassisk Nedre Johannebergsvåning bland trivsamma kvarter ovan Götaplatsen. Tre rum med enastående läge, två balkonger och med ett ljuvligt ljusflöde. Mild färgsättning, fint målade originalsnickerier, vackra ekparketter, snyggt kök och bad. Djupa fönsternischer och spegeldörrvalv. Spegeldörrar, diskreta stuckaturer och takrosetter. Takhöjden 2,9 meter ger rummen dess vackra volymer. 20-talsklassicismen i högform! Från Master bedroom nås en av söderbalkongerna och från köket finns den andra balkongen som delas med grannen. Vyer över en av de största gårdarna i området. Gott boende i en stark förening med låg belåning och därtill låga avgift. Några stenkast från Avenyn och Näckrosdammen finns lugnet i Nedre Johanneberg.

Längst in på Sylvestergatan Tio, där trapporna från Ålandsgatan kommer upp, ståtar den stolta hörnfastigheten från 1929. Den arbetade ekporten i original välkomnar sedan dess. Rymlig foajé, utan nivåskillnader, med den smidesprydda hissen längst in som tar er till fjärde våningen.

Massiv ekparkett i fiskbensläggning som mynnar ut i samtliga delar av våningen. Tidigt upplever vi det påtagliga ljuset och den välgörande volymen. Det möblerbara hallrummet är egentligen en förlängning av vardagsrummet via det höga 20-talsvalvet med vackra snickerier i original.

Vardagsrummet är behagligt ljust med fönsterpartierna i nordväst. Djupa fönsternischer med gedigna marmorbräden. Fina, eftertraktade, vyer över Ålandsgatan och Sylvestergatan. Detta är toppen av Nedre Johanneberg.

Matsalen ligger i fil med vardagsrummet och har på samma vis ett högt fönsterparti i nordväst med lika fin utsikt. Rummet är idag möblerat med en matsalsmöbel men kan likaväl användas som sovrum om man så önskar. Stilrena, diskreta stuckaturer och takrosett. Allt i en härlig atmosfär från tiden då huset byggdes.

Köket är rymligt och är klassiskt placerat mot gården. Ljus skåpinredning från Puustelli med arbetsbänkar i massivt trä. Fullutrustat med maskiner i rostfritt. Rejäla arbetsytor och en praktisk köksö, denna gör sig perfekt vid stora kalas. Klassiskt serveringsskåp bidrar med ytterligare karaktär. Matplats med vy över de svajande träden.

Från köksentrén nås den delade söderbalkongen. God plats för en sittgrupp. Här värmer solen!

Master bedroom är ett behagligt och vackert sovrum med balkong i söder mot den stilla gården. Parkettgolv och en rymlig klädkammare med smart förvarningssystem.

Det är härligt att kunna öppna upp och möta dagen från balkongen. Knäpptyst, med undantag av fågelsång. Innergården är en av de största i området med höga träd, berg i dagen och uteplatser.

Helkaklat badrum intill i harmonisk färgsättning som renoverades 2007. Spotlights och värmegolv. Dusch med vikbara duschväggar. Handdukstorken intill. Skönt med egen tvättmaskin.

Källarförråd om ca 2 kvadrat och vindsförråd om ca 12 kvadrat.

Tvättstugan finns på vinden. 2 tvättmaskiner, torktumlare och mangel. Torkvind med fläkt.

Trivsamt och bekvämt boende i hjärtat av Nedre Johanneberg med dess sköna atmosfär och attraktiva närhet till stans utbud av kultur, restauranger, affärer och parker.

Granne med Thörnströms och Mahogny. Promenadavstånd till Avenyn och Näckrosdammen. Trevligt med de gamla trapporna vid Ålandsgatan och Chalmerscortégen som passerar runt Valborg.

NEDRE JOHANNEBERG
Höga fasader i mörkt tegel, sparsamt utstyrda med balkonger och små listverk. Materialet är mörkt patinerat tegel på en grund av granit av urberg. Så beskriver en arkitekturkritiker i Götebors-Tidningen 1928 de första kvarterens fasader.

Det mörkt röda teglet är ett gemensamt karaktärsdrag både för de äldre och de yngre husen i Johanneberg. Till de äldre används handslaget tegel och färgat fogbruk för att få en robust och enhetlig mur. De yngre har mer industriellt tillverkade stenar men även här har murarna en levande yta präglad av ett traditionellt utförande.

I Johanneberg ritades varje fastighet för sig. Inom en strikt ram fick varje hus en individuell utformning. Det var många personer som höll i pennan, de flesta var arkitekter, några ingenjörer.

Den mest namnkunnige av arkitekterna är Ernst Torulf. Han var med och ritade bland annat Konstmuséet och Konsthallen. Nernst Hansson, Malte Erichs, Nils Olsson och CHj Zetterström tillhör dem som under 20-, 30- och 40-talen försågs göteborgarna med många nya bostadshus av varierande slag.

Hela Nedre Johanneberg är välbevarat och innehåller dels typisk 1920-talsbebyggelse, dels tidiga exempel på byggnader i funktionalismens anda. Särskilt värdefull är den norra delen med sin Lilienbergska stadsplan, sina tidstypiska 1920-talshus och monumentalt uppbyggda terrasser. Redan vid tillkomsten betecknades bebyggelsen som ett föredöme och mönsterbild av tidens kritiker.

Nedre Johanneberg avgränsas av Gibraltargatan i väster, Viktor Rydbergsgatan i norr och öster samt Lagerbringsgatan i sydost. Längst i söder utgör Wijkandersgatan gränsen, intill Johannebergskyrkan.

Området är uppkallat efter Johannebergs landeri, vars huvudbyggnad idag finns bevarad strax ovanför Korsvägen. Stadsplanen upprättades av Albert Lilienberg 1917 och omfattade ett stort bostadsområde innehållande både Nedre och Övre Johanneberg. Under utbyggnadens första etapp, 1924-38, uppfördes stenhus i 5-7 våningar i Nedre Johanneberg. I enlighet med tidens ideal hade Lilienbergs plan storgårdskvarter placerade längs oregelbundna gator vars sträckning anpassats efter områdets terräng. Förespråkat material var rött tegel och natursten, något som efterföljdes.

De två tidigaste kvarteren, längs Terrassgatan, präglas av 1920-talets klassicism. Resterande kvarter är inspirerade av funktionalismen, mest så det sist uppförda i sydost där stadsplanen hunnit ändras och kvarteret är öppet i ena kortsidan. Husen i området är ritade av dåtidens mest anlitade arkitekter. Kyrkan ritades av Sigfrid Ericson, vinnaren av arkitekttävlingen, och stod färdig 1940. Även det öppna grönområdet kring kyrkan är resultatet av en planändring.

Även området mellan Eklandagatan och Södra Vägen bebyggdes vid denna tid, 1925-35. Här fanns tidigare Karlsbergs landeri, ägt av familjen Röhss och uppfört under början av 1800-talet. Än tidigare var stadens galgbacke placerad på höjden i områdets mitt. Carlanderska sjukhemmet uppfördes 1925 i det tidigare landeriets park, varav stora delar har bevarats. Därefter bebyggdes det stora bostadskvarteret i norr med två sammanhängande gårdar, separerade av Cederbourgsgatan. Husen är i 6-7 våningar med murade gatufasader i rödbrunt tegel. Dekoren går från klassicistisk i söder mot funktionalism i norr.

20-TALSKLASSICISM
1920-talets klassicism (eller Swedish Grace som den kallades utomlands) uppvisar strama och smäckra former. Inspirationen kom från antikens Grekland och empirstilen som var förhärskande under tidigt 1800-tal.

Under mitten av 1920-talet var ekonomin i Sverige stabil med god tillväxt. Nymodigheten elektricitet gjorde att man kunde mekanisera och rationalisera industrin, varorna spreds sedan över landet med järnväg och lastbilar. Med höjda löner kunde människor köpa mer än det allra nödvändigaste vilket satte fart på samhället och tillverkningen. Välståndet och inflyttningen till städerna gjorde en modernisering både behövlig och möjlig. Samtidigt var detta en tid av politisk osäkerhet, hög arbetslöshet och trångboddhet. Samhället hade inte varit en del av byggsektorn utan alla hyreshus hade uppförts av privata byggherrar eller på spekulation.

År 1923 grundades HSB som skulle komma att spela störst roll i utvecklandet av goda bostäder åt arbetarfamiljer. Tillsammans byggde nu kommuner och kooperativa bostadsföreningar bättre boende för dem med låg inkomst. Bakom utformandet av de små men praktiska och mycket genomtänkta lägenheterna låg olika utredningar och köksstudier. Ett standardiseringskommitté inrättades för att möjliggöra masstillverkning av lister och köksinredning. Samtidigt lanserades kataloghus för den som hade möjlighet att köpa ett monteringsfärdigt hem.

Byggnadernas fasader var symmetriskt uppbyggda med jämn fönstersättning och diskret prydda med pilastrar och frontoner eller girlanger och rosetter. Balkonger och de höga portarna kunde också smyckas med urnor och kolonner. Man eftersträvade enkelhet och lugn, en reaktion mot tidigare blandstilar. Det var de klassiska arkitekturidealen som återanvändes, inte sällan med herrgården som förebild. Fasaderna putsades i nyanser av rött, gult och grönt eller murades i tegel. Trähusen kläddes med stående locklistpanel. Det karaktäristiska fönstret är spröjsat och har två bågar med tre rutor i varje. Små runda fönster (Oxögon) och halvmåneformade (Lunettfönster) prydde gavlar.

Drag av klassicismen och (den efterföljande) funktionalismen har ofta kombinerats i byggnader uppförda i brytpunkten mellan de två stilarna (omkring 1930). De klassicistiska arkitekterna, likt Asplund, övergick även de till funktionalismen under trettiotalet. I Göteborg finns ett flertal utpräglat klassicistiska områden som Nedre Johannebergs tegelbebyggelse, Kungsladugård och Bagaregården med sina landshövdingehus samt villor och radhus i Änggården. Byggnaderna vid Terrassgatan i Johanneberg är pampigt placerade på en höjd accentuerad av naturstensmurar och en grässlänt.

Kvarteren omkring

Johanneberg är uppkallat efter landeriet med samma namn vars huvudbyggnad idag finns bevarad strax ovanför Korsvägen.

Södra delen av området tillhörde Krokslätt fram till 1883 och var bebyggt med den herrgårdsliknande egendomen Gibraltar, uppförd omkring år 1800.

Albert Lilienbergs stadsplan

Framväxten av Johanneberg grundar sig i en stadsplan från 1917 som upprättades av dåvarande stadsingenjör Albert Lilienberg vilken omfattade ett stort bostadsområde innehållande både Nedre och Övre Johanneberg.

När den norra, nedre delen var uppförd omarbetades resterande stadsplan 1936 av Uno Åhrén, då nytillträdd stadsplanechef i Göteborg.

Åhrén gav istället bebyggelsen därefter ett funktionalistiskt uttryck.

Vid Pontus Wiknersplatsen kan man studera flera av Lilienbergs främsta kännetecken.

Svängda former i gatusträckningen som mynnar ut i platsbildningar och slutna gaturum där fasaderna med sitt röda tegel sluter om.

Terrassgatan

Nedre Johanneberg består av slutna storgårdskvarter längs Terrassgatan i 1920-talets klassicism med röda tegelfasader och höga socklar och terrasser i natursten. Området byggdes under förhållandevis lång tid och när det var dags för kvarteren i sydost hade stadsplanen hunnit ändras och kvarteren är öppna och luftigare. Johannebergskyrkan i områdets södra spets ritades av Sigfrid Ericson och stod färdig 1940. I väster avgränsas Nedre Johanneberg av Gibraltargatan medan Viktor Rydbergsgatan omsluter området i norr och öster.

Kända arkitekter

Husen i Nedre Johanneberg är ritade av dåtidens mest anlitade arkitekter. De är individuellt utformade men uppfattas som en sammanhängande helhet genom sin gemensamma höjd, takutformning och materialanvändning. Idag är området en del av stenstaden och klassat som riksintresse för kulturmiljövården på grund av sina höga kulturhistoriska värden. En promenad genom området är som en provkarta över 1920-talets ideal med symmetriska fasadkompositioner och klassicistiska dekorationer kring portar, runt fönster och på fasader.

Arkitekturen

Under mitten av 1920-talet var ekonomin i Sverige stabil med god tillväxt, både föregången och efterföljd av ekonomisk kris. Nymodigheten elektricitet gjorde att man kunde mekanisera och rationalisera industrin, varorna spreds sedan över landet med järnväg och lastbilar. Med höjda löner kunde människor köpa mer än det allra nödvändigaste vilket satte fart på samhället och tillverkningen. Välståndet och inflyttningen till städerna gjorde en modernisering både behövlig och möjlig. Samtidigt var detta en tid av politisk osäkerhet, hög arbetslöshet och trångboddhet. Samhället hade tidigare inte varit en del av byggsektorn utan alla hyreshus hade uppförts av privata byggherrar eller på spekulation. År 1923 grundades HSB som skulle komma att spela störst roll i utvecklandet av goda bostäder åt arbetarfamiljer. Tillsammans byggde nu kommuner och kooperativa bostadsföreningar bättre boende för dem med låg inkomst. Bakom utformandet av de små men praktiska och mycket genomtänkta lägenheterna låg olika utredningar och köksstudier. En standardiseringskommitté inrättades för att möjliggöra masstillverkning av lister och köksinredning. Samtidigt lanserades kataloghus för den som hade möjlighet att köpa ett monteringsfärdigt hem.

På stadsplaneringsnivå ville man nu bort ifrån den rätvinkliga, täta och mörka stenstaden. Nya ideal förespråkade istället tvåvåningshus i storgårdskvarter. Ljus och luft skulle det vara mellan husen. Även byggandet av en försvenskad Trädgårdsstad härstammar från 20-talet. Trädgårdsstäder med friliggande hus placerade i gatuliv längs grönskande, krökta gator byggdes utanför de större städernas kärnor.

Klassicismens fasader var symmetriska med jämn fönstersättning och diskret prydda med pilastrar och frontoner eller girlanger och rosetter. Balkongerna och de höga portarna in till gården kunde smyckas med urnor och kolonner. Det var de klassiska arkitekturidealen som återanvändes, inte sällan med herrgården som förebild – fast i en förenklad version. Man eftersträvade enkelhet och lugn, en reaktion mot tidigare blandstilar. Fasaderna putsades eller murades i tegel. Trähusen kläddes med stående locklistpanel. Det karaktäristiska fönstret är spröjsat och har två bågar med tre rutor i varje. Små runda fönster, oxögon, och halvmåneformade, lunettfönster, prydde gavlar.

Drag av klassicismen och den efterföljande funktionalismen har ofta kombinerats i byggnader uppförda i brytpunkten mellan de två stilarna, omkring 1930. De klassicistiska arkitekterna övergick även de till funktionalismen under trettiotalet. I Göteborg finns ett flertal utpräglat klassicistiska områden som Nedre Johanneberg, där tegelbyggnaderna vid Terrassgatan är pampigt placerade på en höjd - accentuerad av naturstensmurar och en grässlänt. Kungsladugård och Bagaregården med sina landshövdingehus kring grönskande storgårdar liksom villor och radhus i Änggården är ytterligare exempel.

Sylvestergatan 10

Lägenheten

  • Upplåtelseform Bostadsrätt
  • Andelstal 4,79 %

Byggnaden

  • Byggnadsår 1929
  • Byggnadsstil 1920-talets klassicism
  • Uppvärmning Fjärrvärme
  • Internet Bredband kan erbjudas via Com Hem.
  • Energiprestanda 136 kwh/kvm och år

Ansvarig mäklare

Såld

Observera att denna bostad är såld. Vänligen kontakta ansvarig mäklare om du önskar mer information.

Sylvestergatan 10