• Tångebergsvägen 8B
    Tångebergsvägen 8B
  • Tångebergsvägen 8B
    Tångebergsvägen 8B
  • Tångebergsvägen 8B
    Tångebergsvägen 8B
  • Tångebergsvägen 8B
    Tångebergsvägen 8B
  • Tångebergsvägen 8B
    Tångebergsvägen 8B
  • Tångebergsvägen 8B
    Tångebergsvägen 8B
  • Tångebergsvägen 8B
    Tångebergsvägen 8B
  • Tångebergsvägen 8B
    Tångebergsvägen 8B
  • Tångebergsvägen 8B
    Tångebergsvägen 8B
  • Tångebergsvägen 8B
    Tångebergsvägen 8B
  • Tångebergsvägen 8B
    Tångebergsvägen 8B
  • Tångebergsvägen 8B
    Tångebergsvägen 8B
  • Tångebergsvägen 8B
    Tångebergsvägen 8B
  • Tångebergsvägen 8B
    Tångebergsvägen 8B
  • Tångebergsvägen 8B
    Tångebergsvägen 8B
  • Tångebergsvägen 8B
    Tångebergsvägen 8B
  • Tångebergsvägen 8B
    Tångebergsvägen 8B
  • Tångebergsvägen 8B
    Tångebergsvägen 8B
  • Tångebergsvägen 8B
    Tångebergsvägen 8B
  • Tångebergsvägen 8B
    Tångebergsvägen 8B
  • Tångebergsvägen 8B
    Tångebergsvägen 8B
  • Tångebergsvägen 8B
    Tångebergsvägen 8B
  • Tångebergsvägen 8B
    Tångebergsvägen 8B
  • Tångebergsvägen 8B
    Tångebergsvägen 8B
  • Tångebergsvägen 8B
    Tångebergsvägen 8B
  • Tångebergsvägen 8B
    Tångebergsvägen 8B
  • Tångebergsvägen 8B
    Tångebergsvägen 8B
  • Tångebergsvägen 8B
    Tångebergsvägen 8B
  • Tångebergsvägen 8B
    Tångebergsvägen 8B
  • Tångebergsvägen 8B
    Tångebergsvägen 8B

Tångebergsvägen åttaB

Fint skärgårdshus i Mollösund om 5 rok med 2 badrum, balkong, soldäck, förråd, parkering & båtplats!

  • Antal rum 5 rok, varav 3 sovrum
  • Boarea 98 kvm
  • Tomtareal 128 kvm
  • Byggnadsår 2006
  • Karta
Här doftar havet. Här är det vackert. Här är det tyst. Längst ut på Orust sydvästra kust ligger Mollösund med anor från 1500-talet. I den nya delen Tången erbjuds ett superfräscht skärgårdshus i åretruntstandard uppfört 2006. Båtplats ingår i Lervik småbåtshamn.

5 rok om 98 kvadrat och stort sällskaps- & grilldäck för trevliga dagar och kvällar. Balkong på andra våning med utsikt över området. Bekvämt och charmigt boende med öppen planlösning mellan snyggt kök och rymligt vardagsrum med utgång till soldäcket via höga, spröjsade pardörrar till härliga ytor att umgås på.

Tre sköna sovrum och 2 fina badrum, varav ett med tvättmaskin och torktumlare. Hela huset har ljusa barfotavänliga ekgolv. Vattenburen golvvärme i nedre plan och elradiatorer i övre plan. Från övervåningen ses bergknallar och husen runt omkring.

Larm finns. Fiber kommer att installeras. Huset målades utvändigt syd och väst 2013, norr 2014 samt öst 2017. Promenadavstånd till båtplats i Lervik. Båtplats nr K 14 för båt upptill 7,5 m och med plats mellan bommarna på 3,5 m.

Parkering intill huset. Några hundra meter till bad och båthamn samt magasinsbyggnad som inrymmer fest- & möteslokal, bastu, toalett, gästrum för ett par familjer. Promenad- & cykelavstånd till det gamla Mollösund med fiskaffärer, mataffär, skeppshandel, klädbutiker, glasscafé, caféer, restauranger, hotell och vandrarhem. Flera härliga badplatser runt omkring.

Ett åretruntparadis med havet, klipporna och det gamla samhället intill.
Till och med en kommunal busslinje finns.

BOHUSLÄNSK BYGGTRADITION
Redan på 1500-talet bebyggdes den mittersta delen av Bohuskusten med tät fiskelägesbebyggelse. Samlad trähusbebyggelse längs den norra och den södra kustremsan tillkom under 1800-talets andra halva. Omkring 1750-1800 gick sillen till längs Bohusläns kust. Inkomsterna från fisket översteg de man fick genom jordbruk varför invånarna flyttade närmare vattnet. Här byggdes husen vid naturliga hamnar i låglänta områden, i lä för vinden.

Bebyggelsen placerades vanligtvis tätt på och emellan granithällar. De flesta hus låg så att man hade uppsikt över både havet och båtarna i hamnen. De boende ägde inte marken själva varför ingen inhägnad tomtmark förekom, på sin höjd en liten kålgård för husbehov med en låg stenmur runt. Man kunde passera fritt mellan husen, ner till bodarna och ut på bryggorna. Området mellan husen användes till arbetssysslor eller samvaro. Det var en tät gemenskap där man ägde båtarna gemensamt och arbetade tillsammans.
1800-talets enkelstuga består av ett kök och en stuga ("stöva") med bakugn och murstock placerade centralt i huset. I äldre stugor ligger bakugnen mot ytterväggen. Enkelstugorna har sedan uppförandet byggts både om- och till. Vanligt var en s.k. snedtäcka längs med husets långsida vilken förlängde takfallet och förstorade bostadsrummet. Kring entrén byggdes ofta ett vindskydd och kring sekelskiftet 18-1900 uppfördes glasade verandor vid ytterdörrarna. Framkammarstugan är en variant av enkelhuset där ett extra rum byggts till i husets längdriktning. Parstugan är ovanlig i länet men har symmetrisk plan med ett rum på var sida entrén och i mitten en tambur samt en kammare.

Det västsvenska dubbelhuset började uppföras omkring 1830 och hade en nästan kvadratisk plan med fyra rum i bottenvåningen samt en skorsten i mitten. Troligtvis var det en vidareutveckling av ett enkelhus med snedtäcka.
Salsbyggnaden uppkom på 1700-talet, inspirerad av franskt byggande. Den användes främst till herrgårdar och liknande, något det finns lite av i Bohuslän. Salsbyggnaden förekommer istället i länet som kaptens- och prästgårdar. Planen har rum i dubbel bredd med den stora salen placerad mitt bak, motstående entrén.

Husen i Bohuslän hade nästan uteslutande stengrund. En äldre skalmur av råsten och fylld med jord eller, efter 1800-talets mitt, en grund av huggen natursten. Grunden gjordes efterhand högre tills man hade en extra bostadsvåning i botten. Här förlades tvättstuga och kök samt gärna ett "sommar-rum" där familjen kunde bo under varma månader medan man hyrde ut resten av huset till badgäster.

Timmer var fram till skiftet 18-1900 det vanligaste materialet i byggnader och ersattes framgent av en regelstomme. Tidigt under 1800-talet började man i kustområdena att klä husen med stående plank för att täta dem. Bruket utvecklades vid årtiondets mitt till den panelarkitektur vi kan se idag. Influenserna till snickarglädjen kom utifrån och varianterna av var många, beroende på den lokale snickarens färdigheter. Vanligt var att huset uppfördes med relativt enkel fasad och att man sedan adderade både rum och dekorationer efter behov och plånbok. Husen lämnades inledningsvis trärena för att gråna över tid, eller ströks med falu rödfärg. Under 1800-talets början blev det vanligt att måla husen med oljefärg i dov ockraton. Något som vid mitten av århundradet ersattes av de ljusa nyanser av oljefärg som nu upplevs som typiskt bohuslänska.

Den vanligaste takformen var sadeltak vilken också förekom med brutet fall eller valmat över gaveln. Taken täcktes inledningsvis mednaturmaterial som torv, tång, vass eller halm. Under 1700-talet började man använda enkupiga tegelpannor och på 1800-talet var tegel förhärskande. Under 1900-talet kom det tvåkupiga teglet.

Litteraturförteckning
Danielsson, R. (1980). Bebyggelse och byggnadstradition i Bohuslän. Uddevalla: Särtryck ur Bohuslän Årsbok 1980.
Pettersson, M. (2013). Att bygga varsamt i det bohuslänska kustsamhället. Göteborg: Chalmers tekniska högskola.
Wessel. (1992). Ditt hus på Tjörn! Tjörn: Tjörns kommuns kultur-och byggnadsnämnder.

Tångebergsvägen 8B

Villan

  • Byggnadsår 2006
  • Fastighetsbeteckning Tången 3:132
  • Uppvärmning Vattenburen golvvärme och direktverkande el
  • Byggnadstyp Friliggande villa, 1 ½ plan
  • TV, internet och telefoni Fiber installeras under 2019,

Ansvarig mäklare

Såld

Observera att denna bostad är såld. Vänligen kontakta ansvarig mäklare om du önskar mer information.

Tångebergsvägen 8B