• Teatergatan 21
    Teatergatan 21
  • Teatergatan 21
    Teatergatan 21
  • Teatergatan 21
    Teatergatan 21
  • Teatergatan 21
    Teatergatan 21
  • Teatergatan 21
    Teatergatan 21
  • Teatergatan 21
    Teatergatan 21
  • Teatergatan 21
    Teatergatan 21
  • Teatergatan 21
    Teatergatan 21
  • Teatergatan 21
    Teatergatan 21
  • Teatergatan 21
    Teatergatan 21
  • Teatergatan 21
    Teatergatan 21
  • Teatergatan 21
    Teatergatan 21
  • Teatergatan 21
    Teatergatan 21
  • Teatergatan 21
    Teatergatan 21
  • Teatergatan 21
    Teatergatan 21
  • Teatergatan 21
    Teatergatan 21
  • Teatergatan 21
    Teatergatan 21
  • Teatergatan 21
    Teatergatan 21
  • Teatergatan 21
    Teatergatan 21
  • Teatergatan 21
    Teatergatan 21
  • Teatergatan 21
    Teatergatan 21
  • Teatergatan 21
    Teatergatan 21
  • Teatergatan 21
    Teatergatan 21
  • Teatergatan 21
    Teatergatan 21
  • Teatergatan 21
    Teatergatan 21
  • Teatergatan 21
    Teatergatan 21
  • Teatergatan 21
    Teatergatan 21
  • Teatergatan 21
    Teatergatan 21
  • Teatergatan 21
    Teatergatan 21
  • Teatergatan 21
    Teatergatan 21
  • Teatergatan 21
    Teatergatan 21
  • Teatergatan 21
    Teatergatan 21
  • Teatergatan 21
    Teatergatan 21
  • Teatergatan 21
    Teatergatan 21
Lorensberg

Teatergatan tjugoett

Modern, superfräsch cityvåning om 4 rok, 110 kvm. Balkong och exceptionellt bra läge överst i huset!

  • Antal rum 4 rok
  • Boarea 110 kvm
  • Våningsplan 7 av 7
  • Hiss Ja
  • Karta
Modern, superfräsch cityvåning om 4 rok, 110 kvm med exceptionellt bra läge överst i huset på Teatergatan Tjugoett. Totalt renoverad 2013. Genomgående planlösning i öster - väster. Konsekvent snyggt inredd i material och färger. Öppen, fantastiskt ljus planlösning i kök och vardagsrum med utgång till balkong. Tre sovrum lite för sig. Master bedroom mot gården med stor klädkammare intill. Snyggt kök i stramt vitt med granitbänkar i svart. Maskiner i rostfritt. Härligt badrum med bland annat dusch, toalett samt tvättmaskin och torktumlare. Våningen har ett vackert, ljust trägolv i ask och infällda, dimbara downlights i taket. Bra och lätt tillgängligt förråd på samma våningsplan. Brf med god ekonomi och låga månadsavgifter. Garage i huset.

Den charmiga Teatergatan går parallellt med Kungsportsavenyen och sträcker sig mellan Parkgatan och Engelbrektsgatan. Husen utmed gatan har en livfull blandning av byggnadsstilar som nyrenässans, postmodernism och nyfunkis.

På nummer Tjugoett uppfördes huset 1975 i den för tiden tidstypiska postmoderna stilen med fasader i gult tegel i sju våningar med affärslokaler i entréplan och garage i botten.

Innanför entrén välkomnar en dekorativ ekport med dörrar i par och kvadratiska glasningar. Allt i ett stort glasparti. Vi tar hissen till sjunde himlen eller våningen.

Hallrummet tar emot medan ljuset överväldigar. Här ligger ett praktiskt klinkergolv i mörkgrått och väggarna är strukna i brutet vitt som våningen i övrigt. Den stora klädkammaren nås härifrån. Gästtoaletten är snyggt inredd med vitt liggande kakel och handfat på kommod i valnöt från Vedum.

Våningen renoverades i sin helhet 2013 (även fönster) i konsekventa material och färger med ljust vacker trägolv i ask samt snygga innerdörrar i vitt med stram spegel.

Vi fortsätter in i det stora öppna rummet med köket och vardagsrummet i en sällskaplig helhet. Köket har en vit, stram skåpinredning med bänkskivor i svart granit och stänkskydd i glas. En stor köksö i mitten med induktionshäll, snygg köksfläkt (mekanisk) och med bra förvaring. Trevlig att samlas kring. Trevlig att duka upp en buffé på. Maskiner i rostfritt från Husqvarna.

Rummets andra del har rymden för både ett matbord och en soffgrupp. Härifrån nås balkongen med vyer mot fasader, takåsar och Domkyrkans torn samt den gamla Sjöbefälsskolan längst bort. Allt finns för ett trevligt sällskapsliv.

Master bedroom ligger skönt mot gården. Rummet är möblerat med en dubbelsäng och ett skrivbord vid fönstret. Här finns även en skjutdörrsgarderob och direktaccess till en rejäl klädkammare.

De två andra sovrummen har garderober och ligger i öster innanför balkongen och i väster mot gården. Där emellan finns ett fräscht badrum med vitt liggande kakel och klinker i ljust grått. Dusch med flexibla glasväggar, handdusch och taksil. Brett handfat på kommod i valnöt från Vedum. Handdukstork. Tvättmaskin och torktumlare med arbetsbänk i granit.

Lättillgängligt och några steg utanför våningen finns ett praktiskt förråd.
I föreningen finns tvättstugor på Teatergatan och Chalmersgatan. Det finns även ett cykelrum.

Ett bekvämt och trevligt boende med garage i huset.

Våningen passar bra för människor som vill bo i en modern, vacker miljö mitt i en stad som sakta börjar ta en ny form med mer plats för människor och en levande stadskärna med affärer, caféer, restauranger, kultur, service, parker och kommunikationer.

Byggnaden är uppförd på tomt där den äldre husraden revs i början av 1970-talet. Bifogar en bild på Teatergatan nr. 17-21 tagen år 1960 så ser du vad som stod där innan. Aktuell byggnad från 1975 är i postmodernistisk stil som var vanligt för de nya bostadshus som byggdes efter saneringarna, tänk tex. Linnégatan. Den har en för 1970-talet ovanlig bottenvåning. Jag trodde först den var äldre än huset. Den typen av rusticerad bottenvåning är en blinkning bakåt i tiden och säkerligen fanns även en tanke att anpassa höjd och utseende så att det liknar huset bredvid (Teatergatan 25).

Annat att lägga märke till är att arkitekten lekt lite med formerna på fasaden, typiskt för tiden, med osymmetrisk placering av fönster, burspråk och balkonger. Jämför tex. bottenvåningens fönster med ovanliggande våningars fönsterplacering. Det finns även både indragna balkonger och balkonger placerade intill burspråk.

Kvarteren omkring

Lorensberg hänger tätt samman med Vasastaden och sträcker sig från vallgraven i norr, österut till Heden, mot Nedre Johanneberg i söder samt längs Aschebergsgatan och Vasaplatsen i väster.

Lorensbergs landeri

Innan byggandet av Lorensberg påbörjades upptogs markerna söder om vallgraven mestadels av stora landerier och herrgårdsliknande gårdsanläggningar. Under 1700-talet låg Lorensbergs landeri i nuvarande Lorensbergsparken och på samma plats etablerades ett värdshus 1823 som med tiden utvidgades och under 1900-talets början blev ett populärt nöjesetablissemang med restaurang, cirkus och Lorensbergsteatern.

Byggandet av Lorensberg påbörjades under 1870-talet och startade i den norra delen av området. Här uppfördes stora stenhus i slutna och regelbundna kvarter längs raka gator, ett bostadsområde av ”hög kvalité” för stadens bättre bemedlade. Mot slutet av 1800-talet byggdes bostadshus i fyra-fem våningar med ljust putsade fasader i rikt dekorerad nyrenässans.

Paradgatan framför andra

Längs Kungsportsavenyn och dess tvärgator finns i dag ett rikt utbud av restauranger, barer och butiker och Lorensberg utgör en viktig del av stadens centrum, såväl nöjesmässigt som kulturellt.

Under 1880-talet utvecklades Kungsportsavenyn till att bli en förnäm bostadsgata med stora våningar bakom ståtliga, ljusa putsfasader. Den utformades som en paradgata med trädrader kantad av förträdgårdar framför husen. Avenyn var ett viktigt huvudstråk och tidigt diskuterades hur den skulle avslutas i den södra änden.

Götaplatsen utformades efter en stadsplan från 1910 som omfattade Avenyns avslutning, Götaplatsen, samt Lorensbergs villaområde och som togs fram av dåvarande stadsingenjören Albert Lilienberg. Runt Götaplatsen byggdes några av de viktigaste offentliga byggnaderna i Göteborg. Det pampiga Konstmuseet stod klart 1923, lagom till öppnandet av Jubileumsutställningen samma år. Stadsteatern och Konserthuset invigdes 1934 respektive 1935 och utformades i funktionalistisk stil. Den numer klassiska statyn över Poseidon hade då rests som kronan på verket fyra år tidigare, 1931.

Livet i Lorensberg

Bostadslägenheterna i Lorensberg planerades efter de principer som gällde för borgerliga hem i städerna under slutet av 1800-talet. Åt gatan låg den representativa delen av bostaden med salong, matsal och herrum i fil medan den privata delen med sovrum och kök var vända åt gården. På gården låg avträden och enklare gårdshus som innehöll smålägenheter med ett eller två rum. Alla bostäder värmdes ursprungligen med kakelugn eller liknande och i gathusen fanns både avloppssystem och rinnande vatten, ibland till och med även badrum för personlig hygien. Fram på 1930-talet installerades WC i både gat- och gårdshus och centralvärmen kom inte långt efter. I husens källarvåningar fanns verksamheter som skomakeri, mjölkaffär och potatislager.

Lorensbergs stenhusbebyggelse från tiden före 1935 är välbevarad och kompletterad med några större, modernare skapelser - främst längs Avenyn, men 1866 års stadsplan gör sig fortfarande i högsta grad påmind.

Arkitekturen

Postmodernismen uppkom under 1970-talet som en reaktion på funktionalismen och den senare modernismen. Förespråkarna vände sig emot att arkitekturen alltför länge hade präglats av funktion med rationalitet som norm. Istället ville man tillbaka till själva arkitekturen vars kärna ansågs vara just utsmyckningen, det sköna för ögat snarare än det rent funktionella. Den nya arkitekturen växte fram i Amerika och spreds vidare till Europa.

Karaktäristiskt är den humoristiska ”felplaceringen” av klassiska arkitekturelement samt en lek med material och färg. Pasteller och primalfärger används friskt liksom otrutna geometriska former, gärna tredimensionella. Antikens kolonner återfinns utan bärande funktion och i otypiskt utförande - ett medvetet skämtsamt återanvändande. Tagna ur sitt sammanhang placeras och nästan parodieras frontoner och arkitrav. Allt med en blinkning åt den invigde, den arkitekturkunnige.

Göteborgs tydligaste exempel på den postmodernistiska arkitekturen är strategiskt placerad vid älven och utgör ett lyckat försök att ”sätta staden på kartan”. Byggnaden kallas Läppstiftet efter sin form men heter egentligen Lilla Bommen och uppfördes som huvudkontor åt Skanska (1986-89). Istället för att flirta med den klassiska arkitekturen så talar höghuset ett maritimt språk med röd/vit fasad och närmast blåtonade glaspartier. Toppen av byggnaden är ett virrvarr av former, indragna och utskjutande, samt olikformade fönster. Det hela avslutas med ett periskopliknande utsiktstorn innehållande café.

De stora stadssaneringar som präglade Göteborg under 1960 och -70-talet skapade nya byggtillfällen lagom till postmodernismens genombrott. Exempelvis i Linnéstaden uppfördes ett flertal byggnader med en direkt blinkning till den omgivande arkitekturen. Inte bara är dekorationer återanvända, här finns även den äldre fasadens rytm med burspråk, toureller och kapade hörn – i modern tappning.