• Teknologgatan 3
    Teknologgatan 3
  • Teknologgatan 3
    Teknologgatan 3
  • Teknologgatan 3
    Teknologgatan 3
  • Teknologgatan 3
    Teknologgatan 3
  • Teknologgatan 3
    Teknologgatan 3
  • Teknologgatan 3
    Teknologgatan 3
  • Teknologgatan 3
    Teknologgatan 3
  • Teknologgatan 3
    Teknologgatan 3
Nedre Johanneberg

Teknologgatan tre

  • Antal rum 3 rok
  • Boarea 98 kvm
  • Månadsavgift 5 431 kr
  • Våningsplan 1 av 5
  • Hiss Ja
  • Karta

Kvarteren omkring

Johanneberg är uppkallat efter landeriet med samma namn vars huvudbyggnad idag finns bevarad strax ovanför Korsvägen.

Södra delen av området tillhörde Krokslätt fram till 1883 och var bebyggt med den herrgårdsliknande egendomen Gibraltar, uppförd omkring år 1800.

Albert Lilienbergs stadsplan

Framväxten av Johanneberg grundar sig i en stadsplan från 1917 som upprättades av dåvarande stadsingenjör Albert Lilienberg vilken omfattade ett stort bostadsområde innehållande både Nedre och Övre Johanneberg.

När den norra, nedre delen var uppförd omarbetades resterande stadsplan 1936 av Uno Åhrén, då nytillträdd stadsplanechef i Göteborg.

Åhrén gav istället bebyggelsen därefter ett funktionalistiskt uttryck.

Vid Pontus Wiknersplatsen kan man studera flera av Lilienbergs främsta kännetecken.

Svängda former i gatusträckningen som mynnar ut i platsbildningar och slutna gaturum där fasaderna med sitt röda tegel sluter om.

Terrassgatan

Nedre Johanneberg består av slutna storgårdskvarter längs Terrassgatan i 1920-talets klassicism med röda tegelfasader och höga socklar och terrasser i natursten. Området byggdes under förhållandevis lång tid och när det var dags för kvarteren i sydost hade stadsplanen hunnit ändras och kvarteren är öppna och luftigare. Johannebergskyrkan i områdets södra spets ritades av Sigfrid Ericson och stod färdig 1940. I väster avgränsas Nedre Johanneberg av Gibraltargatan medan Viktor Rydbergsgatan omsluter området i norr och öster.

Kända arkitekter

Husen i Nedre Johanneberg är ritade av dåtidens mest anlitade arkitekter. De är individuellt utformade men uppfattas som en sammanhängande helhet genom sin gemensamma höjd, takutformning och materialanvändning. Idag är området en del av stenstaden och klassat som riksintresse för kulturmiljövården på grund av sina höga kulturhistoriska värden. En promenad genom området är som en provkarta över 1920-talets ideal med symmetriska fasadkompositioner och klassicistiska dekorationer kring portar, runt fönster och på fasader.

Arkitekturen

Under mitten av 1920-talet var ekonomin i Sverige stabil med god tillväxt, både föregången och efterföljd av ekonomisk kris. Nymodigheten elektricitet gjorde att man kunde mekanisera och rationalisera industrin, varorna spreds sedan över landet med järnväg och lastbilar. Med höjda löner kunde människor köpa mer än det allra nödvändigaste vilket satte fart på samhället och tillverkningen. Välståndet och inflyttningen till städerna gjorde en modernisering både behövlig och möjlig. Samtidigt var detta en tid av politisk osäkerhet, hög arbetslöshet och trångboddhet. Samhället hade tidigare inte varit en del av byggsektorn utan alla hyreshus hade uppförts av privata byggherrar eller på spekulation. År 1923 grundades HSB som skulle komma att spela störst roll i utvecklandet av goda bostäder åt arbetarfamiljer. Tillsammans byggde nu kommuner och kooperativa bostadsföreningar bättre boende för dem med låg inkomst. Bakom utformandet av de små men praktiska och mycket genomtänkta lägenheterna låg olika utredningar och köksstudier. En standardiseringskommitté inrättades för att möjliggöra masstillverkning av lister och köksinredning. Samtidigt lanserades kataloghus för den som hade möjlighet att köpa ett monteringsfärdigt hem.

På stadsplaneringsnivå ville man nu bort ifrån den rätvinkliga, täta och mörka stenstaden. Nya ideal förespråkade istället tvåvåningshus i storgårdskvarter. Ljus och luft skulle det vara mellan husen. Även byggandet av en försvenskad Trädgårdsstad härstammar från 20-talet. Trädgårdsstäder med friliggande hus placerade i gatuliv längs grönskande, krökta gator byggdes utanför de större städernas kärnor.

Klassicismens fasader var symmetriska med jämn fönstersättning och diskret prydda med pilastrar och frontoner eller girlanger och rosetter. Balkongerna och de höga portarna in till gården kunde smyckas med urnor och kolonner. Det var de klassiska arkitekturidealen som återanvändes, inte sällan med herrgården som förebild – fast i en förenklad version. Man eftersträvade enkelhet och lugn, en reaktion mot tidigare blandstilar. Fasaderna putsades eller murades i tegel. Trähusen kläddes med stående locklistpanel. Det karaktäristiska fönstret är spröjsat och har två bågar med tre rutor i varje. Små runda fönster, oxögon, och halvmåneformade, lunettfönster, prydde gavlar.

Drag av klassicismen och den efterföljande funktionalismen har ofta kombinerats i byggnader uppförda i brytpunkten mellan de två stilarna, omkring 1930. De klassicistiska arkitekterna övergick även de till funktionalismen under trettiotalet. I Göteborg finns ett flertal utpräglat klassicistiska områden som Nedre Johanneberg, där tegelbyggnaderna vid Terrassgatan är pampigt placerade på en höjd - accentuerad av naturstensmurar och en grässlänt. Kungsladugård och Bagaregården med sina landshövdingehus kring grönskande storgårdar liksom villor och radhus i Änggården är ytterligare exempel.

Övrig information

  • Tillträde enligt överenskommelse
  • Pantsatt lägenheten är inte pantsatt

Förening

  • Föreningens namn Brf. Teknologgatan 3
  • Om föreningen

    Brf Teknologgatan 3, 769614-8332, registrerades hos bolagsverket 2006-07-120 nuvarande ekonomisk plan 2016-01-19 samt nuvarande stadgar 2016-01-19.
    Föreningen förvärvade fastigheten Johanneberg 2:14 år 2016.

    Byggnaden uppfördes 1927 på adressen Teknologgatan 3 och inrymmer 11 lägenheter, varav 10 är upplåtna med bostadsrätt och 1 med hyresrätt, om totalt 1161 kvm samt 1 lokal om 190 kvm. Byggnadens undergrund är berg.

    Hyresintäkterna utgör 48 % av nettoomsättningen.

    Månadsavgiften är sänkt 2019 med ca 11 % till 594 kr/ kvm och år.
    Föreningens långsiktiga låneskuld är 25 430 000 (se villkor i årsredovisningen) vilket ger en belåning på 21 904 kr/kvm och 77 % av taxeringsvärdet som 2017 var 33 220 000 kr.
    Föreningens ekonomiska förvaltning utförs av Ale Fastighetsförvaltning AB.

  • Antal lägenheter 11
  • Antal lokaler 1
  • Föreningen tillåter juridisk person som köpare? Nej