• Vasagatan 33
    Vasagatan 33
  • Vasagatan 33
    Vasagatan 33
  • Vasagatan 33
    Vasagatan 33
  • Vasagatan 33
    Vasagatan 33
  • Vasagatan 33
    Vasagatan 33
  • Vasagatan 33
    Vasagatan 33
  • Vasagatan 33
    Vasagatan 33
  • Vasagatan 33
    Vasagatan 33
  • Vasagatan 33
    Vasagatan 33
  • Vasagatan 33
    Vasagatan 33
  • Vasagatan 33
    Vasagatan 33
  • Vasagatan 33
    Vasagatan 33
  • Vasagatan 33
    Vasagatan 33
  • Vasagatan 33
    Vasagatan 33
  • Vasagatan 33
    Vasagatan 33
  • Vasagatan 33
    Vasagatan 33
  • Vasagatan 33
    Vasagatan 33
  • Vasagatan 33
    Vasagatan 33
  • Vasagatan 33
    Vasagatan 33
  • Vasagatan 33
    Vasagatan 33
  • Vasagatan 33
    Vasagatan 33
  • Vasagatan 33
    Vasagatan 33
  • Vasagatan 33
    Vasagatan 33
  • Vasagatan 33
    Vasagatan 33
  • Vasagatan 33
    Vasagatan 33
  • Vasagatan 33
    Vasagatan 33
Vasastaden

Vasagatan trettiotre

Lgh 27. STORA VINDSVÅNINGEN - Mästerverk. Gästtoalett. Braskamin. Tinnar. Torn.

  • Antal rum 3 rok, varav 2 sovrum
  • Boarea 148 kvm
  • Utgångspris 9 916 000 kr
  • Månadsavgift 6 290 kr
  • Våningsplan 7 av 7
  • Hiss Ja
  • Karta
Den här vindsvåningen förenar stora sällskapsytor i kök och vardagsrum med en historisk, unik känsla. Det storslagna köket är rymligt som en matsal och praktiskt som ett modernt kök ska vara. Ett stort snedställt fönsterparti i sydväst och ett takfönster i andra delen ser till att dagsljuset hittar in. Skulpturalt murverk bildar fond för strama skåp i peppargrått och ett genomgående, grålutat plankgolv. Här finns plats för ett matbord som rymmer upp till 20 gäster om man så vill.

Vardagsrummet ligger halvt öppet innanför murverk med en härlig braskamin. Fyra fönsterkupor bjuder på utsikt över stadens tinnar och torn. Möblera med en tongivande sittgrupp och låt timmarna gå, kanske till tonerna av en Tjajkovskijbalett som för dig tillbaka till 1890-talet.

Intill finns ett skönt sovrum med garderober, plats för dubbelsäng och en charmig fönsterkupa. Bredvid finns ett rustikt badrum med kakel i betongatmosfär och vitt liggande kakel.

Även det andra sovrummet mot gården kan möbleras med en dubbelsäng. Separat toalett intill.

I den öppna hallen finns garderober och takfönster. Lyssnar du noga kan du kanske höra ljudet av symfonikerna 500 meter utanför dörren.

VASAGATAN TRETTIOTRE / GÖTABERGSGATAN SEXTON

En gränslöst vacker klenod från 1890 får med varsam hand nytt liv via ett unikt ombyggnadsprojekt i vilket 30 kolossalt vackra lägenheter erbjuder ett hypermodernt boende med största möjliga respekt för allt bevarat original. Se fasadens dekorativa detaljer. Se trapphuset med dess dekorationer och takmålningen högst upp. Lägenheterna har varierande boareor mellan 72 - 171 kvm. Takhöjderna är 3 - 3,5 meter i originalplanen och vindslägenheterna som högst 3 meter. Många av lägenheterna har öppna spisar och balkonger. Alla har snygga kök och badrum. Huset ritades av arkitekt Ernst Krüger. Den stolta byggnaden huserar på hörnet Götabergsgatan 16 och Vasagatan 33 i den för stadsdelen så tidstypiska byggnadsstilen vi kallar nyrenässans. Det råder ingen tvekan om att byggnaden uppfördes som för att synas. Läget i kanten av Vasaparken och ett hus från Röhsska museet är idag som då, något av det bästa staden erbjuder.

Kvarteren omkring

Vasastaden bebyggdes med fashionabla bostadskvarter mellan åren 1870-1920. Norr om stadsdelen möter vallgravsstråket i norr, Lorensberg i öst och söder, Landala vid Kapellplatsen och i väster ligger Haga.

Flygarns Haga

Nuvarande Vasastaden var vid 1700-talets slut glest bebyggt i form av små enkla trästugor och kring mitten av 1800-talet hade en enkel förstadsbebyggelse vuxit fram. Området kallades Flygarns Haga efter poliskommissarie Anders F. Flygare som ägde en del av marken och har beskrivits som en egendomlig blandning av idyll och kåkstad. De första stora stenhusen utanför vallgraven började byggas 1850-60 längs Nya Allén som en rad med påkostade villor.

Vacker och sund belägenhet

Vid mitten av 1800-talet var staden innanför vallgraven färdigbyggd och nya områden behövde tas i anspråk för Göteborgs utvidgning. En stadsplanetävling utlystes och 1866 fanns en färdig plan som omfattade de tongivande delarna Vasaplatsen, Vasagatan och Vasaparken. Läget ansågs perfekt med närhet till arbetsplatser och butiker innanför vallgraven och det sades att ”ingen annan del av staden erbjuder för uppförande av boningshus en så vacker, sund och i alla avseenden behaglig belägenhet”. Platsen saknade motstycke och här uppfördes det nya, fashionabla bostadsområdet Vasastaden.

Från norr till söder

Vasastaden bebyggdes med fashionabla bostäder. Byggandet startade 1870 i områdets norra del med slutna kvarter närmast vallgravsstråket placerade längs rätvinkliga gator och avenyer. Sparsamt dekorerade trevåningshus vid Haga Kyrkogata utvecklades under byggandet österut till rikt utsmyckade nyrenässansfasader. Vasagatan utgjorde områdets viktigaste stråk med planterad allé och flera allmänna byggnader. Vasaplatsen var vid den här tiden en öppen park och naturlig mötesplats. Byggnaderna kring Vasaplatsen stod klara kring förra sekelskiftet i tidstypisk stil med rikt dekorerade och högsträckta tegelfasader i fem till sex våningar, krönta med tinnar och torn.

Den södra delen av Vasastaden mot Lorensberg och Landala byggdes mellan 1910 och 1940 och har ett mer varierat utseende, fortfarande i storgårdskvarter men gatorna är anpassade till den kuperade terrängen. Stenhus i nationalromantikens röda tegel ligger sida vid sida med putsade hus i jugendstil och landshövdingehus.

I Vasastadens sydvästra del ligger det högt belägna Fogelberget med sin blandning av exklusiva tjänstemannavillor från 1800-talets slut och punkthus i funkisstil som stod inflyttningsklara 1960.

Livet i Vasastaden

Bostadslägenheterna i Vasastadens var ursprungligen ordnade efter de principer som gällde för borgerliga hem i städerna under slutet av 1800-talet. Åt gatan låg den representativa delen av bostaden med salong, matsal och herrum i fil medan den privata delen med sovrum och kök var vända åt gården. På gården låg avträden och enklare gårdshus som innehöll smålägenheter med ett eller två rum. Alla bostäder värmdes ursprungligen med kakelugn eller liknande och i gathusen fanns både avloppssystem och rinnande vatten, ibland till och med även badrum för personlig hygien. Fram på 1930-talet installerades WC i både gat- och gårdshus och centralvärmen kom inte långt efter. I husens källarvåningar fanns verksamheter som skomakeri, mjölkaffär och potatislager. När området var nybyggt var de boende mantalsskrivna som handlande eller liknande och nästan hälften av de arbetsföra registrerade sompigor, av den enkla anledningen att de bodde hos sin arbetsgivare.

 

 

Arkitekturen

Årtiondena vid slutet av 1800-talet pågick ett hektiskt byggande i städerna. Vid mitten av århundrandet levde fortfarande 90% av Sveriges invånare på landsbygden men befolkningsökning, missväxt och fattigdom gjorde att allt fler sökte sig till städerna. Här fanns hopp om ett bättre liv och arbete i de nya fabrikerna. Inflyttningen till städerna ledde till stor bostadsbrist och en massiv nyproduktion tog fart av dels hyreshus men även institutionsbyggnader som bankpalats, läroverk, och sjukhus. Det började nu växa fram stenstadskvarter i de större städerna runt om i landet. I Göteborg växte stenstaden fram i Lorensberg och Vasastaden med storgårdskvarter organiserade i rutnätsplan och flervåningshus uppförda i sten. Efter kontinentala förebilder anlades breda, trädplanterade alléer och esplanader genom stenstaden för att ge monumentalitet och grönska.

Stenstadens bebyggelse har till stor del fått sin prägel av nyrenässansens stilideal. I Göteborg hittar vi tydliga exempel längs Viktoriagatan med enhetliga stenhus inspirerade av Paris och fransk nyrenässans. Även de forna privatvillorna längs Kungsportsavenyn har nyrenässansens formspråk med ljust putsade och rikt dekorerade fasader. Följer man härifrån esplanadstråket Vasagatan åt väster erbjuder byggnaderna rik variation av fasadmaterial och utsmyckningar för flanören att beundra.

Nyrenässansen under 1800-talets senare hälft hämtade inspiration i renässansen (europeiskt 1400-1600-tal) vilken i sin tur hade antiken som förebild. Renässansen och i förlängningen alltså antiken betraktades som arkitekturens grundstil. Karaktäristiskt för nyrenässansen är en symmetriskt ordnad fasad med jämn fönstersättning och rik skuggverkan som skapas genom en skulptural sammansättning av kolonner, friser och rusticeringar. Fasaden är putsad, gärna i stenimiterande nyanser, och kunde vara ytterligare dekorerad med till exempel gipsfigurer. Fönstren kröntes ofta med frontoner. Mitt- eller sidoparti kunde vara framskjutet medan taken var flacka. Efter klassicistiska förtecken delades fasaden in i tre partier med en rustik sockelvåning, där över en rikt dekorerad våning och en enklare våning upptill.

Under 1800-talets andra hälft fanns en vurm för historiska stilar inom arkitekturkonsten och man sökte sig bakåt i tiden efter influenser. Vid sidan av nyrenässansen uppstod en mängd andra så kallade nystilar som lånade friskt av olika historiska epoker. Kyrkobyggandet och restaureringskonsten var vid den här tiden präglade av nygotik och förebilderna var då istället medeltida. I Sverige var Helgo Zettervall en av de ledande arkitekterna, mycket inspirerad av Viollet-le-Duc - vars citat vi läser överst. Zetterwalls sista stora kyrkoprojekt blev Oscar Fredriks kyrka i Göteborg och motsvarar troligen hans idealbild. Med fasad av rött tegel, mönsterlagt skiffertak, spetsbågiga fönster, strävpelare och smäckra tornspiror kan kyrkan lätt misstas för en medeltida gotisk katedral.

När sekelskiftet 1900 närmade sig skulle de historiserande stilidealen komma att möta en del kritik. Man menade att nystilar var historieromantiserande och närmast en förfalskning eller pastisch. Istället borde ärlighet eftersträvas i arkitekturen! 

 

Övrig information

  • Tillträde enligt överenskommelse
  • Pantsatt lägenheten är inte pantsatt

Förening

  • Föreningens namn Brf. Vasagatan 33
  • Om föreningen

    Byggnaden uppfördes 1890 på adresserna Vasagatan 33, Vasagatan 33 B och Götabergsgatan 16 efter ritningar av arkitekt Ernst Krüger. Brf Vasagatan 33 förvärvade fastigheten Lorensberg 50:1 år 2017-06-01. Fastigheten är friköpt.

    Byggnaden inrymmer 30 lägenheter upplåtna med bostadsrätt om 3414 kvm och 1 lokal om 270 kvm upplåten med hyresrätt. Total yta 3684 kvm.
    Avgiften inkluderar värme, vatten samt Bostadsrättsförsäkring.
    Lokalhyresintäkterna står för 36 % av omsättningen.

    Brf Vasagatan 33, 769632-1731, registrerades 2016-04-26. Föreningens ekonomiska plan registrerad 2018-05-04 och nuvarande stadgar registrerades 2017-12-28 på Bolagsverket.

    Föreningens långsiktiga låneskuld är 33 000 000 kr, vilket ger en belåning på 9666 kr/kvm och 24 % av taxeringsvärdet. Fastighetens taxeringsvärde (prel) 2018 är 139 208 000 kr.

    Föreningen får ta ut överlåtelseavgift på 2,5 % av prisbasbelopp (45 500 kr, 2018) samt pantsättningsavgift på 1 % av prisbasbelopp.

    Ekonomisk förvaltning utförs av Opalen Fastighetsförvaltning AB.
    Fastigheten är fullvärdesförsäkrad.
    Trappstädning utförs av extern entreprenör.
    Cykelparkering finns på gården.

    Via iTUX erbjuds Comhem KTV kanal 1-12 (ingår i månadsavgiften). Bredband och telefoni kan väljas från valfri leverantör.

    Inflyttning beräknas till september 2018.

  • Antal lägenheter 30
  • Antal lokaler 1
  • Föreningen tillåter juridisk person som köpare? Nej
  • Avgiften inkluderar värme och vatten