• Västergatan 4 A
    Västergatan 4 A
  • Västergatan 4 A
    Västergatan 4 A
  • Västergatan 4 A
    Västergatan 4 A
  • Västergatan 4 A
    Västergatan 4 A
  • Västergatan 4 A
    Västergatan 4 A
  • Västergatan 4 A
    Västergatan 4 A
  • Västergatan 4 A
    Västergatan 4 A
  • Västergatan 4 A
    Västergatan 4 A
  • Västergatan 4 A
    Västergatan 4 A
  • Västergatan 4 A
    Västergatan 4 A
  • Västergatan 4 A
    Västergatan 4 A
  • Västergatan 4 A
    Västergatan 4 A
  • Västergatan 4 A
    Västergatan 4 A
  • Västergatan 4 A
    Västergatan 4 A
  • Västergatan 4 A
    Västergatan 4 A
  • Västergatan 4 A
    Västergatan 4 A
  • Västergatan 4 A
    Västergatan 4 A
  • Västergatan 4 A
    Västergatan 4 A
  • Västergatan 4 A
    Västergatan 4 A
  • Västergatan 4 A
    Västergatan 4 A
  • Västergatan 4 A
    Västergatan 4 A
  • Västergatan 4 A
    Västergatan 4 A
  • Västergatan 4 A
    Västergatan 4 A
  • Västergatan 4 A
    Västergatan 4 A
  • Västergatan 4 A
    Västergatan 4 A
  • Västergatan 4 A
    Västergatan 4 A
  • Västergatan 4 A
    Västergatan 4 A
  • Västergatan 4 A
    Västergatan 4 A
  • Västergatan 4 A
    Västergatan 4 A
Vasastaden

Västergatan fyra A

Välplanerad funkisetta på översta våning i eftertraktade kvarter intill universitet och grönska.

  • Antal rum 1 rok
  • Boarea 31 kvm
  • Våningsplan 6 av 6
  • Hiss Ja
  • Karta
Eftertraktad funkisetta i Vasastaden. Lägenheten ligger insynsfritt högst upp i huset. Superplanerad med optimal planlösning signerat arkitekt Nils Einar Eriksson. Stengolv, ekparkett, downlights, väggar i brutet vitt. En grön och stilla plats mitt i attraktiva Vasastaden. Välskött förening med låga avgifter. Gemensam takterrass med grill och en trivsam utsikt mot kända blickfång. Här erbjuds funkis när det är som bäst!

Västergatan. Nummer fyra. Vacker och välkomnande entré med marmor. Lättillgängligt utan trösklar och trappsteg. Till översta våningen via den snabba hissen.

Nyinstallerad och tyst säkerhetsdörr. Tambur med goda avhängningsmöjligheter för kläder och skor. Ett imponerande stengolv i original som legat här sedan 1945. I hallen finns en skön plats för en fåtölj eller kanske ett skrivbord.

Ljuset välkomnar och gör sig påmint. Bostaden är högt belägen vilket ger insynsfrihet samt ett rådande lugn.

Vardagsrummet i sin enkla skönhet. Här ryms samtliga funktioner. Rummet har plats för både säng och soffa. Vacker ekparkett och downlights. Intill finns en stor klädkammare som tar hand om er förvaring på bästa sätt.

Fullutrustat kök från 2009 med maskiner i rostfritt. Vita snickerier och bra förvaringsutrymmen. Svart kakel ovan arbetsbänken. En mysig matplats för upp till fyrapersoner.

Fräscht helkaklat badrum med golvklinker. Öppningsbara duschväggar och varma handdukar. Skönt med egen tvättmaskin. Föreningens samtliga badrum gjordes i samband med stambytet år 1999.

I föreningen finns en rejäl tvättstuga med två maskiner, en tumlare och ett torkrum.

Till lägenheten hör ett vindsförråd.

En trappa upp återfinns föreningens gemensamma takterrass. Denna lägenhet har närheten till att med enkelhet springa upp och avnjuta solen strålar. Morgonkaffe, lunch och middagar smakar underbart ute i det fria. Utsikten sällskapar med vyn över det vackra området.

Eftertraktad och populär bostadsrättsförening med fina gemensamhetsutrymmen. Här finns även en påkostad bastu och ett litet gym.

Trivsamt läge bakom Haga Kyrkogata och Vasagatan. Samtidigt ligger den fullkomligt omgiven av den grönskande och idylliska naturen i området. Nära till kultur, nöjen och skolor. Bra parkeringsmöjligheter samt gångavstånd till det mesta.

Nils Einar Eriksson är arkitekten som även ritat Göteborgs Konserthus, Park Aveny Hotel. Funktionalismen fick sitt stora genombrott på Stockholmsutställningen 1930. Funkishusen med ljusa släta fasader, stora fönster och platta tak var då något helt nytt. Erikssons arkitektur förknippas starkt med funktionalismen och huset på Västergatan 4 är ett i raden av fina exempel i Göteborgs arkitekturhistoria.

Husets historia

Byggnaden på Västergatan 4 uppfördes 1945 efter ritningar av arkitekt Nils Einar Eriksson som vid tiden var en framstående funkisarkitekt i Göteborg och ligger bakom flera välkända byggnader. År 1935 hade Eriksson fått uppdraget att rita konserthuset vid Götaplatsen efter att ha lagt fram det vinnande tävlingsbidraget i en stor arkitekttävling. Ett år efter att Eriksson ritat bostadshuset på Västergatan fick han även uppdraget att rita ett "internationellt storhotell" i Lorensberg, i dag känt som Hotel Park Avenue. Innan 1940-talet var slut hade han även hunnit med att rita Folkets Hus vid Järntorget och några av de för tiden toppmoderna funkishusen i Sandarna.

Nils Einar Erikssons förkärlek för funkis avspeglas i byggnaden på Västergatan. Fasaderna av gult tegel är släta och enkla och fönstren regelbundet placerade.

Västergatan sträcker sig längs kanten av Nilssons Berg som är namnet på höjden intill. Fram till 1800-talets slut var det här ett område med gles bebyggelse som bestod av större trävillor omgivna av trädgårdar. En av dessa villor kan fortfarande ses där Västergatan möter Lilla Bergsgatan. Mellan 1890 till 1940 bebyggdes Västergatan successivt med större stenhus.

Kvarteren omkring

Vasastaden bebyggdes med fashionabla bostadskvarter mellan åren 1870-1920. Norr om stadsdelen möter vallgravsstråket i norr, Lorensberg i öst och söder, Landala vid Kapellplatsen och i väster ligger Haga.

Flygarns Haga

Nuvarande Vasastaden var vid 1700-talets slut glest bebyggt i form av små enkla trästugor och kring mitten av 1800-talet hade en enkel förstadsbebyggelse vuxit fram. Området kallades Flygarns Haga efter poliskommissarie Anders F. Flygare som ägde en del av marken och har beskrivits som en egendomlig blandning av idyll och kåkstad. De första stora stenhusen utanför vallgraven började byggas 1850-60 längs Nya Allén som en rad med påkostade villor.

Vacker och sund belägenhet

Vid mitten av 1800-talet var staden innanför vallgraven färdigbyggd och nya områden behövde tas i anspråk för Göteborgs utvidgning. En stadsplanetävling utlystes och 1866 fanns en färdig plan som omfattade de tongivande delarna Vasaplatsen, Vasagatan och Vasaparken. Läget ansågs perfekt med närhet till arbetsplatser och butiker innanför vallgraven och det sades att ”ingen annan del av staden erbjuder för uppförande av boningshus en så vacker, sund och i alla avseenden behaglig belägenhet”. Platsen saknade motstycke och här uppfördes det nya, fashionabla bostadsområdet Vasastaden.

Från norr till söder

Vasastaden bebyggdes med fashionabla bostäder. Byggandet startade 1870 i områdets norra del med slutna kvarter närmast vallgravsstråket placerade längs rätvinkliga gator och avenyer. Sparsamt dekorerade trevåningshus vid Haga Kyrkogata utvecklades under byggandet österut till rikt utsmyckade nyrenässansfasader. Vasagatan utgjorde områdets viktigaste stråk med planterad allé och flera allmänna byggnader. Vasaplatsen var vid den här tiden en öppen park och naturlig mötesplats. Byggnaderna kring Vasaplatsen stod klara kring förra sekelskiftet i tidstypisk stil med rikt dekorerade och högsträckta tegelfasader i fem till sex våningar, krönta med tinnar och torn.

Den södra delen av Vasastaden mot Lorensberg och Landala byggdes mellan 1910 och 1940 och har ett mer varierat utseende, fortfarande i storgårdskvarter men gatorna är anpassade till den kuperade terrängen. Stenhus i nationalromantikens röda tegel ligger sida vid sida med putsade hus i jugendstil och landshövdingehus.

I Vasastadens sydvästra del ligger det högt belägna Fogelberget med sin blandning av exklusiva tjänstemannavillor från 1800-talets slut och punkthus i funkisstil som stod inflyttningsklara 1960.

Livet i Vasastaden

Bostadslägenheterna i Vasastadens var ursprungligen ordnade efter de principer som gällde för borgerliga hem i städerna under slutet av 1800-talet. Åt gatan låg den representativa delen av bostaden med salong, matsal och herrum i fil medan den privata delen med sovrum och kök var vända åt gården. På gården låg avträden och enklare gårdshus som innehöll smålägenheter med ett eller två rum. Alla bostäder värmdes ursprungligen med kakelugn eller liknande och i gathusen fanns både avloppssystem och rinnande vatten, ibland till och med även badrum för personlig hygien. Fram på 1930-talet installerades WC i både gat- och gårdshus och centralvärmen kom inte långt efter. I husens källarvåningar fanns verksamheter som skomakeri, mjölkaffär och potatislager. När området var nybyggt var de boende mantalsskrivna som handlande eller liknande och nästan hälften av de arbetsföra registrerade sompigor, av den enkla anledningen att de bodde hos sin arbetsgivare.

 

 

Arkitekturen

Den svenska funktionalismen växte fram ur trångboddhet där arbetarfamiljen ofta trängdes i en lägenhet om ett rum och kök. Därtill var samhället skakat av ekonomiska svårigheter som Krüger-kraschen och en hög arbetslöshet. Uppförandet av nya områden bidrog inte enbart till att avhjälpa bostadsbrist utan skapade även arbetstillfällen i flera berörda branscher runt om i landet.

En drivande part i det funktionalistiska byggandet var HSB och i Göteborg uppfördes i deras regi kvarteret Nybygget (i Masthugget) och Helagsfjället (på Strömmensberg). De befintliga bostäderna var ofta mörka och trånga, den nya arkitekturen kontrade med ett rejält ljusinsläpp genom perspektivfönster och fönsterband. Stor vikt lades vid varje familjemedlems möjlighet till avskildhet, en tydlig reaktion på tidigare trångboddhet. Dessutom försågs de nya lägenheterna med badrum, något som absolut inte var en självklarhet i tidigare bostäder för arbetarklassen.     

Funkisens vanligaste flerbostadshus var så kallade smal- eller tjockhus (olika djupa lamellhus) och punkthus med sadeltak eller platt tak. Fasaderna putsades släta eller murades av tegel, vilket är vanligt i Göteborg. Fönstren placerades i liv med fasaden för att undvika tidigare ideals så populära skuggverkan. Fönster över hörn var en nymodighet som möjliggjordes av modern teknik. Rationalitet, effektivitet och standardisering var viktiga frågor i bostadsbyggandet och funktionalismens nästan vetenskapliga synsätt gav svaren. Någon utsmyckning som inte var direkt kopplad till funktion förekom inte.  

En av de främsta förespråkarna för funkisen i Sverige var arkitekt Uno Åhrén. Som stadsplanechef tog han fram stadsplanen till Övre Johanneberg som är ett av Göteborgs mest utpräglade funkisområden med  ljust putsade lamellhus placerade i öppen terräng. Balkongerna hänger utanpå fasaden och flera trapphus är uppglasade. Åhrén ligger även bakom stadsplanen i Örgryte längs Skårsgatan där vi hittar fristående kubistiska funkisvillor med ljust putsade fasader och flacka tak. 

Västergatan 4 A

Lägenheten

  • Upplåtelseform Bostadsrätt
  • Andelstal 1,323 %
  • Uteplats En trappa upp finns föreningens stora takterrass.

Byggnaden

  • Byggnadsår 1945
  • Byggnadsstil Funktionalism
  • Uppvärmning Fjärrvärme
  • Internet Fiber finns indraget i fastigheten.
  • TV Ansluten till kabelnät via ComHem.
  • Parkering 14 st parkeringsplatser med separat kösystem.
  • Energiprestanda 130 kwh/kvm och år

Ansvarig mäklare

Såld

Observera att denna bostad är såld. Vänligen kontakta ansvarig mäklare om du önskar mer information.

Västergatan 4 A