• Viktoriagatan 40
    Viktoriagatan 40
  • Viktoriagatan 40
    Viktoriagatan 40
  • Viktoriagatan 40
    Viktoriagatan 40
  • Viktoriagatan 40
    Viktoriagatan 40
  • Viktoriagatan 40
    Viktoriagatan 40
  • Viktoriagatan 40
    Viktoriagatan 40
  • Viktoriagatan 40
    Viktoriagatan 40
  • Viktoriagatan 40
    Viktoriagatan 40
  • Viktoriagatan 40
    Viktoriagatan 40
  • Viktoriagatan 40
    Viktoriagatan 40
  • Viktoriagatan 40
    Viktoriagatan 40
  • Viktoriagatan 40
    Viktoriagatan 40
  • Viktoriagatan 40
    Viktoriagatan 40
  • Viktoriagatan 40
    Viktoriagatan 40
  • Viktoriagatan 40
    Viktoriagatan 40
  • Viktoriagatan 40
    Viktoriagatan 40
  • Viktoriagatan 40
    Viktoriagatan 40
  • Viktoriagatan 40
    Viktoriagatan 40
  • Viktoriagatan 40
    Viktoriagatan 40
  • Viktoriagatan 40
    Viktoriagatan 40
  • Viktoriagatan 40
    Viktoriagatan 40
  • Viktoriagatan 40
    Viktoriagatan 40
  • Viktoriagatan 40
    Viktoriagatan 40
  • Viktoriagatan 40
    Viktoriagatan 40
  • Viktoriagatan 40
    Viktoriagatan 40
  • Viktoriagatan 40
    Viktoriagatan 40
Vasastaden

Viktoriagatan fyrtio

Två rum av god storlek. Optimalt planerad. Renoverat kök och bad. Staden runtomkring!

  • Antal rum 2 rok
  • Boarea 48 kvm
  • Våningsplan 3 av 5
  • Hiss Nej
  • Karta
Välkommen att njuta av ett högt läge på populär adress. Två rum av god storlek. Optimalt planerad! Renoverat kök och bad. Nyslipad ekparkett och ljusa ytskikt. Öppen planlösning och flertal fönster som skapar en känsla av rymd. Utsikt över Vasas vackra byggnader. Stadens utbud utanför dörren. Välskött förening med låg avgift.

Från den lummiga innergården på Viktoriagatan 40 tar du hissen till våning tre. Direkt från entrén till våningsplanet, mycket bekvämt utan nivåskillnader.

Hallen med avhängningsyta för ytterkläder och skor. Generöst med förvaring i två garderober med överskåp och en praktisk klädkammare som rymmer smått och stort. Vitmålade väggar och nyslipad ekparkett följer mot vardagsrummet.

Ett stort fönsterparti ger ljus till rummet där du samlar familj och vänner. Gott om plats för det stora möblemanget, här ryms både matbord och soffgrupp. Hänförande vy över Vasastadens takåsar.

I vinkel övergår vardagsrum mot kök. Kocken har närhet till gästerna. Nyrenoverat kök från 2013. Snyggt och genomtänkt. Bra med förvaring i hyllor och skåp. Vita snickerier mot grå mosaik skapar en snygg kontrast till det vita. Skönt med diskmaskin! Downlights.

Sovrummet nås via hallen och har plats för en stor dubbelsäng och lite till.

Helfräscht badrum som renoverades under 2006. Smakfullt med grå klinkers och vitt kakel. Handdukstork och badkar såklart.

Två rum och kök, så bra som det kan bli. Belägen i en stark bostadsrättsförening med stabil ekonomi.

Vasastaden är en populär stadsdel med restauranger, caféer och butiker inom bekvämt avstånd. Varmt välkomna till hemmet beläget mitt i händelsernas centrum!

KVARTEREN OMKRING - VASASTADEN
Området Vasastaden möter vallgraven i norr, Lorensberg längs Vasaplatsen och Aschebergsgatan i öster, Landala vid Kapellplatsen i söder och i väster avgränsas området av Haga Kyrkogata.

Flygarns Haga
Vid 1700-talets slut fanns en gles trähusbebyggelse i nuvarande Vasastaden och kring mitten av 1800-talet hade en enkel förstadsbebyggelse vuxit fram. Från den dåvarande landsvägen (med ungefär samma sträckning som Avenyn) gick en mindre väg, Kallens gata, västerut till Haga. Kallens gata hade liknande sträckning som dagens Storgatan och kantades av enkla hyreshus av trä, uppförda under 1800-talets mitt och i närheten fanns även en skola. Området kallades Flygarns Haga efter A.F. Flygare som ägde en del av marken. Längs Nya Allén, i dagens Kungsparken, låg en rad villor uppförda 1850-60.

Vacker och sund belägenhet
Vid mitten av 1800-talet var staden innanför vallgravarna färdigbyggd och nya områden behövde tas i anspråk. En stadsplanetävling utlystes och 1866 hade man en färdig plan som omfattade de tongivande inslagen Vasaplatsen, Vasagatan och Vasaparken. Läget var perfekt, ansåg man, med närhet till arbetsplatser och butiker innanför vallgraven. Samtidigt utgjorde området en "vacker, sund och i alla avseenden behaglig belägenhet" som saknade motstycke - här uppfördes det nya, fashionabla bostadsområdet Vasastaden.

Från norr till söder
Områdets norra del inkluderar Kungsparken mot vattnet och domineras av slutna kvarter placerade längs rätvinkliga gator och avenyer. Inledningsvis fanns planer på villabebyggelse i kvarteren Furan och Enen, på var sida om Övre Fogelbergsgatan, men även här blev det hyreshus. Byggandet startade med sparsamt dekorerade trevåningshus vid Haga Kyrkogata och fortsatte österut med rikt utsmyckade nyrenässansfasader. Inledningsvis rev man inte den befintliga bebyggelsen utan uppförde nya hus på den obyggda marken, vid Bellmansgatan och Viktoriagatan. Vasagatan utgjorde områdets viktigaste stråk med planterad allé och flera allmänna byggnader. Vasaplatsen var vid den här tiden en öppen park, områdets självklara mötesplats. Parkens västra sida bebyggdes kring förra sekelskiftet i tidstypisk stil med rikt dekorerade och högsträckta tegelfasader, i fem-sex våningar, krönta med tinnar och torn. År 1905 fastställdes den plan som förband Vasastaden med city via Vasabron och därmed gjorde den forna parken till en genomfartsled.

Den södra delen bebyggdes senare och är mer varierad med krökta gator kring storgårdskvarter. Stadsplanen har anpassats till områdes topografi liksom till tidens mer organiska planideal. Här uppfördes både sten- och landshövdingehus i nationalromantisk stil, med slutna och sparsamt dekorerade fasader. Bebyggelsen i Vasastaden är i stort intakt sånär som på grundförstärkningar, renoveringar och inredda vindar.

Livet i Vasastaden
Den fashionabla stadsdelens större våningar var belägna mot gatan med de representativa rummen i fil - helst över ett hörn. De enklare gårdshusen innehöll ofta ensidiga smålägenheter med ett eller två rum. Indelningen syns fortfarande tydligt i fasadernas utsmyckning - eller avsaknad därav. Alla bostäder värmdes ursprungligen med kakelugn eller liknande och torrdasset var placerat på gården. I gathusen fanns avloppssystem och rinnande vatten, ibland även badrum för personlig hygien. På 1930-talet fanns WC installerat i både gat- och gårdshus, centralvärme kom inte långt efter. I husens källarvåningar fanns verksamheter som skomakeri, mjölkaffär och potatislager. De boende var mantalsskrivna som handlande eller liknande och under senare decennier som akademiker. När området var nybyggt var nästan hälften av de arbetsföra registrerade som pigor, av den enkla anledningen att de bodde hos sin arbetsgivare. Under samma period var också andelen mantalsskrivna kvinnor i Vasastaden mycket högre än andelen män.

Vasastaden är idag en populär stadsdel med restauranger, caféer och butiker inom bekvämt avstånd. Vasagatan med sin allé utgör ännu huvudstråket i det fortsatt fashionabla bostadsområdet.

Kvarteren omkring

Vasastaden bebyggdes med fashionabla bostadskvarter mellan åren 1870-1920. Norr om stadsdelen möter vallgravsstråket i norr, Lorensberg i öst och söder, Landala vid Kapellplatsen och i väster ligger Haga.

Flygarns Haga

Nuvarande Vasastaden var vid 1700-talets slut glest bebyggt i form av små enkla trästugor och kring mitten av 1800-talet hade en enkel förstadsbebyggelse vuxit fram. Området kallades Flygarns Haga efter poliskommissarie Anders F. Flygare som ägde en del av marken och har beskrivits som en egendomlig blandning av idyll och kåkstad. De första stora stenhusen utanför vallgraven började byggas 1850-60 längs Nya Allén som en rad med påkostade villor.

Vacker och sund belägenhet

Vid mitten av 1800-talet var staden innanför vallgraven färdigbyggd och nya områden behövde tas i anspråk för Göteborgs utvidgning. En stadsplanetävling utlystes och 1866 fanns en färdig plan som omfattade de tongivande delarna Vasaplatsen, Vasagatan och Vasaparken. Läget ansågs perfekt med närhet till arbetsplatser och butiker innanför vallgraven och det sades att ”ingen annan del av staden erbjuder för uppförande av boningshus en så vacker, sund och i alla avseenden behaglig belägenhet”. Platsen saknade motstycke och här uppfördes det nya, fashionabla bostadsområdet Vasastaden.

Från norr till söder

Vasastaden bebyggdes med fashionabla bostäder. Byggandet startade 1870 i områdets norra del med slutna kvarter närmast vallgravsstråket placerade längs rätvinkliga gator och avenyer. Sparsamt dekorerade trevåningshus vid Haga Kyrkogata utvecklades under byggandet österut till rikt utsmyckade nyrenässansfasader. Vasagatan utgjorde områdets viktigaste stråk med planterad allé och flera allmänna byggnader. Vasaplatsen var vid den här tiden en öppen park och naturlig mötesplats. Byggnaderna kring Vasaplatsen stod klara kring förra sekelskiftet i tidstypisk stil med rikt dekorerade och högsträckta tegelfasader i fem till sex våningar, krönta med tinnar och torn.

Den södra delen av Vasastaden mot Lorensberg och Landala byggdes mellan 1910 och 1940 och har ett mer varierat utseende, fortfarande i storgårdskvarter men gatorna är anpassade till den kuperade terrängen. Stenhus i nationalromantikens röda tegel ligger sida vid sida med putsade hus i jugendstil och landshövdingehus.

I Vasastadens sydvästra del ligger det högt belägna Fogelberget med sin blandning av exklusiva tjänstemannavillor från 1800-talets slut och punkthus i funkisstil som stod inflyttningsklara 1960.

Livet i Vasastaden

Bostadslägenheterna i Vasastadens var ursprungligen ordnade efter de principer som gällde för borgerliga hem i städerna under slutet av 1800-talet. Åt gatan låg den representativa delen av bostaden med salong, matsal och herrum i fil medan den privata delen med sovrum och kök var vända åt gården. På gården låg avträden och enklare gårdshus som innehöll smålägenheter med ett eller två rum. Alla bostäder värmdes ursprungligen med kakelugn eller liknande och i gathusen fanns både avloppssystem och rinnande vatten, ibland till och med även badrum för personlig hygien. Fram på 1930-talet installerades WC i både gat- och gårdshus och centralvärmen kom inte långt efter. I husens källarvåningar fanns verksamheter som skomakeri, mjölkaffär och potatislager. När området var nybyggt var de boende mantalsskrivna som handlande eller liknande och nästan hälften av de arbetsföra registrerade sompigor, av den enkla anledningen att de bodde hos sin arbetsgivare.

 

 

Arkitekturen

Postmodernismen uppkom under 1970-talet som en reaktion på funktionalismen och den senare modernismen. Förespråkarna vände sig emot att arkitekturen alltför länge hade präglats av funktion med rationalitet som norm. Istället ville man tillbaka till själva arkitekturen vars kärna ansågs vara just utsmyckningen, det sköna för ögat snarare än det rent funktionella. Den nya arkitekturen växte fram i Amerika och spreds vidare till Europa.

Karaktäristiskt är den humoristiska ”felplaceringen” av klassiska arkitekturelement samt en lek med material och färg. Pasteller och primalfärger används friskt liksom otrutna geometriska former, gärna tredimensionella. Antikens kolonner återfinns utan bärande funktion och i otypiskt utförande - ett medvetet skämtsamt återanvändande. Tagna ur sitt sammanhang placeras och nästan parodieras frontoner och arkitrav. Allt med en blinkning åt den invigde, den arkitekturkunnige.

Göteborgs tydligaste exempel på den postmodernistiska arkitekturen är strategiskt placerad vid älven och utgör ett lyckat försök att ”sätta staden på kartan”. Byggnaden kallas Läppstiftet efter sin form men heter egentligen Lilla Bommen och uppfördes som huvudkontor åt Skanska (1986-89). Istället för att flirta med den klassiska arkitekturen så talar höghuset ett maritimt språk med röd/vit fasad och närmast blåtonade glaspartier. Toppen av byggnaden är ett virrvarr av former, indragna och utskjutande, samt olikformade fönster. Det hela avslutas med ett periskopliknande utsiktstorn innehållande café.

De stora stadssaneringar som präglade Göteborg under 1960 och -70-talet skapade nya byggtillfällen lagom till postmodernismens genombrott. Exempelvis i Linnéstaden uppfördes ett flertal byggnader med en direkt blinkning till den omgivande arkitekturen. Inte bara är dekorationer återanvända, här finns även den äldre fasadens rytm med burspråk, toureller och kapade hörn – i modern tappning.