• Viktoriagatan 8 B
    Viktoriagatan 8 B
  • Viktoriagatan 8 B
    Viktoriagatan 8 B
  • Viktoriagatan 8 B
    Viktoriagatan 8 B
  • Viktoriagatan 8 B
    Viktoriagatan 8 B
  • Viktoriagatan 8 B
    Viktoriagatan 8 B
  • Viktoriagatan 8 B
    Viktoriagatan 8 B
  • Viktoriagatan 8 B
    Viktoriagatan 8 B
  • Viktoriagatan 8 B
    Viktoriagatan 8 B
  • Viktoriagatan 8 B
    Viktoriagatan 8 B
  • Viktoriagatan 8 B
    Viktoriagatan 8 B
  • Viktoriagatan 8 B
    Viktoriagatan 8 B
  • Viktoriagatan 8 B
    Viktoriagatan 8 B
  • Viktoriagatan 8 B
    Viktoriagatan 8 B
  • Viktoriagatan 8 B
    Viktoriagatan 8 B
  • Viktoriagatan 8 B
    Viktoriagatan 8 B
  • Viktoriagatan 8 B
    Viktoriagatan 8 B
  • Viktoriagatan 8 B
    Viktoriagatan 8 B
  • Viktoriagatan 8 B
    Viktoriagatan 8 B
  • Viktoriagatan 8 B
    Viktoriagatan 8 B
  • Viktoriagatan 8 B
    Viktoriagatan 8 B
  • Viktoriagatan 8 B
    Viktoriagatan 8 B
  • Viktoriagatan 8 B
    Viktoriagatan 8 B
  • Viktoriagatan 8 B
    Viktoriagatan 8 B
  • Viktoriagatan 8 B
    Viktoriagatan 8 B
  • Viktoriagatan 8 B
    Viktoriagatan 8 B
  • Viktoriagatan 8 B
    Viktoriagatan 8 B
  • Viktoriagatan 8 B
    Viktoriagatan 8 B
  • Viktoriagatan 8 B
    Viktoriagatan 8 B
  • Viktoriagatan 8 B
    Viktoriagatan 8 B
  • Viktoriagatan 8 B
    Viktoriagatan 8 B
  • Viktoriagatan 8 B
    Viktoriagatan 8 B
  • Viktoriagatan 8 B
    Viktoriagatan 8 B
Vasastaden

Viktoriagatan åtta B

Underbart cityboende under Vasastadens takåsar.

  • Antal rum 1,5 rok
  • Boarea 36 kvm
  • Våningsplan 4 av 4
  • Hiss Nej
  • Karta
Ett läge som har allt. Mitt i Vasastaden med närhet till universitet, högskolor och kommunikationer. Högst upp i huset och lugnt gårdsläge. Nyrenoverat kök. Dessutom låg månadsavgift.

Underbart cityboende under Vasastadens takåsar. Detta lilla hem har allt man kan önska. Ett vackert kök i sobert grå, rustikt ekgolv, separat sovrum med walk in closet och helkaklat badrum i stilrena färger. Dessutom tre stora fönster som ger dig himlen som närmsta granne.

I hallen finns en praktisk skjutdörrsgarderob som rymmer alla ytterkläder och skor. Den fina ekparketten pryder golvet i hall, kök och vardagsrum.

Rummet kombinerar ett fullutrustat kök och matplats med ledigt soffhäng. Perfekt för matlagning och umgänge på samma gång. Köket renoverades 2016 och har grå snickerier, integrerad kyl/frys samt diskmaskin, och kombinationsugn i rostfritt. Här finns till och med en tvättmaskin snyggt placerad i ett av skåpen! Klassiskt franskt kakel med fasade kanter och en cremevit mineralmönstrad bänkskiva i kvarts med underlimmad diskho. Induktionshäll.

Matplats för minst tre till vardags och oändligt många fler till fest. Här finns gott om plats för en tresitssoffa, soffbord och tv. Överljuset från sovrummet är superelegant och optimerar dagsljusets spridning i lägenheten. De bevarade gamla takbjälkarna skänker karaktär. Infällda spotlights i taket.

Sovrummet har plats för dubbelsäng. Skön, lyxig heltäckningsmatta på golvet och nattens stjärnhimmel utanför. Mer behövs inte. Mycket praktisk walk in closet innanför. Här har du all förvaring du kan behöva.

Helkaklat badrum med vitt på väggarna och grå klinkers på golvet. Snygga och praktiska duschväggar i glas. Handfat med kommod under och ett väggfast badrumsskåp.

En trappa ner ligger den gemensamma balkongen med charmigt gårdsläge.

Det fina och välbevarade trapphuset har kalkstenstrappa och originaldörrar till balkonger och källare. Vackra trähandledare målade i rött matchar fint mot övriga snickerier.

På innergården finns en mysig gemensam uteplats.

Varmt välkommen till Vasataden!

HISTORIEN OM HUSET
Byggnaden på Viktoriagatan nr 8 uppfördes 1877. Bakom ritningarna hittar vi Adrian Crispin Peterson, en av de dominerande arkitekterna när Vasastaden uppfördes under perioden 1875 - 1890. Ett stenkast bort från Viktoriagatan 8, vid korsningen med Vasagatan, hittar vi ett av Petersons första betydande arbeten; Heymanska villan i påkostad nyrenässans som stod klart 1874 och var då ett av de första stenhusen utanför vallgraven. Vid Parkgatan ligger ett annat av Peterssons praktverk: Wernerska villan.

På Viktoriagatan 8 skapade Adrian C Peterson en byggnad med pampig fasad i nyrenässans - helt rätt för tiden! Fasadens uppbyggnad är symmetrisk med en rusticerad bottenvåning och tre våningar ovanför. Tegel kontrasteras mot putsade partier med dekorativa hörnkedjor och utkragade lister som ger djup och skuggverkan. Vid taknock löper en tandsnittsfris.

När byggnaden stod klar fanns det butiker i bottenplan. Ovanför det låg bostadsvåningar med salong och förmak åt gatan. Under 1800-talet låg det stall och vagnsbodar inne på gården.

Vindsvåningen i huset har haft olika funktion genom åren. Ursprungligen var den inredd med handkammare, det vill säga skafferi där de boende förvarade sina matvaror. På 1920-talet inreddes den inre delen av vinden med kök och kammare och med tidens gång tillkom lägenheter på hela vinden.

Kvarteren omkring

Vasastaden bebyggdes med fashionabla bostadskvarter mellan åren 1870-1920. Norr om stadsdelen möter vallgravsstråket i norr, Lorensberg i öst och söder, Landala vid Kapellplatsen och i väster ligger Haga.

Flygarns Haga

Nuvarande Vasastaden var vid 1700-talets slut glest bebyggt i form av små enkla trästugor och kring mitten av 1800-talet hade en enkel förstadsbebyggelse vuxit fram. Området kallades Flygarns Haga efter poliskommissarie Anders F. Flygare som ägde en del av marken och har beskrivits som en egendomlig blandning av idyll och kåkstad. De första stora stenhusen utanför vallgraven började byggas 1850-60 längs Nya Allén som en rad med påkostade villor.

Vacker och sund belägenhet

Vid mitten av 1800-talet var staden innanför vallgraven färdigbyggd och nya områden behövde tas i anspråk för Göteborgs utvidgning. En stadsplanetävling utlystes och 1866 fanns en färdig plan som omfattade de tongivande delarna Vasaplatsen, Vasagatan och Vasaparken. Läget ansågs perfekt med närhet till arbetsplatser och butiker innanför vallgraven och det sades att ”ingen annan del av staden erbjuder för uppförande av boningshus en så vacker, sund och i alla avseenden behaglig belägenhet”. Platsen saknade motstycke och här uppfördes det nya, fashionabla bostadsområdet Vasastaden.

Från norr till söder

Vasastaden bebyggdes med fashionabla bostäder. Byggandet startade 1870 i områdets norra del med slutna kvarter närmast vallgravsstråket placerade längs rätvinkliga gator och avenyer. Sparsamt dekorerade trevåningshus vid Haga Kyrkogata utvecklades under byggandet österut till rikt utsmyckade nyrenässansfasader. Vasagatan utgjorde områdets viktigaste stråk med planterad allé och flera allmänna byggnader. Vasaplatsen var vid den här tiden en öppen park och naturlig mötesplats. Byggnaderna kring Vasaplatsen stod klara kring förra sekelskiftet i tidstypisk stil med rikt dekorerade och högsträckta tegelfasader i fem till sex våningar, krönta med tinnar och torn.

Den södra delen av Vasastaden mot Lorensberg och Landala byggdes mellan 1910 och 1940 och har ett mer varierat utseende, fortfarande i storgårdskvarter men gatorna är anpassade till den kuperade terrängen. Stenhus i nationalromantikens röda tegel ligger sida vid sida med putsade hus i jugendstil och landshövdingehus.

I Vasastadens sydvästra del ligger det högt belägna Fogelberget med sin blandning av exklusiva tjänstemannavillor från 1800-talets slut och punkthus i funkisstil som stod inflyttningsklara 1960.

Livet i Vasastaden

Bostadslägenheterna i Vasastadens var ursprungligen ordnade efter de principer som gällde för borgerliga hem i städerna under slutet av 1800-talet. Åt gatan låg den representativa delen av bostaden med salong, matsal och herrum i fil medan den privata delen med sovrum och kök var vända åt gården. På gården låg avträden och enklare gårdshus som innehöll smålägenheter med ett eller två rum. Alla bostäder värmdes ursprungligen med kakelugn eller liknande och i gathusen fanns både avloppssystem och rinnande vatten, ibland till och med även badrum för personlig hygien. Fram på 1930-talet installerades WC i både gat- och gårdshus och centralvärmen kom inte långt efter. I husens källarvåningar fanns verksamheter som skomakeri, mjölkaffär och potatislager. När området var nybyggt var de boende mantalsskrivna som handlande eller liknande och nästan hälften av de arbetsföra registrerade sompigor, av den enkla anledningen att de bodde hos sin arbetsgivare.

 

 

Arkitekturen

Årtiondena vid slutet av 1800-talet pågick ett hektiskt byggande i städerna. Vid mitten av århundrandet levde fortfarande 90% av Sveriges invånare på landsbygden men befolkningsökning, missväxt och fattigdom gjorde att allt fler sökte sig till städerna. Här fanns hopp om ett bättre liv och arbete i de nya fabrikerna. Inflyttningen till städerna ledde till stor bostadsbrist och en massiv nyproduktion tog fart av dels hyreshus men även institutionsbyggnader som bankpalats, läroverk, och sjukhus. Det började nu växa fram stenstadskvarter i de större städerna runt om i landet. I Göteborg växte stenstaden fram i Lorensberg och Vasastaden med storgårdskvarter organiserade i rutnätsplan och flervåningshus uppförda i sten. Efter kontinentala förebilder anlades breda, trädplanterade alléer och esplanader genom stenstaden för att ge monumentalitet och grönska.

Stenstadens bebyggelse har till stor del fått sin prägel av nyrenässansens stilideal. I Göteborg hittar vi tydliga exempel längs Viktoriagatan med enhetliga stenhus inspirerade av Paris och fransk nyrenässans. Även de forna privatvillorna längs Kungsportsavenyn har nyrenässansens formspråk med ljust putsade och rikt dekorerade fasader. Följer man härifrån esplanadstråket Vasagatan åt väster erbjuder byggnaderna rik variation av fasadmaterial och utsmyckningar för flanören att beundra.

Nyrenässansen under 1800-talets senare hälft hämtade inspiration i renässansen (europeiskt 1400-1600-tal) vilken i sin tur hade antiken som förebild. Renässansen och i förlängningen alltså antiken betraktades som arkitekturens grundstil. Karaktäristiskt för nyrenässansen är en symmetriskt ordnad fasad med jämn fönstersättning och rik skuggverkan som skapas genom en skulptural sammansättning av kolonner, friser och rusticeringar. Fasaden är putsad, gärna i stenimiterande nyanser, och kunde vara ytterligare dekorerad med till exempel gipsfigurer. Fönstren kröntes ofta med frontoner. Mitt- eller sidoparti kunde vara framskjutet medan taken var flacka. Efter klassicistiska förtecken delades fasaden in i tre partier med en rustik sockelvåning, där över en rikt dekorerad våning och en enklare våning upptill.

Under 1800-talets andra hälft fanns en vurm för historiska stilar inom arkitekturkonsten och man sökte sig bakåt i tiden efter influenser. Vid sidan av nyrenässansen uppstod en mängd andra så kallade nystilar som lånade friskt av olika historiska epoker. Kyrkobyggandet och restaureringskonsten var vid den här tiden präglade av nygotik och förebilderna var då istället medeltida. I Sverige var Helgo Zettervall en av de ledande arkitekterna, mycket inspirerad av Viollet-le-Duc - vars citat vi läser överst. Zetterwalls sista stora kyrkoprojekt blev Oscar Fredriks kyrka i Göteborg och motsvarar troligen hans idealbild. Med fasad av rött tegel, mönsterlagt skiffertak, spetsbågiga fönster, strävpelare och smäckra tornspiror kan kyrkan lätt misstas för en medeltida gotisk katedral.

När sekelskiftet 1900 närmade sig skulle de historiserande stilidealen komma att möta en del kritik. Man menade att nystilar var historieromantiserande och närmast en förfalskning eller pastisch. Istället borde ärlighet eftersträvas i arkitekturen! 

 

Viktoriagatan 8 B

Lägenheten

  • Upplåtelseform Bostadsrätt
  • Andelstal 3,56218 %
  • Uteplats Gemensam balkong nås via trapphuset. Mycket trevlig gemensam uteplats på gården.

Byggnaden

  • Byggnadsår 1877
  • Byggnadsstil Nyrenässans
  • Uppvärmning Fjärrvärme
  • Internet Bredband via ComHem.
  • TV Ansluten till kabelnät via ComHem.
  • Parkering Boendeparkering "M" gäller för området.
  • Energiprestanda 124 kwh/kvm och år

Ansvarig mäklare

Såld

Observera att denna bostad är såld. Vänligen kontakta ansvarig mäklare om du önskar mer information.

Viktoriagatan 8 B