Billdals gård
Dagens Billdal har växt fram kring Billdals gård med gamla anor. Under 1500-talet var Billdal namnet på en by som bestod av två hemman. Omkring år 1860 köptes Billdal av göteborgsköpmannen och brukspatronen James Robertsson Dickson som lät uppföra en sommarvilla på ägorna. Efter ritningar av arkitekt J A Westerberg byggdes en stor trävilla i nyrenässansstil. Med senare ägare utvecklades sommarvillan till att bli en stor herrgårdsanläggning. Under 1910-talet sträckte sig ägorna till Billdals gård ända bort till Stora Amundön. Runt den påkostade huvudbyggnaden låg en vidsträckt park med ekonomibyggnader och bostadshus för de anställda. På ägorna låg även torp och villor. Billdals gård med sin herrgårdsmiljö ligger i Billdals park som numer är ett strövområde med vacker lövskog. Delar av bebyggelsen som tillhört gården används i dag av Billdals ridklubb.
Säröbanan
År 1903 invigdes Säröbanan och fick stor betydelse för utvecklingen och villabyggandet i Billdal. Tåget stannade väster om Billdals gård där stationen låg. Säröbanan gick mellan Linnéplatsen i Göteborg och Särö och trafikerades även med badtåg från och med 1923 och en bit in på 1950-talet.
Med Säröbanans framdragning följde flera välbeställda göteborgare Dicksons exempel och byggde sommarvillor i området. I Skintebo, i norra delen av Billdal, låg flera av villorna. En av de påkostade trävillorna som har sin ursprungliga karaktär kvar är Villa Gullycke som uppfördes 1910 för direktör I Hedström. Villan byggdes som en förenklad kopia av Kina Slott, det kungliga lustslottet på Drottningholm från 1769. Ett annat exempel är Villa Berghem som uppfördes 1905 för Sven F Vallin och ritades av den välkände arkitekten Sigfrid Ericsson. Berghem placerades på en sluttande naturtomt med arkitektur präglad av nationalromantiska drag.
Innan Särobanan drogs fram bestod Skintebo mestadels av jordbruksbygd. Mitt inne i det nuvarande villaområdet ligger några bevarade gårdsbyggnader med en gammal smedja som från början varit en del av det gamla Skintebo by. Här finns i dag ett hembygdsmuseum. Ute på Stora Amundön fanns vid mitten av 1700-talet två hemman och ända fram till 1920-talet bedrevs jordbruk ute på ön.